Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna till att införa den s.k. sommartiden som standardtid i Sverige och Europeiska unionen och tillkännager detta för regeringen.
Sverige har haft sommartid sedan 1980. Sedan 1996 har hela Europeiska unionen en gemensam sommartid som börjar i mars och slutar i oktober. I Sverige regleras sommartiden i förordningen SFS 2001:127 om sommartid.
Fördelen som anges med denna kontinuerliga tidsomställning är att vi får mera dagsljus under sommaren och vintern. Några direkta samhällsekonomiska vinster är svåra att se med den årliga tidsomställningen.
Det finns forskning som tyder på att omställningen till sommartid och den timmen man förlorar på detta kan ha negativa konsekvenser för människor. Den förlorade sömnen påverkar negativt på den interna dygnsrytmen och det kan ta flera veckor för många att anpassa sig till den nya tiden. Det finns även forskning som visar att risken för trafikolyckor och arbetsplatsolyckor ökar dagarna efter omställningen till sommartid på grund av att flera kör och arbetar trötta. Forskare från Karolinska Institutet har även i en undersökning visat att antalet hjärtinfarkter i genomsnitt ökar med cirka 5 procent under den första veckan efter omställningen till sommartid.
Istället för denna konstanta tidsomställning så borde Sverige ta ett initiativ till att avskaffa denna tidsomställning så att sommartiden istället blir permanent standardtid. Fördelen skulle vara att vi skulle undvika den omställning som sker varje år på våren och hösten. Detta skulle naturligtvis inte innebära sommar och sol året runt, men däremot skulle vi undgå de negativa konsekvenserna av tidsomställningen varje år. Den enda nackdelen skulle vara att dagsljuset skulle minska under vintern även om denna förlust skulle vara försumbar.
Regeringen borde därför ta ett initiativ på både nationell nivå och EU-nivå för att införa sommartid som standardtid.
|
Lotta Finstorp (M) |
|