Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en miljömässig och samhällsekonomisk utvärdering av den gröna skatteväxlingen och tillkännager detta för regeringen.
Centerpartiet vill se en grön skatteväxling, där förorenaren betalar för sin miljöskada och resurserna används till att sänka skatten på jobb och företagande. På så vis sätts ett pris på miljöförstöring samtidigt som dessa intäkter återförs för att sänka skattebördan på sådant som har stor samhällsekonomisk nytta, som jobbskapande i växande företag. Detta bör vara en ledstjärna för skattepolitiken i tider av små marginaler i statsfinanserna.
I regeringsställning 2006–2014 bidrog Centerpartiet till att skatten på arbete sänktes påtagligt via jobbskatteavdrag och sänkta arbetsgivaravgifter. Samtidigt höjdes miljöskatterna, och andra skatter, som fordonsskatten, miljödifferentierades. Skattebördan på arbete minskade och skattebördan på föroreningar ökade.
Svensk ekonomi tillhör de absolut mest klimateffektiva i världen. Sverige har bevisat att tillväxt kan ske parallellt med mindre miljöpåverkan, att miljö och ekonomisk tillväxt går hand i hand. Vår BNP har växt med mer än 60 procent sedan 1990, samtidigt som utsläppen av växthusgaser har minskat med drygt 22 procent. Mycket har gjorts, men mycket mer kommer att behöva göras framöver. Ändå finns mycket mer att göra. Skatt på arbete utgör mer än 1 100 miljarder av skattebördan i Sverige, skatt på föroreningar bara dryga 70 miljarder.
En verklig miljöomställning kräver en politik som uppmuntrar innovationer och grönt entreprenörskap samt underlättar och understödjer ekonomisk tillväxt och förändring. Omvänt kommer omställningen att bromsas av en omodern politik som helt förlitar sig på det offentliga, på statliga investeringar finansierade med skattehöjningar där skattebetalarna och inte förorenarna betalar och som i grunden misstror ekonomisk utveckling och tillväxt. En sådan politik kommer heller inte att fungera som det internationella föredöme som krävs för en global omställning.
Stora, diffust definierade stödprogram har historiskt därtill visat sig ineffektiva jämfört med precisa och riktade styrmedel. Sverige har idag stora resurser och världsledande företag i centrum för omställningen, från produktion av grön bioenergi till världsledande teknikföretag med energibesparande lösningar. Genom att tidigt skapa förutsättningar för en stark miljöorienterad hemmamarknad i Sverige och EU kan vi utveckla lösningar som resten av världen senare kommer att anamma och där svenskt näringsliv utgör ett föredöme.
Tyvärr väljer den nuvarande regeringen en annan väg. Regeringen har tyvärr helt övergivit idén om grön skatteväxling. Skatterna har höjts på utsläpp, men inte sänkts på arbete. Istället har skattehöjningarna på arbete varit mångfalt större och skatten har dessutom höjts på förnybar energi, motsatsen till grön skatteväxling.
Ett antal felbeslut av regeringen i närtid belyser illustrativt att arbetet med den gröna skatteväxlingen behöver skärpas.
Den så kallade solskatten eller skatt på el från solceller på alla anläggningar med effekt på över 255 kilowatt. Skatten gällde även el som man producerar för eget bruk och infördes av regeringen med hänvisning till EU-krav. Krav som EU-kommissionen själv säger inte finns. Finansministern har aviserat att regeringen överväger en sänkt skatt men anger varken när eller till vilken nivå.
När regeringen i mars 2015 beslutade att höja skatten på biodrivmedel så att E85 och biodiesel FAME blev dyrare än de fossila alternativen, påstod man att EU krävde det av Sverige, att biodrivmedel inte får ”överkompenseras”. Något uttalande från EU fanns dock aldrig.
I utredningsdirektiven för bonus–malus-beskattning angav regeringen ett tankeförbud; utredaren fick absolut inte föreslå en registreringsskatt på fordon. Regeringen påstod att EU inte tillåter en sådan skatt, men någon källa angavs aldrig och något konkret uttalande från EU har inte stått att finna. Tvärtom har EU-landet Frankrike, varifrån själva uttrycket kommer, just en registreringsskatt sedan 2008 utan att EU begärt någon ändring. Även Norge, vars handelslagar är harmoniserade genom EES, har den registreringsskatt de rödgröna påstår att vi inte får ha.
Mot denna bakgrund är det angeläget att regeringen utreder den gröna skatteväxlingen ur ett miljömässigt och samhällsekonomiskt perspektiv.
|
Emil Källström (C) |
|
|
Per Åsling (C) |
Kristina Yngwe (C) |
|
Rickard Nordin (C) |
Helena Lindahl (C) |
|
Eskil Erlandsson (C) |
Peter Helander (C) |