Förslag till riksdagsbeslut
Reglerna för vapeninnehav ska vara restriktiva men inte onödiga. Vapen som används i felaktiga syften kan orsaka stor skada. Det är därför väsentligt med klara och tydliga regler, likaväl som att en ordentlig vandelsprövning görs av de som söker vapenlicens.
Det är viktigt att regelverken verkligen uppfyller sitt syfte och att det inte skapas en onödig byråkrati för de som använder vapen för legala ändamål.
Under de senaste åren så har handläggningstiderna inom stora delar av polisväsendet blivit oacceptabelt långa. Variationerna inom landet är så pass stora att det inte går att hänvisa till enskilda handläggningssystem. Riksdagens revisorer har i kraftiga ordalag kritiserat detta förhållande. JO påpekar att det är särskilt viktigt att licenshanteringen fungerar eftersom både jägare, skyttar och vapenhandeln direkt drabbas om ansökningarna inte handläggs snabbt och effektivt. För Sveriges vapenhandlare innebär de långa handläggningstiderna att de inte kan ta betalt för sålda vapen och inte heller ta in nya i lagret. Det innebär direkta ekonomiska skador för handlarna. Därtill tillämpas de samlade regelverken på ett olikartat sätt i landet när det gäller tillståndsgivning, detta är inte acceptabelt. Det ankommer på regeringen att tillse att myndighetsprövningen tillämpas på ett likartat sätt i hela landet. Detta bör ges regeringen till känna.
Under föregående riksdagsår (2015/16:JuU20) biföll riksdagen ett antal motionsyrkanden om att korta handläggningstiderna, bl a från Magnus Oscarsson (yrk. 1). Detsamma gäller yrkandena om en enhetlig tillämpning av licensprövningen (yrk. 2–3). Regeringen gav den 30 juli 2015 Polismyndigheten i uppdrag att redovisa och utveckla arbetet med vapentillstånd (Ju2015/05755/PO). Uppdraget delredovisades den 1 mars 2016. Av delredovisningen ska enligt regeringsuppdraget framgå hur handläggningstiderna de senaste åren har utvecklats samt en analys av utvecklingen. Statistiken ska därefter årligen redovisas till regeringen i samband med årsredovisningen. Därutöver ska de framgångsfaktorer som identifierats i hanteringen av vapentillstånd redovisas. Uppdraget ska slutredovisas den 1 mars 2017. Av slutredovisningen ska framgå vilka åtgärder som vidtagits för att göra handläggningen av vapentillstånd mer effektiv och enhetlig inom Polismyndigheten, vilka resultat som har uppnåtts samt vilka långsiktiga rutiner som implementerats och varför.
Vapen påverkas av den tekniska utvecklingen i likhet med många andra produkter. Idag har vi ett antal särregler på enskilda delar, som exempelvis ljuddämpare, instickspipor etc. Det är dags att ta ett samlat grepp över de olika särreglerna och att även se över legaldefinitionerna i lagstiftningen för att få till stånd ett regelverk som är mer anpassat i tiden. Ett sådant regelverk ska naturligtvis vara utformat på ett sätt som inte gör det möjligt att av olika delar skapa ett nytt vapen med funktioner som man inte har rätt att få licens till. Detta bör ges regeringen till känna.
Det är väsentligt att vapen förvaras på ett säkert sätt. Förvaring av det egna vapnet hos en annan person kräver tillstånd. Det är en rimlig ordning. Det kan dock många gånger vara motiverat att förvaring sker på ett annat ställe än i den egna bostaden. Många jägare jagar regelmässigt på andra orter än där man är bosatt. Att vapnet förvaras på ett säkert sätt där jakten sker, istället för att transporteras långa avstånd är en fördel. Det finns anledning att se över regelverket så att fler i denna situation kan få detta tillstånd. Detta bör ges regeringen till känna.
Sverige har valt att inte erkänna det europeiska vapenpasset. Vi har fortfarande krav på införseltillstånd för alla personer som vill resa till Sverige såväl från EU som från andra länder för att jaga eller bedriva tävlingsskytte. Ett tillstånd kostar 700 kr och tar normalt minst sex veckor att erhålla. Detta gör att den inre marknaden inom EU försvåras och det blir ibland nästan omöjligt att besöka Sverige för att jaga, i vart fall mer spontant och med kortare varsel. Många kan inte planera månader innan en jaktsäsong när man till exempel vill åka och hälsa på en vän för att jaga. Det är också svårare för företag att erbjuda jakttjänster eftersom det är svårt att ta emot utländska kunder. Tidigare motiverade Polismyndigheten detta med att man vill göra en vandelsprövning av de personer som reser in i Sverige med vapen. Såvitt känt kan dock inte svenska polisen kontrollera med utländska register för att göra denna bedömning och därför görs det inte. Något reellt motiv till kravet på införseltillstånd tycks alltså inte finnas. När det gäller medborgare från Finland, Norge och Danmark behövs dock inget införseltillstånd. Detta har fungerat bra under lång tid och har bl.a. motiverats av de skäl som angivits ovan. Samma, fast med krav på EU-vapenpass och inte bara nationellt tillstånd, bör också gälla för bosatta i alla EU:s medlemsstater. Jägare och skyttar bosatta i samtliga EU:s medlemsstater borde omfattas av samma undantag från kravet på införseltillstånd som alla nordiska länder. Den tullagstiftning som finns med krav på tulldeklaration av samtliga vapen så myndigheterna i Sverige vet vilka vapen som finns i landet, bör anses tillräckligt – den lagstiftningen bör inte ändras. Detta bör ges regeringen till känna.
|
Magnus Oscarsson (KD) |
|