Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att bygga fyrspår på hela sträckan mellan Stockholm och Uppsala och tillkännager detta för regeringen.
25 procent av Sveriges medborgare bor i Stockholm–Uppsala och här skapas nästan en tredjedel av allt värde som produceras i Sverige.
Stockholm och Uppsala har under lång tid vuxit samman och i dag är arbetspendling vanligt förekommande mellan städerna. Men för att få till stånd en ännu bättre fungerande arbetsmarknadsregion måste arbetspendlingen förbättras. Dagens situation är inte hållbar.
Det stora hindret för utvecklingen är i dag att järnvägen är full i högtrafik. Varken några nya stationer eller fler tåg får plats. Anläggningen är dessutom tekniskt underdimensionerad för dagens och morgondagens trafik och hårt sliten.
Lösningen är två nya spår mellan Skavstaby (söder om Märsta) och Uppsala. På det sättet skulle hela sträckan mellan Stockholm och Uppsala få fyrspår, där snabbgående tåg går på det ena spårparet och de långsammare pendeltågen på det andra. Detta mer än fördubblar kapaciteten, då tåg som kör i liknande hastigheter kan köras tätare än tåg med olika hastigheter.
Utöver kapacitetsbristen lider järnvägen av bristande underhåll och robusthet, något som i dag kostar pendlare, företag och samhälle mångmiljonbelopp vid de återkommande störningarna. Med två spår ytterligare kan också fler stationslägen med nya bostäder etableras. Kommunernas översiktsplaner håller redan i dag beredskap för nya stationer i Bergsbrunna söder om Uppsala och i Alsike i Knivsta kommun.
Att på detta sätt förstärka spårförbindelsen mellan Stockholm och Uppsala är sannolikt en av de mest lönsamma investeringarna i infrastruktur som kan göras i dagsläget.
Boverkets beräkningar pekar på att 700 000 bostäder saknas i Sverige. Handelskammaren har visat på möjligheten att bygga 100 000 nya bostäder i befintliga och nya stationslägen bara i stråket Märsta/Arlanda–Uppsala.
På och kring Arlanda byggs nu en flygplatsstad med 30 000 nya arbetsplatser utöver de 20 000 som finns där i dag. Det är dock inte möjligt att bygga bostäder under Arlandas så kallade influensområde, där dessa arbetsplatser byggs. Alltså måste minst 100 000 personer som utgör personal med familjer bo någon annanstans.
Enligt befolkningsprognoserna kommer Stockholms län och Uppsala län år 2050 att vara uppemot en miljon fler invånare. Det kommer att öka kraven på spårkapacitet väsentligt. Inte minst eftersom vägarna redan nu dras med stora kapacitetsproblem.
|
Mikael Oscarsson (KD) |
|