Motion till riksdagen
2016/17:2228
av Stefan Jakobsson m.fl. (SD)

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

---

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

Motivering

Sverigedemokraterna är ett socialkonservativt parti med nationalistisk grundsyn som betraktar värdekonservatism och upprätthållandet av en solidarisk välfärdsmodell som de viktigaste verktygen i byggandet av det goda samhället. Partiets övergripande mål är att formera en demokratisk, politisk rörelse som slår vakt om den gemensamma nationella identitet som har utgjort grunden för framväxten av välfärdsstaten och vårt lands fredliga och demokratiska utveckling.

Sverigedemokraterna eftersträvar ett försiktigt framåtskridande som baseras på varsamhet, eftertanke och långsiktigt ansvarstagande. Vi eftersträvar ett demokratiskt, jämställt och miljövänligt samhälle där alla medborgare skyddas av, och är lika inför, lagen. Genom att kombinera frihet och trygghet, individualism och gemenskap hoppas vi kunna skapa ett folkhem som i så hög grad som möjligt är präglat av trygghet, välstånd, demokrati och en stark inre solidaritet.

Sverigedemokraterna står fritt från såväl socialismens som liberalismens ekonomiska teorier och kan därför inta ett pragmatiskt och verklighetsanpassat förhållningssätt i ekonomiska frågor. Förutsatt att det kan gagna Sverige och dess medborgare är vi öppna för samtal, diskussioner och samarbeten med alla andra partier.

I vår höstbudget stakar vi ut våra viktigaste visioner för de kommande åren. Vi visar att det inte måste finnas någon motsättning mellan ekonomisk tillväxt och sysselsättning å den ena sidan och allmän välfärd, trygghet och socialt ansvarstagande å den andra.

Tabell 1 Anslagsförslag 2017 för utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Tusental kronor

Ramanslag		Regeringens förslag	Avvikelse från regeringen (SD)
1:1	Statens skolverk	1 055 963	+25 000
1:2	Statens skolinspektion	409 644
1:3	Specialpedagogiska skolmyndigheten	712 572
1:4	Sameskolstyrelsen	41 249
1:5	Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet	2 868 670
1:6	Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan	263 077
1:7	Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m.	4 630 000
1:8	Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet, m.m.	177 325
1:9	Bidrag till svensk undervisning i utlandet	90 692
1:10	Fortbildning av lärare och förskolepersonal	295 226	+103 000
1:11	Bidrag till vissa studier	17 525
1:12	Myndigheten för yrkeshögskolan	107 448	+26 862
1:13	Statligt stöd till vuxenutbildning	1 453 775	−335 000
1:14	Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning	2 171 588	+210 000
1:15	Upprustning av skollokaler och utemiljöer	480 000	+250 000
1:16	Fler anställda i lågstadiet	2 300 000	−2 300 000
1:17	Skolforskningsinstitutet	23 146
1:18	Praktiknära skolforskning	18 211
1:19	Bidrag till lärarlöner	4 442 000	−4 422 000
1:20	Särskilda insatser inom skolområdet	156 420
2:1	Universitetskanslersämbetet	137 398
2:2	Universitets- och högskolerådet	146 782
2:3	Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	1 684 040	−6 680
2:4	Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå	2 066 943
2:5	Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	1 982 302	−3 897
2:6	Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå	2 119 873
2:7	Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	2 039 526	−3 897
2:8	Göteborgs universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå	1 504 493
2:9	Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	1 669 947	−6 680
2:10	Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå	1 580 369
2:11	Umeå universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	1 336 777	−2 227
2:12	Umeå universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå	1 082 429
2:13	Linköpings universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	1 484 334	−3 062
2:14	Linköpings universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå	854 065
2:15	Karolinska institutet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	696 179	−835
2:16	Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå	1 506 141
2:17	Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	1 082 273
2:18	Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå	1 499 593
2:19	Luleå tekniska universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	643 531	+62 627
2:20	Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå	369 250	+36 367
2:21	Karlstads universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	634 496	−1 113
2:22	Karlstads universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå	227 090
2:23	Linnéuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	1 029 306	−2 227
2:24	Linnéuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå	323 317
2:25	Örebro universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	766 819	−1 113
2:26	Örebro universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå	254 064
2:27	Mittuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	525 658	−1 670
2:28	Mittuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå	234 620
2:29	Blekinge tekniska högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	237 135
2:30	Blekinge tekniska högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå	92 543
2:31	Malmö högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	894 005	−4 732
2:32	Malmö högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå	139 059
2:33	Mälardalens högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	583 055
2:34	Mälardalens högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå	105 206
2:35	Stockholms konstnärliga högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	197 275
2:36	Stockholms konstnärliga högskola: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå	49 490
2:37	Gymnastik- och idrottshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	97 639	−1 392
2:38	Gymnastik- och idrottshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå	31 987
2:39	Högskolan i Borås: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	476 847	−1 670
2:40	Högskolan i Borås: Forskning och utbildning på forskarnivå	67 386
2:41	Högskolan Dalarna: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	408 483	−278
2:42	Högskolan Dalarna: Forskning och utbildning på forskarnivå	62 277
2:43	Högskolan i Gävle: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	433 294	−1 948
2:44	Högskolan i Gävle: Forskning och utbildning på forskarnivå	92 372
2:45	Högskolan i Halmstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	374 906	−1 392
2:46	Högskolan i Halmstad: Forskning och utbildning på forskarnivå	63 458
2:47	Högskolan Kristianstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	373 379	−1 670
2:48	Högskolan Kristianstad: Forskning och utbildning på forskarnivå	53 466
2:49	Högskolan i Skövde: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	296 793
2:50	Högskolan i Skövde: Forskning och utbildning på forskarnivå	47 423
2:51	Högskolan Väst: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	343 773	−1 113
2:52	Högskolan Väst: Forskning och utbildning på forskarnivå	48 249
2:53	Konstfack: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	158 283	−557
2:54	Konstfack: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå	9 513
2:55	Kungl. Konsthögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	62 611
2:56	Kungl. Konsthögskolan: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå	6 102
2:57	Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	127 784	−557
2:58	Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå	9 609
2:59	Södertörns högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	395 592	−3 062
2:60	Södertörns högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå	57 840
2:61	Försvarshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	24 553
2:62	Försvarshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå	10 580
2:63	Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet	3 193 384	−2 227
2:64	Särskilda utgifter inom universitet och högskolor	579 243
2:65	Särskilda medel till universitet och högskolor	414 532
2:66	Ersättningar för klinisk utbildning och forskning	2 521 132
3:1	Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation	5 844 916
3:2	Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer	280 061
3:3	Vetenskapsrådet: Förvaltning	160 919
3:4	Rymdforskning och rymdverksamhet	373 044
3:5	Rymdstyrelsen: Förvaltning	28 518
3:6	Rymdstyrelsen: Avgifter till internationella organisationer	551 309
3:7	Institutet för rymdfysik	54 427
3:8	Kungl. biblioteket	362 343
3:9	Polarforskningssekretariatet	46 478
3:10	Sunet	48 755
3:11	Centrala etikprövningsnämnden	7 257
3:12	Regionala etikprövningsnämnder	40 912
3:13	Särskilda utgifter för forskningsändamål	105 712
4:1	Internationella program	81 589
4:2	Avgift till Unesco och ICCROM	30 886
4:3	Kostnader för Svenska Unescorådet	10 214
4:4	Utvecklingsarbete inom områdena utbildning och forskning	17 519
	Nya anslag
5:1	Tidigare förslag Förskolan		+810 000
5:2	Tidigare förslag Skolan		+2 175 000
5:3	Tidigare förslag Högskolan		+650 000
5:4	Teknikbrygga		+300 000
5:5	Teknikcollege		+75 000
	Kommittémotioner förslag		+460 000
	Övriga nya förslag		+580 000
	Summa	72 381 263	−1 347 143
	Specificering av anslagsförändringar
5:1	Tidigare förskolesatsningar		+810 000
5:2	Tidigare skolsatsningar		+2 175 000
5.3	Tidigare högskolesatsningar		+650 000
	Övriga nya förslag
	Skolrenoveringar		+400 000
	Nybyggnation Studentlägenheter
	Statlig fond för Grundbemanning riktad mot landsbygdsskolor		+150 000
	Återinföra samhällskunskap för kärleksinvandrare		+10 000
	Statligt organ för SYV-frågor		+10 000
	Förlängd utbildning för idrottsgymnasiet		+5 000
	Utreda Skoluniform		+5 000
	Kommittemotion förslag
	Skola:
	Jourskola		+50 000
	Förberedelseskola		+50 000
	Fritids:
	Ökad personaltäthet		+100 000
	Forskning:
	Forskninsinitiativ bort
	Basanslag		+125 000
	Tekniskt forskningsinstitut		+125 000
	4:de generationen kärnkraftsforskning
	Kulturarvsfond		+10 000

Sverigedemokraterna gör stora satsningar inom utbildningsområdet då det är ett av de viktigaste områdena för att bibehålla och utveckla hela vårt samhälle. Nästan alla samhällsområden oavsett om det gäller ekonomi, företagande och förvaltning är i grunden beroende av ett välutvecklat och stabilt utbildningssystem. Inför detta budgetår gör vi flera stora och viktiga satsningar för att vässa vårt utbildningssystem. Vårt samhälle står också inför stora utmaningar, inte minst beroende på det stora inflödet av immigranter under hösten 2015. Vi är med vår budget redo att möta dessa allvarliga utmaningar.

Lägre utbildning

Satsning på fritidshem

Vi har under lång tid sett en minskning av personaltätheten på fritids och nu ligger vi på ungefär halva den personaltäthet vi en gång hade. Fritids spelar en viktig kompensatorisk och social roll, just därför gör vi en rejäl satsning på ökad personaltäthet på fritids.

Slopad karensdag för lärare och fritidspedagoger

Lärare och fritidspedagoger inom grundskolan samt förskollärare inom förskolan löper en avsevärd förhöjd risk att smittas av vanliga infektionssjukdomar på sin arbetsplats, jämfört med de flesta övriga yrkesgrupper. En åtgärd som att slopa karensdagen är både rättvis och skulle göra läraryrket mer attraktivt. Vi gör en rejäl satsning för att avsevärt förbättra situationen för landets lärare genom att avskaffa karensdagen för dem.

Jourskola

Sverigedemokraterna har länge propagerat och budgeterat för ett system med jourskolor/jourklasser. I dessa skolor/klasser ska den elev som inte fungerar i den normala skolsituationen kunna flyttas med omedelbar verkan, för en lite längre eller kortare tid. Detta är en nödvändig reform för att skapa studiero i våra skolor och vi har budgeterat för en start i lite mindre omfattning för denna verksamhet.

Förberedelseskola

Det ligger i sakens natur att nyanlända elever har specifika behov. Det gäller inte minst kunskaper i svenska, som är en förutsättning för att tillgodogöra sig annan utbildning. Det krävs en helt ny strategi på området efter den stora utmaning som immigrationsflödet hösten 2015 utgör. Vi vill införa förberedelseskola där fokus ska ligga på det svenska språket och kunskap om det svenska samhället. Skolverket ska bidra till att ta fram lämpligt material och garantera att denna verksamhet fungerar likvärdigt över hela landet. En förutsättning är att elever inte överförs till vanliga klasser innan de kan följa undervisningen och någorlunda behärskar språket. Vi budgeterar för denna reform då vi anser den vara helt nödvändig för att skolan ska klara av de utmaningar den står inför. 

Mat

För att öka förståelsen för, och förmedla vikten av, ett hållbart och ekologiskt samhälle samt betydelsen av ett bevarande av vår biologiska mångfald ska elevernas miljömedvetande stimuleras.

Vi bör sträva efter att skolmaten genomgående ska ha högt näringsvärde, vara av svenskt ursprung, närproducerad, ekologiskt framställd, tillverkad på plats och helt gratis för eleverna. Detta ska gälla elever i såväl grund- som gymnasieskola. Vi gör en kraftfull satsning på denna matreform i vår budget.

Satsning på studie- och yrkesvägledare

Sverigedemokraterna har som målsättning att få en så effektiv matchning av arbetskraft och arbetsmarknad som möjligt. Som ett led i vår strävan att skapa denna högre grad av matchning ser Sverigedemokraterna det som en självklarhet att stärka och effektivisera studievägledningen och yrkesvägledningen i såväl grund- och gymnasieskolan som på komvux och också budgetera för detta.

Digitalisering

Sverige och världen är mitt uppe i en omställningsprocess med kraftigt ökande digitalisering, detta är den kanske mest omfattande förändring som skett sedan industrialiseringens dagar. Hälften av alla arbetstillfällen som finns idag beräknas försvinna inom en 20-årsperiod till följd av detta.

Vårt förslag i budgeten innebär att inrätta stimulansbidrag för kommuner och friskolor så att kompetensutveckling av lärare och rektorer kan ske inom området. Vi vill digitalisera de nationella proven.

Landsbygdsskolor

Vi i Sverigedemokraterna vill införa ett särskilt stöd för landsbygdsskolor. Skolor med tillfälligt lågt elevunderlag ska under maximalt 3 år kunna ansöka om medel för att klara sådana perioder. Medel ska reserveras för detta. Detta ska vara öronmärkta pengar som inte kommunen kan använda för andra ändamål.

Grundbemanning i skolan

Ett stort problem på vissa skolor är att lärare är tvungna att sluta vid tillfälliga svackor i elevantal. För att få stabila förhållanden på skolor och rimliga arbetsvillkor för lärare vill vi att en grundbemanning på grundskolan införs och som bestäms årsvis. Vi budgeterar för detta då det kommer uppstå ett tilläggsanslag utöver elevpengen.

Rektorer

Det pedagogiska ansvaret för undervisningen ligger på lärarna, men rektorn har en ledande funktion att fylla. Genom ett nära samarbete med lärarkollegiet kan rektorn skapa förutsättningar för lärarkollegiet att utveckla den pedagogiska verksamheten. Därför anser vi att rektorer på sikt bör rekryteras bland behöriga lärare från certifieringsnivå 3 och högre. Detta är en modell vi är övertygade om kommer bidra till en mer effektiv och ändamålsenlig styrning av skolan.

Karriärtjänster för lärare

Vi saknar i dagsläget 5 000–6 000 behöriga lärare och intresset att söka till landets lärarutbildningar är ljumt. Yrket är helt enkelt inte attraktivt på grund av usel löneutveckling och en på vissa håll helt oacceptabel arbetsmiljö.

Vår mest genomgripande reform innebär införande av karriärtjänster för lärare, vilket innebär kraftiga lönelyft men också större ansvar för lärare som stannar och utvecklas i yrket.

Utred lärarutbildningen

Sverigedemokraterna vill se över och utreda hur vi ska få en effektiv och bättre lärarutbildning som producerar lärare som kan ta sig an de utmaningar svensk skola står inför. Vi behöver både höja lärarnas status och ge nyutbildade lärare de verktyg de behöver för att klara av dagens klassrumsklimat.

Betalt snabbspår för högskolepersonal

Bristen på behöriga lärare inom matematik, teknik och naturvetenskapliga ämnen är av sådant slag att vi behöver vidta särskilda åtgärder för att snabbt få fler kompetenta och behöriga lärare i dessa ämnen.

Vi i Sverigedemokraterna vill att personer med masterexamen i ovan nämnda ämnen ska erbjudas en två terminer lång pedagogikutbildning vid ett flertal av landets lärosäten, vilket i kombination med masterexamen eller magisterexamen ska leda till lärarbehörighet för högstadiet och gymnasiet.

Under dessa två terminer betalas en studielön på 25 000 i månaden, vilket finansieras av staten och som vi budgeterar för.

Teknikgymnasium

Teknikgymnasium finns redan som en etablerad institution. I korthet är det ett samarbete mellan gymnasieskolor och lokalt näringsliv som anpassar utbildningen till industrins behov. Verksamheten kvalitetsstämplas av en organisation, ”Teknikcollege”, som har initierats av Industrirådet, som i sin tur består av fackliga organisationer och arbetsgivarorganisationer. Det är Sverigedemokraternas uppfattning att Teknikcollege kan utvecklas genom statlig finansiering och som Sverigedemokraterna budgeterar för.

Teknikbrygga

Det förutspås ett dramatiskt underskott på över 100 000 förvärvsarbetande med industriutbildning på gymnasial nivå fram till år 2035. Vi är övertygade om att vi behöver satsa på att få fler gymnasieingenjörer som i ett senare skede kommer att söka sig dit jobben finns eller vidareutbilda sig för framtidens arbetsmarknad. Vissa val på gymnasiet kan för studenterna verka intressanta men leder sedan inte till ett arbete efter avslutade studier.

Vi vill ge dessa ungdomar en andra chans att bli anställningsbara i industrin genom en så kallad ”teknikbrygga”. Det innebär att man under två terminer stärker sina kunskaper i teoretiska och praktiska ämnen varefter man får en termin betald praktik hos en lokal industri. Vi gör här en kraftig satsning på att dels ge ungdomar en chans på arbetsmarknaden, dels förse industrin med lämplig arbetskraft.

Personal i förskolan

Vi budgeterar inte för regeringens satsning för fler anställda i lågstadiet. Vi har istället en egen satsning för utökad personal i förskolan.

Lärarlöner

Vi budgeterar inte heller för regeringens statliga satsning på lärarlöner, till förmån för en egen satsning gällande höjandet av lärarlönerna.

Nya satsningar

Skolrenoveringar

Sverigedemokraterna gör en stor satsning för renovering och utbyggnad av skollokaler. Ljus, luft och yta är uppenbara kvalitetsfaktorer i en inlärningsmiljö, medan buller är en stressfaktor. Dessa aspekter handlar helt eller delvis om att skolans lokaler är i gott skick och anpassade efter utbildningsändamål. Den svenska skolan har ett kraftigt eftersatt renoveringsbehov.

Nationell lektionsdatabank

Sverigedemokraterna budgeterar för en nationell lektionsdatabank där landets alla skolor både ska kunna lägga in lektioner och ta del av lektioner, både som inspiration och som en viktig hjälp åt vikarier. Denna bank skulle tjäna många syften som t.ex. källa för forskning och pedagogisk undervisning på lärarhögskolorna.  

Återinföra samhällskunskap för annan anhörig

Vi vill återinföra frivillig samhällsorientering för annan anhörig vid sfi, bland annat för att undvika beroendeställning vid giftermål.

Nationell plattform för SYV

Sverigedemokraterna vill ha en nationell plattform för studievägledare och yrkesvägledare. Detta råd ska till en början ge riktlinjer om vad tjänsterna ska innebära, krav och verksamhetsbeskrivning. Viktigt är också att delge alla konsulenter vederhäftig information om arbetsmarknadsläget och vilka möjligheter praktiska respektive teoretiska utbildningar ger. Detta råd är att se som en början som sedermera ska utvecklas mer och bli mer obligatorisk och fasta i sina ramar.

Förlängd utbildning för idrottsgymnasiet

Många studenter på idrottsgymnasierna tränar oerhört hårt, vilket de ska göra. Tyvärr innebär detta att en del av studenterna kan behöva ett extra år, vilket Sverigedemokraterna vill ge dem möjlighet till.

Utred skoluniform i svensk skola

Sverigedemokraterna vill utreda införandet av skoluniform. Vilka är möjligheterna och kostnaderna? Vilket är bäst, obligatorisk uniform eller ska det ske på frivillig basis?Vi budgeterar för en grundlig genomlysning av frågan en gång för alla.

Fortbildning för lärare och förskolepersonal

Regeringen drar kraftigt ned på anslaget för fortbildning av lärare och skolpersonal i årets budget. Vi tycker detta är ett viktigt område och satsar betydligt mer än regeringen på detta område. Bland annat måste ledarskapsutbildningen för lärare förstärkas i dagens skola. 

Högskolan forskning

Yrkeshögskolan

Människor med praktisk utbildning är på många håll en bristvara på arbetsmarknaden. Vi har också många ungdomar som inte klarar av eller vill fullfölja en teoretisk utbildning. För dessa människor kan praktiska yrken vara en framkomlig väg in på arbetsmarknaden. Dessutom har vi i dag många människor som kommit till Sverige från ett annat land i vuxen ålder och som vid ankomsten saknar relevant akademisk utbildning; för dessa kan en yrkesutbildning vara det enda realistiska alternativet. För såväl arbetsgivare som arbetstagare är ett utökat stöd till yrkeshögskolan en välkommen satsning. Vi Sverigedemokraterna budgeterar därför för en rejäl satsning på denna utbildningsform.

Ökad lärartäthet på våra högskolor – kvalitet i stället för kvalitet

Den viktiga interaktionen mellan lärare och student har i minskat över tid allt eftersom varje lärare fått ansvar för ett ökat antal studenter och att lärartätheten har minskat. Detta innebär en kraftig sänkning av utbildningskvaliteten, vilket på sikt även riskerar att påverka kvaliteten på svensk forskning negativt. Sverigedemokraterna väljer därför att satsa extra resurser i enlighet med vad som framkommer i budgetmotionen. Framförallt ska satsningen ske med fokus på områdena naturvetenskap och teknik.

Produktivitetsavdraget

De senaste decennierna har den lärarledda undervisningstiden stadigt minskat, speciellt gäller detta utbildningar inom de naturvetenskapliga disciplinerna. Denna nedgång i den lärarledda undervisningen påverkar utbildningarnas kvalitet starkt negativt. Vi måste bryta denna trend och återigen öka den lärarledda undervisningstiden. Dels satsar vi mer pengar till undervisningen i syfte att öka lärartiden per student, dels avskaffar vi det så kallade produktivitetsavdraget som drabbar alla högskolor i landet.

Ökat basanslag

Vi vill försiktigt börja öka basanslagen för att underlätta karriärvägarna för forskare och för att öka lärosätenas frihet att kunna styra forskningen till det de själva finner bäst. Vi tror att kvaliteten på sikt blir bättre genom denna omprioritering och vi tror att lärosätena fungerar effektivare om vi för ner mer makt till verksamheten på vissa områden. 

Tekniskt forskningsinstitut

Vi vill finansiera en del forskning genom ett statligt forskningsinstitut. Exempel på detta finns i en del andra framgångsrika europeiska länder. Sverige har redan ett embryo till ett tekniskt institut – RISE, en paraplyorganisation som samlar till exempel SP, CBI och Innventia. Sverigedemokraterna vill öppna upp för att RISE ska kunna utöka sin verksamhet och utveckla kvalitén i sina satsningar som ett led i vår strävan att främja företagsnära, tillväxtdrivande forskning.

Metallurgi

Sverigedemokraterna gör en extra satsning på metallurgiforskning vid Luleå universitet då vi anser att Sverige har stor potential att utveckla denna viktiga basnäring ytterligare. Detta är en näring som vårt välstånd är beroende av och här ska vi ligga i en världsledande position. 

Kulturarvsfond

Sverigedemokraterna har en långsiktig strävan att stärka kärnan i den svenska kulturen och återupprätta en gemensam nationell identitet. Därför vill vi upprätta en kulturarvsfond och gör en kraftig satsning på detta. Privatpersoner, organisationer, föreningar och i särskilda fall även kommuner ska kunna vända sig till fonden för att äska medel till verksamheter som bevarar och levandegör det traditionella svenska kulturarvet.

Stefan Jakobsson (SD)
Robert Stenkvist (SD)	Richard Jomshof (SD)
Carina Herrstedt (SD)	Christina Östberg (SD)