Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skyndsamt se över lagskärpningen i fråga om granatinnehav och tillkännager detta för regeringen.
Bara under sommaren 2016 exploderade åtta handgranater i Malmö samtidigt som flera odetonerade hittades.
Enligt polisens nationella operativa avdelning NOA, registrerades 45 handgranatsärenden i hela landet under 2015. Granatattackerna saknar motstycke i dagens Sverige. Det har till och med gått så långt att en liten åttaåring har fått sätta livet till i en granatattack i Biskopsgården i Göteborg under augusti 2016.
För att få bukt med det eskalerande handgranatskastandet beställde regeringen redan under vintern 2016 en lagskärpning. Dock är flera instanser skeptiska och menar att den beställda lagskärpningen är innehållslös. Problemet är att granater inte klassas som vapen.
Granater vars enda syfte är att skada och döda människor i krig är samtidigt inte klassat som ett vapen i svensk lagstiftning. Om en person grips med en handgranat på öppen gata och erkänner undgår personen med all sannolikhet fängelsestraff.
Den som begår brott med handgranater, molotovcocktails, bengaler och liknande brand- och sprängmedel som kan användas vid brottslig användning, borde få lika hårt straff som någon som bryter mot vapenlagen. Straffskalan bör ligga på minst två år så att polisen kan använda tvångslagstiftningen på ett effektivare sätt. Det finns idag ett tillkännagivande i frågan, varför det är viktigt att lagstiftning skyndsamt kommer på plats.
|
Thomas Finnborg (M) |
Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) |