Förslag till riksdagsbeslut
Finansinspektionen registrerar namnen på företag som önskar erbjuda krediter. Finansinspektionen gör även vissa kontroller på lämplighet, men det krävs enbart tillstånd för de företag som kombinerar utlåningsverksamhet av krediter med inlåning. Två typer av företag som registreras hos Finansinspektionen kan myndigheten dessvärre inte ha samma tillsyn eller möjligheter till ingripande. Det handlar om verksamheter som bedriver inlåning från allmänheten samt företag som bedriver kreditgivning till konsumenter. Finansinspektionen lämnade den 7 april 2011 en rapport till regeringen med huvudsakligt förslag om att all tillsynsansvaret för snabblån borde ligga på Finansinspektionen. Detta skedde i samband med antagandet av den nya konsumentkreditlagen och det är tydligt, inte minst med tanke på ökningen av obetalda snabblån, att det är en bra idé. Många kreditföretag följer uppenbarligen inte konsumentkreditlagen.
Regeringen bör återkomma med ett förslag om att alla finansiella institutioner som erbjuder krediter till konsumenter bör stå under Finansinspektionens tillsyn. De företag som inte sköter sig ska således också kunna förlora sitt tillstånd.
Idag har kreditgivaren ett tydligt ansvar för att lämna information om den effektiva räntan. Kreditgivaren ska även göra en kreditprövning innan utbetalning skall ske. Enligt konsumentverket, som granskat förfarandet visar det sig att flera av bolagen som erbjuder snabblån brister i den mycket viktiga prövningen, men även andra företag som erbjuder lån bör ha en god möjlighet att göra en enkel kreditkontroll. Av den anledningen är det högst nödvändigt att regeringen utreder införandet av ett heltäckande kreditregister med samtliga medborgares skulder för att förbättra företagens möjligheter till kreditprövning samt minska risken för överskuldsättning. Kreditregistret måste givetvis vara uppbyggt på ett sätt så att varje enskild persons integritet skyddas samt att företag inte kan använda sig av registret för fel ändamål. Kreditgivare som på ett eller annat sätt brustit i sin kreditprövning bör rimligtvis inte heller kunna vända sig till Kronofogdemyndigheten för att driva in sin fordran.
Största ansvaret för en god etik kring såväl marknadsföring som beviljande av kreditlån ligger självfallet hos kreditgivaren. Det är dock viktigt att det finns välfungerande konsumentvägledning för personer som behöver det. Detta innebär att det alltid ska finns goda möjligheter för en kredittagare att få stöd genom goda kontaktmöjligheter. Information om vägledningen skall vara lättillgänglig i de fall lån erbjuds.
|
Markus Wiechel (SD) |
|