Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur utökade folk-till-folk-förbindelser mellan Sverige och Ryssland kan åstadkommas och tillkännager detta för regeringen.
I Ryssland bor fler människor än Vladimir Putin. Landets auktoritäre ledare må vara mäktig men besitter långtifrån den allmakt som kom forna tiders tsarer – eller generalsekreterare i kommunistpartiet – till del. Trots en regressiv utveckling under senare år så är dagens Ryssland ett avsevärt mer pluralistiskt samhälle än Sovjetunionen. Detta medför möjligheter för omvärlden att utveckla relationer med civilsamhälle och understatliga nivåer i Ryssland. Att vidga kontaktytorna mot det ryska samhälle som finns bortom staten och makthavarna i Kreml har förvisso blivit svårare sedan Putin återinträdde som president 2012, men svårt är inte synonymt med omöjligt.
I ett internationellt klimat präglat av tilltagande spänning och ömsesidig misstro mellan Ryssland och västvärlden är det viktigare än någonsin att satsa på folk-till-folk-kontakter mellan Sverige och vårt stora grannland. Vi kan här hämta inspiration från hur Norge och Finland bedriver mellanfolkligt samarbete österut, liksom från 1990-talets förhållandevis ambitiösa och framgångsrika kommunala partnerskap mellan svenska och ryska kommuner. Auktoritära ledare gynnas av att kunna peka på yttre hot, verkliga eller förmenta, och ömsesidig diabolisering har egentligen bara en tydlig vinnare: de militärindustriella komplexen i öst som väst.
Intensifierade mellanfolkliga kontakter mellan Sverige och Ryssland bör eftersträvas på bland annat följande områden:
Tematiskt framstår ett utökat samarbete på miljöområdet som höggradigt angeläget. Arktis, Östersjön, Barents hav, kärnsäkerhet och skogsbränder utgör exempel på specifika områden där ett intensifierat ryskt-svenskt samarbete borde kunna få tydlig win-win-karaktär.
Miljödepartementet, Naturvårdsverket, Sveriges Kommuner och Landsting, Svenska institutet, Linnéuniversitetet m.fl. är aktörer i pågående svensk-ryska samarbeten. En utredning bör tillsättas för att utvärdera vad som fungerar bra och var förbättringspotential föreligger och därefter föreslå åtgärder för att ta dessa samarbeten till nästa nivå, alltifrån organisatoriska förändringar till en redovisning av vad som skulle möjliggöras genom vidgade budgetramar. Detta bör riksdagen ge regeringen tillkänna som sin mening.
|
Valter Mutt (MP) |
|
|
Annika Lillemets (MP) |
Carl Schlyter (MP) |