Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om svensk expertmedverkan i nationellt och internationellt standardiseringsarbete inom hälso- och sjukvårdsinformatik och tillkännager detta för regeringen.
Svensk användning av formella öppna internationella standarder inom hälso- och sjukvårdsinformatik har lyfts fram i ett flertal utredningar och rapporter som eftersträvansvärt och ett sätt att förbättra informationsöverföringen mellan och inom olika informationssystem, och uppnå bättre kvalitet på patientinformationen för både primär och sekundär användning, t ex för forskning och uppföljning. Det ger stora möjligheter att använda öppna informatikstandarder, men det är inte helt enkelt att tillämpa dem, eftersom de kan användas på olika sätt och inte alltid uppfyller de krav som ställs utifrån svenska förhållanden.
För att påverka utformningen av internationella informatikstandarder krävs ett deltagande i det internationella arbetet, t ex på den europeiska CEN (European Committee for Standardization) eller internationella arenan i ISO (International Organization for Standardization). Deltagande i dessa sammanhang sker via SIS (Standardiseringen i Sverige) och deltagare i olika kommittéer utses av näringsliv, myndigheter, organisationer och av landsting/kommuner i Sverige. Regeringen har uppmärksammat vikten av att Sverige deltar i internationell standardisering, genom en satsning inom ramen för Sveriges exportstrategi på Sveriges Standardiseringsförbund i syfte att snabba på processen för att kunna åta sig sekretariatsansvar för internationell standardisering inom flera områden vilket är positivt.
Det faktum att användningen av standarder för vårdinformationen kräver ett expertdeltagande både nationellt och internationellt är inte särskilt väl beskrivet i de olika utredningarna och rapporterna inom e-hälso-området. Ibland framstår det som om det är nationella standarder som föreslås användas, och att Sverige inte är beroende av hur andra länder ser på standardutvecklingen. Tyvärr är det inte högt prioriterat av huvudmännen att utse experter till dessa kommittéer, och det betyder att Sveriges påverkan är betydligt mindre än den borde vara för att påverka standardernas utveckling. SOU 2015:32 Nästa fas i e-hälsoarbetet, tar också upp frågan om svårigheterna för professioner att få ledigt för denna typ av arbete.
Om andra länder tillåts driva utvecklingen i olika riktningar, som Sverige inte är intresserad av, samtidigt som användandet av standarder ökar i Sverige så måste svenskt deltagande uppmuntras och utvecklas även inom detta område. En ökad användning av dessa standarder borde rimligen innebära att svenskt expertdeltagande ökar i de nationella och internationella standardiseringsorganen som förvaltar standarderna internationellt och nationellt samt bidrar till svensk utveckling och långsiktig förvaltning i användningen.
|
Anna Vikström (S) |
|