Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att göra det lika lönsamt att investera i kompetensutveckling som i maskiner och tillkännager detta för regeringen.
Sverige är en öppen och liten ekonomi. Vårt samhälle och vår arbetsmarknad har under en lång tid förändrats. I mitten av 1900-talet blomstrade tillverkningsindustrin men årtionden av en tilltagande global konkurrens tvingade oss att ställa om vår ekonomi och arbetsmarknad. År 2016 ser vi hur automatiseringen, robotiseringen och – inte minst digitaliseringen av hela samhället – ställer helt nya krav på vår arbetskraft. Behovet av att skapa bättre och mer flexibla lösningar som gör det mer lönsamt att investera i människors kompetensutveckling kommer att öka.
När företag i dag gör investeringar i nya maskiner eller nya robotar får de räkna in detta som en tillgång i sina balansräkningar. Men om samma företag istället beslutar sig för att investera i vidareutbildning av personalen ska det enligt lagstiftningen redovisas som en löpande kostnad. Denna budgettekniska detalj försämrar incitamenten för företag att investera i kompetensutveckling av sin personal. Detta eftersom att tillgångar i form av nyinköpta maskiner, till skillnad från löpande kostnader i form av kompetensutveckling, kan skrivas av över tid och fungera som en säkerhet för framtida lån.
För att öka produktiviteten, höja kvaliteten och inte minst för att stärka Sveriges konkurrenskraft bör investeringar i kompetensutveckling kunna skrivas av på samma sätt som investeringar i maskiner. Regeringen bör därför överväga att se över hur lagstiftningen kan anpassas så att det blir lika lönsamt att investera i kompetensutveckling av personalen som i inköp av maskiner. Detta skulle också innebära bättre förutsättningar för arbetstagarnas livslånga lärande, vilket också gör att människor står bättre rustade att möta en arbetsmarknad i förändring.
|
Camilla Waltersson Grönvall (M) |
|