Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom utgiftsområde 24 Näringsliv enligt förslaget i tabell 1.
Sverigedemokraterna är ett socialkonservativt parti med nationalistisk grundsyn som betraktar värdekonservatism och upprätthållandet av en solidarisk välfärdsmodell som de viktigaste verktygen i byggandet av det goda samhället. Partiets övergripande mål är att formera en demokratisk, politisk rörelse som slår vakt om den gemensamma nationella identitet som har utgjort grunden för framväxten av välfärdsstaten och vårt lands fredliga och demokratiska utveckling.
Sverigedemokraterna eftersträvar ett försiktigt framåtskridande som baseras på varsamhet, eftertanke och långsiktigt ansvarstagande. Vi eftersträvar ett demokratiskt, jämställt och miljövänligt samhälle där alla medborgare skyddas av, och är lika inför, lagen. Genom att kombinera frihet och trygghet, individualism och gemenskap hoppas vi kunna skapa ett folkhem som i så hög grad som möjligt är präglat av trygghet, välstånd, demokrati och en stark inre solidaritet.
Sverigedemokraterna står fritt från såväl socialismens som liberalismens ekonomiska teorier och kan därför inta ett pragmatiskt och verklighetsanpassat förhållningssätt i ekonomiska frågor. Förutsatt att det kan gagna Sverige och dess medborgare är vi öppna för samtal, diskussioner och samarbeten med alla andra partier.
I vår höstbudget stakar vi ut våra viktigaste visioner för de kommande åren. Vi visar att det inte måste finnas någon motsättning mellan ekonomisk tillväxt och sysselsättning å den ena sidan och allmän välfärd, trygghet och socialt ansvarstagande å den andra.
Näringslivspolitik bör i stor utsträckning genomsyras av förutsägbarhet, och förändringar på detta område bör genomföras med försiktighet. Annorlunda uttryckt är det olämpligt att onödigtvis göra partipolitik av institutioner som arbetar med denna typ av frågor. På sikt emotser Sverigedemokraterna emellertid en diskussion om vad som egentligen genererar tillväxt och nya framgångsrika företag och utesluter inte att staten bör ta ett steg tillbaka på vissa områden och överlåta innovation, entreprenörskap och förnyelse av näringslivet på de mest lämpade privata aktörerna, vars förutsättningar snarare kan optimeras genom reformer på till exempel skatteområdet.
En nyligen genomförd analys av den statliga myndigheten Tillväxtanalys rörande Vinnovas satsningar på små och medelstora innovationsdrivna företag utgör underlag att ifrågasätta hur effektiv denna stödjande verksamhet är. Och rent generellt bör diskussionen om tillväxt och innovation sannolikt föras bortom statliga, skattefinansierade satsningar. När detta konstaterats vill Sverigedemokraterna understryka att frågan bör genomlysas grundligt innan man radikalt ändrar förutsättningarna för Vinnova och de företag som får stöd från denna myndighet. Sverigedemokraterna avvisar emellertid den stora ökningen i Vinnovas budget som regeringen föreslår i sin budgetproposition.
I enlighet med ovanstående resonemang (1:1) budgeterar Sverigedemokraterna med ett lägre anslag.
Vi skjuter till extra resurser till Tillväxtverket mot bakgrund av våra förbättringar för funktionsnedsatta på arbetsmarknaden. Den extra satsningen syftar till att öka kunskapen och möjligheterna som finns att starta s.k. sociala företag.
Myndigheten Tillväxtanalys står för rapporter och analyser som är viktiga redskap för att beslutsfattare ska kunna ta välgrundade beslut gällande tillväxtpolitik. Myndighetens omvärldsanalyser, vilket sker bland annat genom ett antal utlandsbaserade kontor, är också ett stöd för såväl politiken som näringslivet som verkar på den internationella marknaden. Sverige är ett exceptionellt exportberoende land och Sverigedemokraterna ser goda möjligheter i att exporten med vår politik kan växa och ökar anslaget till myndigheten.
Visit Sweden är Sveriges kommunikationsföretag med uppdrag att marknadsföra Sverige internationellt och bidra till att stärka Sveriges varumärke för att få fler turister att resa hit.
Bolaget ägs till hälften av staten via Näringsdepartementet och till hälften av Svensk Turism AB, som i sin tur ägs av den samlade svenska besöksnäringen.
Bolaget har idag närvaro på 13 prioriterade marknader med egna kontor. Dessa lokalkontor ger en exklusiv närvaro för att hitta lämpliga målgrupper och segment och kan därmed matcha efterfrågan med upplevelser.
Sverigedemokraterna ser Indien som en växande ekonomi med många potentiella framtida turister för Sverige som ytterligare en marknad som bör prioriteras. För att kunna ta del av dessa framtida turister bör Visit Sweden öppna ett eget kontor i Indien med syfte att marknadsföra Sverige, vilket ger rätt förutsättningar för ökad indisk turism.
Sveriges geologiska undersökning är en myndighet som har ansvar för frågor som berör geologi och mineralhantering. Sedan 2009 ingår ett särskilt organ inom denna myndighet med uppgift att handlägga ärenden som rör prospektering och utvinning av mineral. Sverigedemokraterna identifierar gruvdrift och mineralhantering som ett nyckelområde inom svenskt näringsliv och har ett högre anslag jämfört med regeringens budgetproposition.
I enlighet med ovanstående resonemang (1:8) förstärker Sverigedemokraterna anslaget geovetenskaplig forskning relativt regeringens budgetproposition.
Sverigedemokraterna ser ett behov av att generellt lyfta de naturvetenskapliga institutionerna i Sverige och just Ingenjörsvetenskapsakademien anser vi fyller en angelägen samhällsfunktion.
Sverigedemokraterna är kritiska till de relativt höga skatter som tas ut på arbete. Fyra av fem nya jobb skapas i växande småföretag och Sverigedemokraterna föreslår därför en rad tydliga förbättringar för småföretagen som ett led i att stimulera sysselsättningen. För småföretagen vill Sverigedemokraterna ge skattelättnader specifikt på arbete.
Den så kallade ”allmänna löneavgiften” inom ramen för de sociala avgifterna på arbete har inget specifikt område i de offentliga trygghetssystem som den avser finansiera utan är en extra skattekostnad på arbete vilken i synnerhet träffar de små företagen. Den allmänna löneavgiften utgör ca en tredjedel av de totala arbetsgivaravgifterna.
Sverigedemokraterna vill helt avskaffa den allmänna löneavgiften för samtliga företag med upp till nio anställda, vilket i vår budgetmotion görs från 1 januari 2018. Det innebär att totalt 300 000 småföretag helt undantas från allmän löneavgift. Företag med en högre total lönesumma betalar allmän löneavgift enbart på de delar som överstiger takbeloppet. På så vis skapar vi inte bara kraftiga incitament för att nyanställa utan undviker också de tröskeleffekter som annars kan uppstå när företag växer från mikro- till småföretag och vidare till medelstora företag.
Sverigedemokraternas ambition är att göra det både billigare och enklare att anställa. Det är därför som vi i vår budgetmotion reformerar sjuklöneansvaret på så vis att mikro- och småföretagens börda lindras avsevärt. För att undvika tröskeleffekter konstruerar vi reformen på så sätt att varje företag får göra avdrag för sina sjuklönekostnader motsvarande sjuklönekostnaden för en genomsnittlig anställd, upp till ett maxtak på nio anställda. Vid fler än nio anställda ersätts företaget enbart upp till maxtaket och vid färre ersätts man upp till det antal anställda man de facto har. Ett mikroföretag med en något friskare personal än genomsnittet slipper således helt att betala sjuklönekostnader. Även större företag med personal som är mindre benägen än genomsnittet att sjukskriva sig kan undslippa sjuklönekostnader helt.
Ett lindrat och i flera fall helt avskaffat sjuklöneansvar bedöms ha en mycket positiv inverkan på sysselsättningen. I en rapport från Företagarna visar det sig att sjuklöneansvaret har haft en stor betydelse för en fjärdedel av företagarna när det gäller att inte anställa personer utanför familjen.
De svenska turordningsreglerna, reglerade under lagen om anställningsskydd (LAS), kom till under en tid då arbetsmarknadens rörlighet var betydligt lägre än i dag. Arbetsmarknadens funktionssätt har dock förändrats och det är fullt rimligt att även turordningsreglerna förändras och anpassas till dagens marknadsförhållanden. För att säkerställa tryggheten för arbetstagarna är det viktigt att LAS finns kvar, men det är Sverigedemokraternas åsikt att undantagen i turordningsreglerna behöver utökas. Dagens regelverk är helt enkelt för stelt och leder till att framförallt ungdomars intressen åsidosätts genom principen om sist in först ut. Arbetsgivare kan enkelt reglera storleken på sin personalstyrka men har betydligt svårare att reglera dess sammansättning. För att ge arbetsgivarna större möjligheter att behålla nyckelpersoner med rätt kompetens vill vi utöka antalet tillåtna undantag som medges, från två till fem.
En sådan reform bedöms underlätta situationen för de som står längst ifrån arbetsmarknaden samt även stimulera produktivitet och strukturomvandling.
Starta-eget-bidrag, eller ”stöd för start av näringsverksamhet”, har som arbetsmarknadspolitisk åtgärd lovordats av bland annat Riksrevisionen som en av de bäst fungerande sysselsättningsskapande åtgärderna. Det har konstaterats att överlevnadsgraden för företag startade med starta-eget-bidrag är lika hög som för företag startade utan bidrag. Andra forskare har noterat att 60–80 procent av de i programmet startade företagen inte skulle ha startats utan programmets existens.
Trots programmets goda resultat finns en generell 25-årsgräns, med vissa undantag, och det relativt begränsade stödet ges bara under sex månader. Sverigedemokraterna anser att unga arbetslösa från 20 år ska ha likvärdig rätt att söka bidraget. Ett utökat starta-eget-bidrag skulle även kunna bana väg för fler småföretag och påverka sysselsättningen positivt. Sverigedemokraterna föreslår vidare att stödet utbetalas under nio månader i stället för dagens sex månader.
Tabell 1 Anslagsförslag 2017 för utgiftsområde 24 Näringsliv
Tusental kronor
|
Ramanslag |
Regeringens förslag |
Avvikelse från regeringen (SD) |
|
|
1:1 |
Verket för innovationssystem |
221 746 |
−30 000 |
|
1:2 |
Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling |
2 893 335 |
−493 000 |
|
1:3 |
Institutens strategiska kompetensmedel |
629 962 |
|
|
1:4 |
Tillväxtverket |
272 898 |
+20 000 |
|
1:5 |
Näringslivsutveckling |
460 022 |
|
|
1:6 |
Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser |
57 951 |
+10 000 |
|
1:7 |
Turistfrämjande |
119 606 |
+25 000 |
|
1:8 |
Sveriges geologiska undersökning |
197 864 |
+22 000 |
|
1:9 |
Geovetenskaplig forskning |
5 807 |
+4 000 |
|
1:10 |
Miljösäkring av oljelagringsanläggningar |
14 000 |
|
|
1:11 |
Bolagsverket |
22 842 |
|
|
1:12 |
Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien |
8 327 |
+1 000 |
|
1:13 |
Konkurrensverket |
143 322 |
|
|
1:14 |
Konkurrensforskning |
13 661 |
|
|
1:15 |
Upprustning och drift av Göta kanal |
123 210 |
|
|
1:16 |
Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag |
23 200 |
|
|
1:17 |
Kapitalinsatser i statliga bolag |
1 000 |
|
|
1:18 |
Avgifter till vissa internationella organisationer |
17 780 |
|
|
1:19 |
Finansiering av rättegångskostnader |
18 000 |
|
|
1:20 |
Bidrag till företagsutveckling och innovation |
309 461 |
|
|
1:21 |
Patent- och registreringsverket |
315 588 |
|
|
2:1 |
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet |
24 612 |
|
|
2:2 |
Kommerskollegium |
86 091 |
|
|
2:3 |
Exportfrämjande verksamhet |
361 889 |
|
|
2:4 |
Investeringsfrämjande |
62 266 |
|
|
2:5 |
Avgifter till internationella handelsorganisationer |
20 517 |
|
|
2:6 |
Bidrag till standardiseringen |
31 063 |
|
|
|
Summa |
6 456 020 |
−441 000 |
|
|
|
|
|
|
Josef Fransson (SD) |
|
|
Mattias Bäckström Johansson (SD) |
Johan Nissinen (SD) |