Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återställa turordningsreglerna till hur de var före 2002, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
År 2001 fattades ett beslut i Sveriges riksdag om att småföretag skulle tillåtas göra två undantag från turordningsreglerna. Turordningsreglerna är ett trygghetsfundament för arbetstagaren. I dessa tider av oro, lönedumpning och social dumpning är det extra viktigt att värna arbetstagarnas rätt och därför tillse att turordningsreglerna är rigorösa.
EU är en stark bidragande faktor till att lönedumpning förekommer. Till följd av EU-medlemskapet tvingas vi följa utstationeringsdirektivet som i klartext betyder att utländsk billig arbetskraft kan konkurrera med svensk. Det bidrar till lönedumpning och ökar otryggheten på arbetsmarknaden. Nu är detta inte direkt kopplat till turordningsreglerna, men till följd av EU-medlemskapet har svensk arbetsmarknad blivit alltmer skakig och otrygg för svenska arbetare. EU är därför en viktig aspekt när vi politiker ska värdera vilka lagar och regler som ska gälla på svensk arbetsmarknad.
Till följd av den nästintill okontrollerade invandringen till Sverige har arbetsmarknaden blivit otrygg. Arbetsförmedlingen rapporterar att de utlandsfödda utgör hälften av dagens arbetslösa. Hade vi inte tagit emot för många migranter som sökt sig till Sverige hade arbetslösheten i Sverige legat på omkring låga 3 %. De som är födda i utlandet har kort eller ingen utbildning och kvalificerar därmed till väldigt få typer av arbeten. Därför är jobb med lägre teoretisk eller yrkesteknisk nivå sådana som dessa grupper konkurrerar om. De flesta av dessa utlandsfödda kommer från länder med arbetsmarknadssystem som inte är lika välfungerande som det svenska. Därför finns det större risk att dessa personer utnyttjas på arbetsmarknaden.
Därför är det viktigt att skydda de svenskar som har arbeten i dessa sektorer, från att kunna bli utbytta mot individer som kommer från länder i världen som inte har den svenska modellen som tradition. Syftet med den enorma invandring som både socialdemokratiska och borgerliga regeringar drivit på är att dumpa hårt arbetande svenskars löner, det står helt klart idag.
Därför ska de svenska arbetarna till varje pris skyddas mot detta. Rigorösa turordningsregler ger här två effekter: dels motverkas att invandrare med lägre teoretiska och yrkestekniska kunskaper konkurrerar med svenskar som har anställning inom dessa yrken, dels tvingar dessa regler arbetsgivaren att värdera den som anställs. Svenskar har av tradition mycket hög arbetsmoral samt effektivitet. Därför är det mindre risk att arbetsgivare väljer en person som de är mindre säkra på kan leverera önskvärt resultat, om de vet att de riskerar att få svårt att göra sig av med denna person. Detta då de enligt lag blir tvungna att dras med personen ifråga efter att t.ex. provanställningsperioden är över. Svenskar får här en konkurrensfördel gentemot den individ från ett annat land som bara nöjer sig med att få ett jobb – oavsett lönen.
Per Albin Hansson, Folkhemmets grundare, sade en gång: ”Sverige åt svenskarna och svenskarna åt Sverige.”
Vi som politiker ska värna vårt eget folk och vår svenska modell som bygger på balans och solidaritet. Därför är det av högsta vikt att återställa turordningsreglerna som i dessa tider garanterar trygghet åt svenska arbetare. Det kan mycket väl vara så att vi i en avlägsen framtid kan återgå till två undantag från turordningsreglerna för småföretag. Detta kan dock först ske när det mångkulturella samhället är ersatt med ett svenskt monokulturellt samhälle, där det inte finns utländska arbetare som tar ett jobb till vilka slavlöner som helst. Vidare krävs att det finns fackförbund som slåss för sina medlemmar, dagens svaga och korrupta fackförbund sviker i allt för stor utsträckning sina medlemmar idag. Därför är det osannolikt att det finns möjligheter att återgå till nuvarande undantag inom den närmsta framtiden.
|
Jeff Ahl (SD) |
|