Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att beakta Jönköping Universitys betydelse för regionens ekonomiska tillväxt och välfärd och tillkännager detta för regeringen.
Vårt land står inför stora utmaningar att, i konkurrens med andra, kunna producera värden som innebär att förutsättningarna för att kunna bibehålla och utveckla vårt välfärdssamhälle stärks. Ekonomisk tillväxt är regional till sin karaktär och gynnas av tillgång till kompetens. Med tanke på detta är det viktigt att forsknings- och utbildningspolitik kopplas samman med regional- och näringspolitiska målsättningar.
I dag har vi tre storstadsregioner i landet som växer, men en stor del av svenskt näringsliv och offentliga verksamheter finns i andra regioner runt medelstora kommuner. Ett exempel är Sveriges tionde största kommun, Jönköping. För att stimulera den ekonomiska tillväxten i denna region är det väsentligt att ha hög kvalitet i forskning, och det finns inget som talar för att forskning får lägre kvalitet enbart för att den bedrivs av en mindre högskola. Där forskningsanslagen finns, dit flyttar också duktiga forskare. Med tanke på detta är det positivt att den socialdemokratiskt ledda regeringen under 2015 införde en ny uppdelning av forskningsanslaget till lärosäten så att alla högskolor och universitet garanterades minst 5 miljoner extra i ökade anslag. På så vis stävjas den ojämlika fördelning som kraftigt har gynnat näringslivet i vissa regioner och kraftigt missgynnat det i andra.
Jönköpings län är Sverige sjätte största län och domineras av tillverkningsindustrin där drygt 25 procent av de sysselsatta arbetar. Av de tio största privata arbetsgivarna i länet återfinns åtta inom industrin. Den långsiktiga uppbyggnaden av forskningskapacitet vid Jönköping University, särskilt inom teknik och it för små och medelstora företag, är därför en nationell angelägenhet.
Andelen högutbildad arbetskraft i privat sektor i Jönköpings län ligger långt under det nationella genomsnittet. Detta gäller särskilt inom ekonomi, juridik, it och teknik. I Jönköpings arbetsmarknadsregion behövs rejäla investeringar i uppbyggnad av näringslivsorienterad forsknings- och lärarkompetens vid högskolan. Sådana satsningar är nödvändiga för att på lång sikt säkra tillverkningsindustrins fortsatta internationella konkurrenskraft genom ökad tillgång på högutbildad arbetskraft och innovationskapacitet.
Jönköping University har ett högt söktryck och antalet helårsstuderande är 20,3 per 1 000 invånare. Denna andel helårsstuderande är dock lägre än snittet i riket som är 29,8 per 1 000 invånare. Det behövs således en ökning med närmare 50 procent av utbildningsanslagen för att i regionen erbjuda högre utbildning i samma omfattning som det i genomsnitt finns i riket. Enligt Arbetskraftsbarometern finns stor brist på lärare, sjuksköterskor och ingenjörer i regionen.
I sammanhanget vill vi även påpeka näringslivets stora engagemang i Jönköping University. Enligt SCB:s statistik lägger företagen i Sverige i snitt drygt fem gånger så mycket pengar på egen FoU som staten ger forskningsanslag direkt till universitet och högskolor i landet. I Jönköpings län lägger företagen ner drygt 16 gånger så mycket pengar på FoU som vad staten ger i forskningsanslag till Jönköping University enligt de senaste siffrorna. Som jämförelse lägger företagen i storstadslänen ner knappt 6,5 gånger så mycket pengar på FoU som vad staten ger i forskningsanslag till universitet och högskolor i dessa regioner. 0,2 procent av bruttoregionalprodukten i Jönköpingsregionen utgörs av statligt finansierad forskning, medan det för riket ligger närmare 1 procent. Här framgår att företagen i Jönköpings län är kraftigt missgynnade vad gäller statens satsningar på kompetensinfrastruktur.
Forskningsanslagen till universitet och högskolor är regional fördelad infrastruktur för näringslivets forsknings- och innovationskapacitet. Vidare är forskningsanslaget en förutsättning för den regionala tillgången till högutbildad arbetskraft. Den nuvarande regionala fördelningen av forskningsanslagen motsvarar inte näringslivets struktur och behov.
|
Johanna Haraldsson (S) |
|
|
Helene Petersson i Stockaryd (S) |
Peter Persson (S) |