Förslag till riksdagsbeslut
Grunden för det svenska välståndet har historiskt sett varit industrin. Utvinning och förädling av råvaror som malm och skog har bidragit till Sveriges resa från fattigdomens mörker till den absoluta världstoppen i välståndsligan.
Men genom strukturomvandlingar som globalisering, frihandel och demografiska preferenser har världen förändrats och så även grunden för vårt ekonomiska välstånd. De senaste decennierna har inneburit en markant fokusförflyttning av välståndsproduktionen.
Genom boomen inom bland annat telekom (Ericsson, Telia), musikindustrin och it-
tjänster (Skype, Spotify, Dice) har Sverige även här hamnat i världstoppen i sina respektive områden. Därför har det varit enkelt att missa och glömma bort den traditionella industrins fortsatt stora betydelse för vårt välstånd.
I västra Sverige har industrins situation uppmärksammats av bland annat Västsvenska Handelskammaren. Ur deras undersökning från våren 2016 kan man notera följande konstateranden av olika företagsledare inom den regionala industrin:
Detta låter ju självklart glädjande, men dessa positiva signaler kommer tyvärr med två reservationer:
Utöver dessa i sig oroväckande konstateranden föreligger även matchningsproblem mellan företagens kompetensbehov och utbudet på arbetskraft. Cirka 30 procent av företagsledarna upplever dessa problem som allvarliga eftersom deras konkurrenskraft baseras just på kompetens som kritisk konkurrensfaktor.
Därför behöver Sverige en strategi för att främja fortsatt industri långsiktigt på hemmaplan. Som exempel kan nämnas Findus i skånska Bjuv, inom livsmedelsbranschen, som planerar att stänga sin tillverkningsindustri till årsskiftet enligt varsel i våras. Anledning till detta sägs vara kostnader för produktion och konkurrens. Ett andra exempel från Skåne där frågan om konkurrens och kostnader påverkar industrin är Höganäs AB som konkurrerar på en global marknad inom metallpulvertillverkning. De har fabriker i Asien, Sydamerika, USA och Europa.
Detta väcker frågan om hur konkurrenskraften kan höjas och vässas så att företag kan och vill verka i Sverige även framåt.
För företag som konkurrerar inom it-industrin och som växer efterfrågas strategier för att attrahera arbetskraft.
Ofta rekryteras kompetenser från andra länder. Bostadsmarknaden är för dem som för många andra ett hinder. Likaså myndighetskontakter. Företagen har därför blivit tvungna att bygga upp intern kompetens för att lösa arbetstagarnas behov av hjälp och stöd för att kunna bo och leva i landet.
Vi anser därmed att regeringen bör undersöka möjligheten till en kunskapsinhämtning för att lära sig av dessa företag och för att utveckla våra myndigheter ytterligare, till exempel Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Skattemyndigheten.
|
Thomas Finnborg (M) |
Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) |