Förslag till riksdagsbeslut
Vem äger de offentliga rummen idag? Och hur ser det ut 2030? Var sker de politiska samtalen? Vilken roll har kulturen och konsten i stadsutvecklingen? Hur byggs det hållbara samhället? Detta är alla exempel på frågor som berör kulturpolitiken i bred bemärkelse och sätter in konsten i ett större politiskt sammanhang.
Vi lever i ett modernt och urbant samhälle med stor förväntad nybyggnation de närmaste tio åren. De senaste studierna visar på ett behov av 710 000 nya bostäder fram till 2025. Sextiotalens miljonprogramssatsningar lärde oss att boende och trivsel handlar om så mycket mer än bara rinnande vatten, wc och egna rum till barnen. Idag kan vi i nästan varje bostadsannons läsa texter i stil med ” lugnt, grönt, barnvänligt och vackert område mitt i ett kulturlandskap”. Dessa texter skriver de svenska mäklarna medvetna om att den moderna människan, vid sidan av jobb och bostäder, också vill leva ett liv som ger möjlighet till kultur och rekreation. Arkitekter, konstnärer och andra skapande grupper i samverkan har därför en viktig roll när nya bostadsområden växer fram. För att detta skall ske behöver det finnas konkreta politiska förslag hur byggsektor, förtroendevalda och konstnärer kan samverka. Detta sker redan idag men samarbetet behöver stärkas.
Därför bör regeringen tillsätta en utredning som tittar på infrastruktur utifrån kulturen som hävarm för framtida bostadsområden. Detta ska dock ske på ett sätt som inte hindrar ett kostnadseffektivt och ökat byggande.
Staten bör i detta sammanhang föregå med gott exempel när offentliga miljöer utformas genom att på ett tydligt sätt inkludera konstnärer i detta arbete.
Kulturbryggan skapades av alliansregeringen 2007 för att aktivt stötta nyskapande kultur. Detta är en investering i framtidens konst och stöd till den nyskapande konsten. Erfarenheten visar att riktat stöd för nya konstnärer i början av deras yrkesverksamma gärning är viktigt. Kulturbryggan lägger grunden för framtidens svenska konst och kulturskapande och bör byggas ut de närmaste åren. Varje satsad statlig krona är en investering. Modellen med delfinansiering innebar att 59 miljoner kronor tillföll Kulturbryggan 2014, för att investera i framtidens kultur. 25 av dessa miljoner var statliga. Moderaterna vill dubblera statsbidraget med ambitionen att den externa delfinansieringen skall öka i motsvarande grad.
Konstnärer blir i allt större omfattning företagare som säljer sin konst men också mat, dryck och upplevelser. Konstnärer smyckar bostadsområden och utformar elektronik. För att ge konstnärer redskap att kunna leva på sina konst och utveckla sitt företagande behöver många av dessa erbjudas utbildning i grundläggande entreprenörskap. Regeringen bör därför ta fram förslag för hur detta skall kunna ske inom ramen för befintliga kultur- och företagarfrämjande insatser.
Scenkonstallianser är en samlande benämning för skapande av tre moderna trygghetsnätverk för frilansande inom scenkonstområdet i Sverige: Teateralliansen (1999). Dansalliansen (2006) och Musikalliansen (2008). Dessa är viktiga för svenskt kulturliv. Deras långsiktiga förutsättningar att utöka sin verksamhet och kunna följa med den moderna tidens krav behöver kontinuerligt förbättras. För att värna arbetsmarknaden för konstnärer i Sverige behöver regeringen utvärdera dessa tre allianser och ta fram förslag till förbättringar inför framtiden.
Ett exempel på regeringens oförmåga att förstå att kultur och företagande hänger samman är valet att straffbeskatta biobiljetter där momsen chockhöjs från 6 till 25 procent. Detta innebär en ökad kostnad för alla biobesökare på 240 miljoner kronor. Detta slår hårt mot många mindre biografer ute på landsbygden. Film är en del av kulturpolitiken och bör följaktligen erhålla samma momssats som annan kulturverksamhet. Allt annat är orimligt och orättvist.
|
Olof Lavesson (M) |
|
|
Cecilia Magnusson (M) |
Saila Quicklund (M) |
|
Isabella Hökmark (M) |
Eva Lohman (M) |
|
Michael Svensson (M) |
Ellen Juntti (M) |
|
Helena Bouveng (M) |
|