Förslag till riksdagsbeslut
Beslag av narkotika på svenska anstalter har ökat enligt de senaste rapporterna. Trots detta kvarstår stora problem då tillgången på narkotika, enligt vissa källor, i stort sett är obegränsad. Den mängd man idag lyckas få tag på torde ändå anses som liten med tanke på att problemet kvarstår i mycket hög utsträckning. Detta leder lätt till att på vissa anstalter och häkten kan vissa interner styra över andra på så sätt att man kräver lydnad och lojalitet; risken finns även för misshandel om missförhållandena avslöjas och tillsammans med chansen för belöning i form av tillgång till narkotika å andra sidan. Problemen är således både att säkerheten på anstalterna kan ifrågasättas och samtidigt bromsar arbetet med rehabilitering och motivering för drogfrihet.
Vi anser det vara glädjande att beslag av narkotika ökat och vill gärna medverka till ett ökat arbete för att minska drogerna på våra anstalter. I strävan att få ner drogmissbruk och kriminaliteten i landet måste man därför ta detta problem med våra fängelser och häkten på största allvar.
Besöksrummen är en av de uppenbara vägarna för narkotika och andra otillåtna varor att kunna lämnas över till den intagne. Vid denna bedömning måste det vägas vems/vilkas intressen som är tyngst. De samhällsproblem och kostnader som droger utgör, och därvid skapa incitament som möjliggör minsta möjliga skada på lång sikt, eller den intagnes rätt att få umgås helt fritt och oövervakat med vem han vill. Ur ett samhällsperspektiv anser vi att individens eget behov av närkontakt bör få stå tillbaka under den tid man är frihetsberövad för brott.
Vi anser därför att obevakade besöksrum huvudsakligen ska upphöra för de som sitter i klass 1- eller klass 2-anstalter. Detta borde kunna uppnås genom att besök sker endast genom plexiglasruta där fysisk kontakt alltså blir omöjlig. Detta borde vara huvudregeln.
Utöver detta ska både video- och ljudövervakning ske vid besök, undantaget kontakt med advokat.
I speciella undantagsfall ska besök kunna ske där fysisk kontakt är möjlig. Det ska då alltid ske under bild- och ljudövervakning och föregås av noggrann kontroll av besökaren vilket inkluderar röntgen och kroppsvisitation.
Mycket av kriminaliteten sker i cellerna, där kameror idag inte tillåts. Till exempel är det i cellen som nyttjande av narkotika huvudsakligen sker eller hot och misshandel.
I klass 1- och klass 2-anstalter ska kameraövervakning med ljudupptagning huvudsakligen tillåtas och vara huvudregel. Detta skulle hjälpa till att stävja den brottslighet som pågår inne på anstalten.
Den intagnes integritet får anses väga lättare än behovet av säkerhet.
Vi kunde i media läsa att den dömda mördaren Anders Eklund beviljats permissioner flera gånger kort tid efter att han blev satt i fängelse. I ett annat fall knivmördades en 22-årig kille. Tio månader efter det mordet släpptes mördaren ut på obevakade permissioner. Offrets släktingar beskrev det som ”ett hån”.
Reglerna för permissioner måste ses över och göras mycket strängare för brott av sådan grad att de resulterar i straff som förläggs i en klass 1- eller 2-anstalt.
Oövervakade permissioner bör där i princip utgå. Permissioner ska antingen ske övervakat eller genom användning av elektronisk fotboja.
Det får ankomma på regeringen att till riksdagen inkomma med förslag på hur användningen av permissioner ska bli mer strikt.
|
Kent Ekeroth (SD) |
Adam Marttinen (SD) |