Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sänka kravet på aktiekapital från 50 000 till 25 000 kronor och tillkännager detta för regeringen.
Sverige behöver fler entreprenörer som satsar på sina idéer för att skapa fler jobb och en bättre välfärd. Nyföretagandet är betydligt lägre i Sverige än i andra europeiska länder. Sverige behöver därför uppmuntra nystartande av företag. Nyföretagandet i Sverige är fortfarande för lågt – enligt Global Entrepreneurship Monitor (GEM) har Sverige rasat flera placeringar efter en längre trend då Sverige sakta klättrat. Sedan den 1 april 2010 är kravet på lägsta tillåtna aktiekapital i privata aktiebolag sänkt från 100 000 kr till 50 000 kr. Hos Bolagsverket har (i genomsnitt) 2 594 nya aktiebolag registrerats per månad sedan förändringen, vilket kan jämföras med 1 676 nya aktiebolag per månad under samma period år 2009 – en ökning med 54,7 %.
Sänkningen av kravet på eget aktiekapital är ett resultat av den utredning som genomfördes med uppdraget att finna förenklingsmöjligheter i ABL. Dagens krav på eget bundet kapital i aktiebolaget motiveras bland annat med att det utgör ett borgenärsskydd. Detta är ett argument som på olika grunder har kommit att ifrågasättas.
Ett kapital om 50 000 kr behöver inte vara tillräckligt högt för att fylla en borgenärsskyddande funktion. En borgenär ställer krav på de säkerheter som efter en marknadsmässig bedömning är nödvändiga. Det har från tid till annan gjorts invändningar att ett sänkt krav på aktiekapital skulle misskreditera aktiebolagets goda anseende och seriositet. Det har till och med hävdats att bolagsformen som sådan kan bidra till att bringa trygghet hos fordringsägare, ställt i jämförelse med andra svenska bolagsformer som inte kräver någon form av insatskapital. Att själva bolagsformen skulle svara mot en viss nivå av kreditvärdighet är en delvis felaktig utgångspunkt. Vi menar att dagens krav på bundet eget aktiekapital för att kunna starta ett aktiebolag medför större skada än gagn för svensk ekonomi. I själva verket riskerar inlåsningseffekter skapas när ett bolag ska expandera och bolagsmännen tvingats välja en bolagsform som egentligen inte är optimal, bara därför att man inte kunnat uppbringa tillräckligt med aktiekapital vid startögonblicket.
Ett ytterligare skäl för att sänka kravet på aktiekapital är att Sverige bör harmonisera kraven för att starta företag med hur det ser ut i andra länder inom EU. Det är inte önskvärt att trösklarna för företagande är högre i Sverige än i många andra EU-länder.
God näringspolitik bygger i grunden på att trösklarna för att starta och driva företag sänks. Genom en näringspolitik som syftar till att ge fler möjligheten att starta aktiebolag bidrar vi till att säkra jobben och framtidens välfärdsutmaningar.
|
Caroline Szyber (KD) |
|
|
Ewa Thalén Finné (M) |
Ola Johansson (C) |
|
Robert Hannah (L) |
|