Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
Sverigedemokraterna är ett socialkonservativt parti med nationalistisk grundsyn som betraktar värdekonservatism och upprätthållandet av en solidarisk välfärdsmodell som de viktigaste verktygen i byggandet av det goda samhället. Partiets övergripande mål är att formera en demokratisk, politisk rörelse som slår vakt om den gemensamma nationella identitet som har utgjort grunden för framväxten av välfärdsstaten och vårt lands fredliga och demokratiska utveckling.
Sverigedemokraterna eftersträvar ett försiktigt framåtskridande som baseras på varsamhet, eftertanke och långsiktigt ansvarstagande. Vi eftersträvar ett demokratiskt, jämställt och miljövänligt samhälle där alla medborgare skyddas av, och är lika inför, lagen. Genom att kombinera frihet och trygghet, individualism och gemenskap hoppas vi kunna skapa ett folkhem som i så hög grad som möjligt är präglat av trygghet, välstånd, demokrati och en stark inre solidaritet.
Sverigedemokraterna står fritt från såväl socialismens som liberalismens ekonomiska teorier och kan därför inta ett pragmatiskt och verklighetsanpassat förhållningssätt i ekonomiska frågor. Förutsatt att det kan gagna Sverige och dess medborgare är vi öppna för samtal, diskussioner och samarbeten med alla andra partier.
I vår höstbudget stakar vi ut våra viktigaste visioner för de kommande åren. Vi visar att det inte måste finnas någon motsättning mellan ekonomisk tillväxt och sysselsättning å den ena sidan och allmän välfärd, trygghet och socialt ansvarstagande å den andra.
Tabell 1 Anslagsförslag 2017 för utgiftsområde 4 Rättsväsendet
Tusental kronor
|
Ramanslag |
Regeringens förslag |
Avvikelse från regeringen (SD) |
|
|
1:1 |
Polismyndigheten |
21 922 144 |
+1 403 000 |
|
1:2 |
Säkerhetspolisen |
1 291 510 |
+110 000 |
|
1:3 |
Åklagarmyndigheten |
1 473 459 |
+150 000 |
|
1:4 |
Ekobrottsmyndigheten |
648 449 |
+38 000 |
|
1:5 |
Sveriges Domstolar |
5 519 637 |
+168 000 |
|
1:6 |
Kriminalvården |
8 346 747 |
+500 000 |
|
1:7 |
Brottsförebyggande rådet |
111 476 |
+10 000 |
|
1:8 |
Rättsmedicinalverket |
418 012 |
|
|
1:9 |
Gentekniknämnden |
5 444 |
|
|
1:10 |
Brottsoffermyndigheten |
40 561 |
+10 000 |
|
1:11 |
Ersättning för skador på grund av brott |
121 943 |
+115 000 |
|
1:12 |
Rättsliga biträden m.m. |
2 338 657 |
+163 000 |
|
1:13 |
Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. |
39 984 |
|
|
1:14 |
Avgifter till vissa internationella sammanslutningar |
22 174 |
|
|
1:15 |
Bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete |
47 157 |
|
|
1:16 |
Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden |
17 966 |
|
|
1:17 |
Domarnämnden |
9 321 |
|
|
1:18 |
Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet |
92 000 |
|
|
|
Summa |
42 466 641 |
+2 667 000 |
Det arbete som inleddes 2006 med att öka polisens numerär från cirka 17 500 poliser till 20 000 var lovvärd. Men på grund av den snabba befolkningsökningen, som en följd av hög invandring, har antalet poliser i relation till befolkningen sedan 2010 minskat. Fler poliser är en förutsättning för att polisen både ska kunna bekämpa den organiserade brottsligheten och även finnas tillgänglig för medborgarna.
Sverigedemokraterna vill därför göra en rejäl satsning på fler poliser och dessutom säkerställa att polisens relativa antal inte minskar på sikt: Vi budgeterar för att utbilda 7 000 fler poliser fram till 2023 med start 2018. Rikttalet bör vara 250 poliser per hundratusen invånare. Poliser ska efter det utbildas i den takt som krävs för att säkerställa detta rikttal. Fördelen med ett sådant rikttal är en stabilitet för polisväsendet som därmed garanterat bibehåller sitt relativa antal och medborgarna garanteras en stark och närvarande polis.
Resurstillskottet ska säkerställa att polisen kan bekämpa den organiserade brottsligheten och öka sin närvaro i kriminellt belastade förorter. Polisen ska även öka sin närvaro på landsorten och i mindre städer. Någon form av minimibemanning lokalt bör utredas så att vi inte möts av stängda polisstationer och långa inställelsetider i glesbygden.
Rekryteringen kan förväntas inledas först 2018 och för detta ändamål avsätts 273 miljoner kronor för att påbörja utbildningen av 2 350 nya poliser. Denna satsning ökas 2019 till 541 miljoner kronor och 934 miljoner kronor 2020.
Av de 300 platser till polisutbildningen som skulle fyllas till januari 2016 var det endast 257 som påbörjade studierna. Totalt sökte 4 589 personer, vilket innebär att 5,6 procent av de som först sökte till slut påbörjade utbildningen.
På senare tid har polisens villkor debatterats flitigt. Bristfällig organisation medför att relativt få poliser är i yttre tjänst, och tung byråkrati slukar tid. Av central betydelse är även lön och arbetsvillkor för poliserna. Dålig löneutveckling och försämrade arbetstidsavtal medför att polisyrkets status sjunkit, motivationen tryter med följden av att allt fler poliser slutar.
För att det ska vara möjligt att genomföra den stora nyrekrytering som vi föreslår måste vi alltså samtidigt ge förutsättningar för kraftigt förbättrade arbetsvillkor. Den ska medföra mer nöjda poliser och stärkt status för polisyrket, vilket bör förbättra intresset att söka till polisen.
År 2017 avsätts för detta ändamål 650 miljoner kronor som ett första steg. Anslagsökningen för förbättrade arbetsvillkor ökar därefter 2018 till 1 300 miljoner kronor och 2019–2020 ökas anslaget till hela 2 000 miljoner kronor.
Denna kraftiga resursförstärkning bör inriktas framförallt på poliser i yttre tjänst vars arbetssituation är mest riskfylld och dessutom mest slitsam. Det handlar framförallt om polisassistenter samt polisinspektörer som dessutom utgör majoriteten av alla poliser.
Satsningen innebär att polisassistenter och polisinspektörer kan få tusentals kronor mer i lön varje månad. Ambitionen bör vara att utforma en attraktiv lönetrappa så att även poliser med lägre rang motiveras att stanna kvar i yttre tjänst. Dessutom måste arbetstidsavtal förbättras för att ta hänsyn att jobba i skift, jobba natt, ob-tillägg och de risker yttre tjänst medför. Idag skiljer sig villkoren inte åt för de som jobbar i inre tjänst jämfört med de i yttre, varför motivationen att stanna i yttre tjänst minskar.
Denna stora anslagstilldelning ger Polismyndigheten möjlighet att på ett avgörande sätt förbättra villkoren för de poliser som tjänar minst och har den mest utsatta situationen. Därigenom blir det mer attraktivt att vara polis, behålla erfarna poliser på fältet och förbättra möjligheterna att rekrytera det antal vi anser att polisen behöver öka med.
Vi budgeterar även för en förstärkt polis i allmänhet. I polisens budgetyrkande vill de ha ytterligare 278 miljoner kronor utöver det anslag regeringen aviserat. För att inte försämra för polisen anslår vi 278 miljoner kronor för att uppfylla polisens budgetyrkande för 2017. På liknande sätt tillför vi 356 miljoner kronor 2018, 131 miljoner kronor 2019 och 17 miljoner kronor 2020.
Vi satsar även 300 miljoner kronor på att minska den administrativa bördan på poliserna genom fler civilanställda. De frigjorda resurser detta medför ska gå till att förstärka gränspolisen för att på ett mer omfattande sätt kunna lagföra illegala invandrare. Dessutom bör frigjorda resurser gå till arbetet mot organiserad brottslighet samt större närvaro på gator och torg.
De andra partierna beslutade år 2012 att lägga ner beredskapspolisen. Vi har varje år sedan dess budgeterat för dess återinförande.
Beredskapspolisen omfattades innan den lades ner av cirka 1500 man som med mycket kort varsel kunde sättas in som förstärkning till den ordinarie polisen. Bara i Stockholmsområdet kunde de vid särskilda händelser sätta in 300 man på under två timmar.
Vid en terrorattack eller större händelse så kan detta vara helt avgörande för att säkra tryggheten för befolkningen. Polismyndigheter runt om i landet skickade begäran till dåvarande Rikspolisstyrelsen om att få använda beredskapspolisen, men utan framgång eftersom de avslog i stort sett alla ansökningar som inkom. När beredskapspolisen sen avvecklades anfördes det låga utnyttjandet som ett av skälen, och detta trots att det var Rikspolisstyrelsen som själv avslog ansökningarna.
Enligt Krisberedskapsmyndigheten (KBM) så uppgår kostnaderna som belastat detta anslag till mellan 10 mkr och 20 mkr årligen. Polishögskolan uppgav exempelvis kostnaden för omgång 2007/09 till 15 miljoner kronor.
Med tanke på de kravaller som utspelats sig exempelvis i Husby och andra utanförskapsområden de senaste åren, som totalt dränerat polisen på resurser, liksom risken för terrorattacker, inte minst med tanke på den okontrollerade massinvandringen, så tycks behovet vara större än någonsin för en förstärkningsresurs till polisen. Vi budgeterar därmed för att återinföra beredskapspolisen till en kostnad på 20 miljoner kronor per år.
Vi avsätter 25 miljoner kronor för förstärkt vittneskyddsverksamhet.
Vi anslår ytterligare 50 miljoner kronor för utökad kapacitet för NI att verka på flera platser samtidigt.
Poliser i yttre tjänst har flera gånger uttryckt oro för att deras beväpning inte duger för att möta tungt beväpnade terrorister[1]. Det finns en brist på antal vapen men även brist på västar och skyddshjälmar. Dessutom är polisens nuvarande förstärkningsvapen, kulsprutepistolen MP5, inte tillräcklig. Den har för klen kaliber och för litet magasin.
Roger Alvefuhr som var Rikspolisstyrelsens vapenchef fram till 2010 sa att ”med en MP5:a kommer du ingenstans”. Det är något vi själv fått höra från poliser.
Enligt riksdagens utredningstjänst är antalet poliser som till största delen tjänstgör i yttre tjänst 9 000–10 000. Antalet samtidigt tjänstgörande poliser i yttre tjänst är betydligt lägre. Med utgångspunkt från det har vi budgeterat 80 miljoner kronor för inköp av 5 000 förstärkningsvapen med kaliber 5.56 och utbildning därtill.
Denna satsning skulle göra att en hög andel av tjänstgörande poliser i yttre tjänst både skulle ges tillgång till och ha utbildning för förstärkningsvapen med ordentlig kaliber, funktionalitet och kvalité.
Totalt sett förstärks polisorganisationen med 1 403 miljoner kronor 2017.
Terrorism och extremism utgör allt större hot – både i omvärlden och i Sverige. FN:s säkerhetsråd har konstaterat att terrorhotet kommit att bli alltmer utbrett och att antalet terrordåd ökar. Säkerhetsrådet har även uttryckt en allvarlig oro över att personerna använder sin extremistiska ideologi för att främja terrorism.
Sverigedemokraterna vill se krafttag för att bekämpa dessa hot och skydda det svenska samhället. Att garantera medborgarnas säkerhet är en av statens viktigaste uppgifter.
Vi vill införa en rad åtgärder: Förbjuda propaganda för terrorism, straffa varje form av deltagande i eller stöd till terroristorganisationer, skärpa straffen för terroristbrott, frånta terrorister deras medborgarskap, tillåta hemlig dataavlyssning, tillåta signalspaning vid förundersökningar och ta bort sekretesshinder för underrättelseverksamheten i olika myndigheter.
Därmed ökar vi Säkerhetspolisens anslag med 110 miljoner kronor för att möjliggöra mer personal, effektivare informationsutbyte mellan FRA och Must samt ökade resurser till personskyddet.
Åklagarmyndigheten ges ett generellt anslag på 150 miljoner kronor för 2017 som en generell resursförstärkning för mer personal för att minska ledtider inom rättsprocessen genom exempelvis mer personal exempelvis för säkerhetsmål och annat.
Budgeten utökas med 11 miljoner kronor för 2017 för att uppfylla deras budgetyrkande. Utöver det anslår vi mer medel för satsningar på it och att förstärka åklagarfunktionen i omfattande och komplicerade ärenden.
Totalt sett utökas därmed Ekobrottsmyndighetens budget med 38 miljoner kronor för år 2017.
Vi budgeterar för utökad säkerhet vid våra domstolar genom att permanenta säkerhetskontroller med larmbågar införs vid alla Sveriges domstolar inklusive drift och personal. För år 2017 innebär det en kostnad på 168 miljoner kronor varav 75 miljoner kronor utgör en engångskostnad.
Sverigedemokraterna för en politik för kraftigt skärpta straff, vilket skulle om det får genomslag leda till högre beläggning för Kriminalvården.
Vi anslår totalt 500 miljoner kronor i utökat anslag för 2017.
För att uppnå vår önskan om utökad statistik gällande invandrarrelaterad brottslighet utökas myndighetens anslag med 10 miljoner kronor för 2017.
10 miljoner kronor anslås 2017 som ett riktat anslag för att stödja Brottsofferjourens olika avdelningar i landet. Brottsofferjouren är en viktig ideell kraft som varje år möter tiotusentals brottsutsatta människor. Sverigedemokraterna anser att deras arbete är viktigt att stödja och därför anslås medel för detta ändamål.
Ytterligare 115 miljoner kronor anslås 2017 för att ge täckning för Sverigedemokraternas ambition att staten ska ta ansvar för att betala ut dömda skadestånd till brottsoffer, samt vår ambition att skadestånd, framförallt beträffande brott mot person, ska öka. Med denna anslagshöjning fördubblar vi nästan detta anslag. Dessutom ska det bekosta en undersökning för att ta reda på hur mycket skadestånd som döms ut vid straffrättsliga förfaranden runt om i landet. Någon sådan översikt finns nämligen inte idag.
Vi anslår ytterligare 163 miljoner kronor till rättsliga biträden för att täcka delar av det underskott som uppkommit i och med Regeringens prioriteringar.
|
Kent Ekeroth (SD) |
|
|
Adam Marttinen (SD) |
Richard Jomshof (SD) |
[1] http://www.aftonbladet.se/nyheter/article21795847.ab