Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör agera för ett starkare förbud mot handel med elfenben och tillkännager detta för regeringen.
Varje år skjuts runt 30 000 elefanter olagligt i Afrika. Illegal jakt har ökat explosionsartat och lett till att de afrikanska elefanterna, savann- och skogselefanter, minskat kraftigt de senaste åren. Värst är situationen i Zimbabwe och Tanzania. Bara i Tanzania tjuvskjuts det ca 15 000 elefanter om året och elefantstammen har mer än halverats sedan 2009 (från 109 000 till 43 000 djur). Med nuvarande takt menar den afrikanska elefantkoalitionen (AEC), ett samarbete mellan 29 afrikanska stater, att det finns en risk för att elefanten utrotas inom 25 år.
Anledningen till den illegala jakten är den ökande efterfrågan på elfenben framförallt i Asien, i Kina, Vietnam med flera länder. Föremål i elfenben är status och elefantbetarna är värda sin vikt i guld. Den årliga handeln med de 30 000 elefanterna värderas till 50 miljarder kronor. Även om den lokale tjuvjägaren bara får en liten skärv av detta är det ett tillräckligt incitament för att tjuvjaga och döda både elefanter och deras mänskliga vakter.
För att komma åt den illegala jakten behöver flera saker göras i de länder där elefanterna lever – det handlar om att öka bevakningen, arbeta med inställningen till elefanten från lokalbefolkningen (som ofta ser djuren både som konkurrenter om betesmark och skadedjur), insatser mot korruptionen m.m.
Men många anser också att det måste tas ett internationellt beslut om en skärpning av förbudet mot handel med elfenben i världen. Dagens förbud mot handel mellan länder ger Botswana, Namibia, Sydafrika och Zimbabwe vissa undantag för att handla med elfenben. När det första förbudsbeslutet togs i slutet av förra seklet hade dessa länder stora lager av elfenben som de ville sälja av. De vill också tillåta en viss jakt för att därigenom finansiera skydd av värdefull natur och djur. Tre av länderna, Namibia, Sydafrika och Zimbabwe, arbetar nu för att de inte bara ska få fortsatt utan även ett utvidgat undantag.
Handel inom länder med elfenben är också tillåtet i en del länder. Detta och de fyra ländernas undantag bidrar till att konsumtionen av elfenben blir mer socialt accepterat i världen och tillåts öka. Tjuvjagade elefantbetar lämnar också Afrika under täckmantel av att de är legala.
Kenya har bland annat manifesterat mot detta genom att bränna sina beslag av tjuvjagade elefantbetar.
På Citeskonferensen i Johannesburg i september 2016 drev Kenya och andra stater i AEC, med stöd av bland annat Botswana (som har den största elefantpopulationen), på för ett starkare skydd för de afrikanska elefanterna och ett starkare förbud mot handel med elfenben. Ett förslag som också stöddes av The International Union for Conservation of Nature, UCNA, världens äldsta naturvårdsorganisation med mer än 1 300 medlemmar från 160 länder.
Förslaget röstades dock ned. Bland annat röstade de 28 EU-länderna nej till förslaget.
Jag anser att EU:s inställning i frågan är fel och att det är beklagligt att Sverige på Citeskonferensen röstade ned AEC:s förslag. Jag anser att Sverige måste ta en starkare ställning för ett totalförbud mot handel med elfenben för att rädda de afrikanska elefanterna från utrotning. Detta bör riksdagen ge regeringen tillkänna som sin mening.
|
Stina Bergström (MP) |
|