Förslag till riksdagsbeslut
För utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution föreslår Sverigedemokraterna att prioritera i första hand Tullverket men även Skatteverket.
För Tullverket ser vi behov av att tillsätta resurser för att täcka upp verksamhetens underskott, digitalisering av tullsystemen, effektiviserad handel inom tullen, samt resurser i syfte att intensifiera Tullverkets brottsbekämpande arbete.
För Skatteverket satsar vi på utökat arbete med skattekontroller samt resurser för vidareutveckling av onlinetjänsterna för företag.
Sverigedemokraternas förslag till anslag för 2017 uttryckt som differens gentemot regeringens förslag (tusental kronor).
Tabell 1 Anslagsförslag 2017 förutgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
Tusental kronor
|
Ramanslag |
|
Regeringens förslag 2017 |
Avvikelse från regeringen (SD) |
|
1:1 |
Skatteverket |
7 357 366 |
|
|
|
Företagsservice |
|
+25 000 |
|
|
Skattekontroller |
|
+25 000 |
|
|
|
|
|
|
1:2 |
Tullverket |
1 743 925 |
|
|
|
Återställande av verksamhetens underskott |
|
+50 000 |
|
|
Digitalisering av tullsystemen |
|
+23 000 |
|
|
Personalresurser |
|
+150 000 |
|
|
Mobil scanner |
|
+18 000 |
|
|
Polisiära befogenheter |
|
+34 000 |
|
|
|
|
|
|
1:3 |
Kronofogdemyndigheten |
1 884 273 |
|
|
|
Summa |
10 985 564 |
+325 000 |
I Sverige finns flera myndigheter som arbetar med att indrivning i olika avseenden. Inom utgiftsområde 3 återfinns Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten som alla bidrar till att skatter, tullar och andra avgifter hanteras korrekt. De har därmed också viktiga uppgifter som syftar till att säkerställa inbetalningen av desamma till staten, samt att på olika sätt verka för att lagstiftningen inom sina respektive områden kan tillämpas på ett enkelt och effektivt sätt.
Våra satsningarna inom ramen för utgiftsområdet har, liksom tidigare, sitt fokus på i första hand Tullverket och i andra hand Skatteverket. Sverigedemokraternas bedömning är att de största behoven för närvarande finns inom Tullverket. Detta mot bakgrund av den oroväckande samhällsutvecklingen med en för stor invandring i förhållande till kapacitet, eskalerande brottslighet och ett allt större inflöde av vapen och droger och andra smuggelvaror in i Sverige. En annan stor satsning inom Tullverket är att kunna återställa delar av de verksamhetsinskränkande nerdragningar som tvingats fram på grund av för låga anslag till den mycket omfattande systemutveckling som krävts för att anpassa Sverige till den nya unionstullkodexen.
Sverigedemokraterna verkar för en politik på detta område med utgångspunkt från följande övergripande principer och långsiktiga visioner:
Många tar för givet att trygghet och välfärd finns där när de behöver den, men det finns en risk med den inställningen. Tryggheten och välfärden finansieras av skatter och avgifter och skulle underlaget för finansieringen försämras, så är det inte längre självklart att kunna ta detta för givet.
För att säkerställa finansieringen av trygghet och välfärden behöver vi arbeta med flera strategiska angreppssätt. Dels behöver vi långsiktigt fortsätta upprätthålla nollvisionen för skattefelet, d v s skillnaden mellan förväntat inbetald skatt och faktiskt inbetald skatt. Vidare behöver vi utvärdera utvecklingen av skattemoralen i samhället. Det behövs en kontinuerlig utvärdering av skattesystemet och om detta verkar för en god skattemoral.
De mindre företagen i Sverige har inte alltid behandlas så väl som de förtjänar av myndigheter. De myndigheter som verkar inom ramen för utgiftsområde 3 har en svår uppgift i att dels ge service till företag i olika situationer och dels hantera myndighetsutövning som kan uppfattas som motvikt mot det första ansvaret. Det är därför viktigt att de verktyg som har karaktären av bestraffningar hanteras i enlighet med ett sunt rättstänkande. Vår uppfattning är att dessa olika uppgifter ger myndigheterna en särställning som bör utvecklas ur ett rättssäkerhetsperspektiv. Åtgärder som har karaktären av bestraffningsmetoder får inte hanteras så att de framstår som oskäliga. Målet bör vara en myndighetsservice i världsklass.
Den svenska staten har internationellt sett en relativt låg skuldsättningsgrad. De svenska hushållen har däremot en motsatt situation med en internationellt sett stor skuldbörda. För hushållen ser vi att kreditrisken har ökat påtagligt de senaste tio åren. Det innebär en förhöjd risk inte enbart för de enskilda hushållet utan även för samhället i sin helhet. Därför är det viktigt att vidareutveckla ett ramverk som kan bromsa en osund utveckling i ekonomin som i förlängningen negativt kan påverka företag och med det även arbetstillfällen. Denna utveckling för hushållen har en direkt påverkan på Kronofogdemyndigheten, som behöver lägga mer fokus på att hitta vägar för att hjälpa krisande hushåll med stora skulder och som på olika sätt hamnar inom ramen för Kronofogdemyndighetens arbetsfält.
En viktig uppgift för samtliga tre myndigheter inom utgiftsområdet är att motverka och bekämpa brottslighet inom respektive ansvarsområde. Problemen med skatteflykt och skatteundandragande har expanderat i takt med globaliseringen. Nya möjligheter till aktiva arrangemang som syftar till att minimera skatteinbetalningen har etablerats efter hand som förutsättningarna för detta har utvecklats. Detta är viktiga områden som våra myndigheter måste utveckla sin kompetens inom och arbeta aktivt inom ramen för OECD:s anti-BEPS-åtgärder för att se till att Sverige ligger i framkant i de internationella samarbetsprojekten på detta område.
Svenska företag är verksamma under förutsättningar som omgärdas av skatter, regelverk och administrativa förfaranderegler samt annat som påverkar dess vardag. Myndigheterna som hanterar dessa frågor kan på flera sätt genom sina förfaranden gentemot företagen skapa förutsättningar för att underlätta redovisning och inbetalning av skatter och avgifter och därmed bidra till en situation som främjar en positiv sysselsättningsutveckling.
Myndigheten Skatteverket hanterar i första hand skatteärenden i med inriktning på service och indrivning av skatter, men har ett flertal andra uppdrag. Utformningen och inriktning av myndighetens verksamhet har betydelse för samhällsutvecklingen i dessa avseenden.
En av de kanske viktigare uppgifterna för Skatteverket är att vara en serviceinstans för företag och privatpersoner. Servicen till företag bör utformas på ett sådant sätt att de kan ha fokus på företagets kärnverksamhet. Det har stor betydelse för företagen som arbetsgivare. Skatteverket har lagt stor möda på att utvecklas i denna riktning, men det finns också mycket kvar att göra.
Sverige har introducerat så kallade servicekontor runtom i landet. Inom ramen för de kontoren finns Skatteverket representerade. Dessa servicekontor är ett bra sätt att förbättra samhällsservicen för företagen på ett kostnadseffektivt sätt. Vid sidan om detta utvecklar myndigheten successivt e-tjänster som också bidrar till att förbättra servicen för företagen. Koncepten kan dock vidareutvecklas och det är därför av stort intresse att utreda hur företag i olika delar av landet har möjlighet att ta del av Skatteverkets service och om de skulle kunna kan ges ännu bättre förutsättningar för att göra det.
Svenska myndigheter har haft en tendens att vilja klämma åt företag lite extra. Det gäller inte minst myndigheterna inom detta utgiftsområde. Vi ser en ambition hos våra myndigheter att verka i riktningen mot ett ökat servicetänkande och det är bra. Denna ambition måste också finnas i situationer där fel och brister hanteras, så att det inte uppstår situationer som gör att enkla misstag förstoras upp och ges oproportionerliga konsekvenser. Å andra sidan är det också viktigt att fokusera de korrigerande åtgärderna där det faktiskt förekommer medvetna oegentligheter. Det är viktigt att hålla båda dessa processer igång. Det är viktigt att kunna dra en tydlig rågång mellan vad som får anses vara uppsåtligt och vad som mer är att betrakta som administrativt slarv från småföretagares sida. En miss som kanske beror på okunskap om ett snårigt regelverk kan få förödande konsekvenser för en hel hembygd där exempelvis ett litet företag kan stå för en stor andel av sysselsättningen i bygden. Det är därför mycket viktigt att vi har en rättssäker indrivning av skatter avgifter och skulder för att inte oskäligt drabba företagen. Därför vill Sverigedemokraterna utreda möjligheten att förtydliga rågången mellan dessa typer av företeelser och förenkla regelverket i sådana mening att det skall bli svårare att göra den här typen av misstag.
Skatteverket arbetar med flera internationella samarbetsprojekt för skatteavtal. Några av dem har en mellanstatlig karaktär. Vi vill prioritera just de samarbetsprojekten inom de mellanstatliga nätverken för skatteavtal i syfte att stärka svensk exportkonkurrens som viktig faktor för svensk industri med avseende på sysselsättningen i Sverige. Därför vill vi tillföra resurser för att vidareutveckla detta arbete inom Skatteverket, men även på departementsnivå.
Kronofogdemyndigheten hanterar bland annat ärenden inom överskuldsättning och obestånd för privatpersoner och företag, där förfarandets angreppssätt kan ha stor betydelse för gäldenärerna. Myndigheten bör ges ett uppdrag att utveckla metoder och förfaranden kring denna typ av ärenden med målsättningen att minimera antalet konkurser, vräkningar och liknande åtgärder som får svåra konsekvenser för dem som drabbas. Samtidigt måste borgenärernas rätt också tillgodoses så att deras förluster minimeras.
Vad gäller företagsutmätning och upprättande av avbetalningsplaner för företag som befinner sig i en svår ekonomisk situation – är det viktigt att dessa anpassas till varje företags unika förutsättningar. Vi vill därför öka möjligheterna till att utveckla förfarandet inom detta område. Det kan finnas möjligheter att från kronofogdens sida, på ett mer anpassat sätt bedöma företagets unika ekonomiska ställning. Det handlar om att se över regelverk så att fler möjligheter kan tas tillvara i det enskilda företagets tillgångar, finansiering och dess intjäningsförmåga för att försöka undvika onödiga konkurser.
Tullverket står inför mycket stora utmaningar. Å ena sidan har man ett stort sparbeting som grundas på en flerårig anslagsminskning. Tullverkets beräkning av effekterna av denna utveckling är att man, trots en nerdragning med hela 135 årsarbetskrafter, kommer att ligga med ett underskott på 42 miljoner kronor 2019. Samtidigt ser vi en kraftig ökning av den grova organiserade brottsligheten, där handel med insmugglade varor som narkotika, vapen och alkohol utgör stora samhällsfarliga inslag.
Regeringen har uppenbarligen inte tagit de signaler som Tullverket förmedlat i detta avseende på allvar, vilket oroar oss i hög grad. Resultatet kommer att bli försämrad service till företagen, försämrad kontrollverksamhet genom minskad aktivitet inom området tullrevision och klarering men också för utbildningsverksamheten. Denna ekvation går inte ihop. Tullverket måste få en generellt höjd ram, för att det skall vara möjligt att ens bibehålla nuvarande nivå på verksamheten.
Eftersom utvecklingsarbetet inte beräknas vara klart förrän tidigast 2018 och att de nya rutinerna kommer att kräva en omfattande uppföljnings- och utbildningsverksamhet för att allt skall kunna fungera på ett tillfredsställande sätt, menar vi att Tullverket för detta ändamål bör kompenseras med ytterligare medel för utveckling och efterarbete samt utbildning under tiden 2017 till 2020. Nivån på dessa tillskott bör täcka de faktiska merkostnader som Tullverket drabbas av för att kunna slutföra utvecklingsarbetet och samtidigt förvalta både de nya och de gamla systemen under den nödvändiga övergångsperiod som krävs för att successivt implementera det nya uppdraget ”Elektronisk tull”.
Arbetet mot den grova organiserade brottsligheten, där handel med insmugglade varor som narkotika, vapen och alkohol är betydande, bygger på en fungerande gränskontroll och underrättelseverksamhet. I tider då även strömmarna av migranter ökar ställs än högre krav på en effektiv och fungerande tullverksamhet i samverkan med andra inblandade myndigheter. Båda dessa trender ställer större krav på bemanning och aktivitet inom tullens ansvarsområden för gränsskydd och annan brottsbekämpning.
De yrkeskriminella aktiviteterna har påvisats öka i avseende på illegal införsel av såväl vapen som tobak, alkohol och narkotika. Tullen har i detta läge inte kunnat utveckla säkerheten för personalen vid gränskontrollstationerna i tillräcklig omfattning. Istället har vi sett situationer då tullen inte har kunnat utföra kontroller på grund av underbemanning och de ökade risker som en mer våldsam kriminalitet utsätter verksamhetens personal för. Personalens säkerhet är en viktig åtgärd som bör prioriteras inom Tullverket, samtidigt som man måste möta det ökade trycket från kriminellas verksamhet. Därför är den största satsningen på just personalresurser. Utöver detta investeringar i polisiära befogenheter, utbildning och ytterligare en skanner.
Tullverkets verksamhet inom området brottsbekämpning är lönsam för samhället. Varje insatt krona genererar en samhällsnytta som vida överstiger insatsen. Därför vill Sverigedemokraterna öka anslagen till Tullverkets organisation för brottsbekämpning, med syftet att bättre kunna bemöta och hantera dessa ökade risker samt se till att bemanningen blir tillräcklig för de nya utmaningarna.
Tullverkets andra huvudområde, Effektiv handel, är avgörande för att svensk handel med andra länder skall kunna fungera på ett effektivt och smidigt sätt. Arbetet med att införa den nya unionstullkodexen, UCC, pågår för fullt inom Tullverket och ute i företag som hanterar import och export är en viktig del av detta arbete. Den nya lag som reglerar införandet, som bygger på ett EU-direktiv, trädde ikraft 2016-05-01.
Genom att såväl Tullverket som industrin varit förutseende i detta arbete ligger Sverige väl framme i förhållande till flera andra medlemsländer, även om mycket fortfarande återstår att göra. Enligt EU-direktivet skall hela det nya systemet av elektronisk hantering av tullverksamheten vara genomförd senast 2020 i samtliga EU-länder. Tullverkets prognos är för tillfället att systemen kommer att vara införda i Sverige under 2018–2019, men att efterarbetet kommer att pågå minst ett par år till.
Det är ett omfattande arbete som har utförts och som fortfarande återstår. Detta arbete kräver stora resurser, för vilka Tullverket har erhållit viss kompensation under de senaste åren. För att klara arbetet har Tullverket erhållit 23 miljoner extra per år under perioden 2014 till 2017. Därtill har ytterligare ca 85 miljoner skjutits till, d v s totalt ca 180 miljoner kronor. Tullverkets kalkyl för utvecklingsarbetet är ca 300 miljoner kronor. Det totala underskottet fram till och med 2018 är alltså ca 120 miljoner kronor, vilket redan har medfört att den operativa verksamheten har skalats ner för att finansiera det nödvändiga utvecklingsarbetet av nya elektroniska rutiner. Det är en viktig faktor bakom de stora nerdragningar av den operativa verksamheten som Tullverket har tvingats till på grund av att de senaste regeringarna inte har tagit varningssignalerna på allvar. Detta är inte acceptabelt.
|
David Lång (SD) |
|
|
Anna Hagwall (SD) |
Olle Felten (SD) |
|
Kent Ekeroth (SD) |
|