Motion till riksdagen
2016/17:2224
av Per Klarberg m.fl. (SD)

Utgiftsområde 22 Kommunikationer


Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom utgiftsområde 22 Kommunikationer enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

Motivering

Sverigedemokraterna är ett socialkonservativt parti med nationalistisk grundsyn som betraktar värdekonservatism och upprätthållandet av en solidarisk välfärdsmodell som de viktigaste verktygen i byggandet av det goda samhället. Partiets övergripande mål är att formera en demokratisk, politisk rörelse som slår vakt om den gemensamma nationella identitet som har utgjort grunden för framväxten av välfärdsstaten och vårt lands fredliga och demokratiska utveckling.

Sverigedemokraterna eftersträvar ett försiktigt framåtskridande som baseras på varsamhet, eftertanke och långsiktigt ansvarstagande. Vi eftersträvar ett demokratiskt, jämställt och miljövänligt samhälle där alla medborgare skyddas av, och är lika inför, lagen. Genom att kombinera frihet och trygghet, individualism och gemenskap hoppas vi kunna skapa ett folkhem som i så hög grad som möjligt är präglat av trygghet, välstånd, demokrati och en stark inre solidaritet.

Sverigedemokraterna står fritt från såväl socialismens som liberalismens ekonomiska teorier och kan därför inta ett pragmatiskt och verklighetsanpassat förhållningssätt i ekonomiska frågor. Förutsatt att det kan gagna Sverige och dess medborgare är vi öppna för samtal, diskussioner och samarbeten med alla andra partier.

I vår höstbudget stakar vi ut våra viktigaste visioner för de kommande åren. Vi visar att det inte måste finnas någon motsättning mellan ekonomisk tillväxt och sysselsättning å den ena sidan och allmän välfärd, trygghet och socialt ansvarstagande å den andra.

1 Utveckling av statens transportinfrastruktur

Vår gemensamma infrastruktur betingar ett enormt värde och är en resurs utan vilken staten som sådan är omöjlig. För att hålla jämna steg med statens ambition att ständigt erbjuda bättre och effektivare service för medborgarna måste infrastrukturen kontinuerligt utvecklas. Minst lika viktigt är att satsningarna görs samhällsekonomiskt sunt och på de projekt som är mest brådskande, lönsamma och skapar störst nytta, samtidigt som man tar hänsyn till aspekter som landsbygd, familjeliv och företagande.

ERTMS är en europeisk standard för signalhantering på järnväg. Sverigedemokraterna anser att en satsning på ERTMS i Sverige inte bara är ekonomiskt oförsvarbar, utan dessutom helt onödig; Sverige har redan ett adekvat signalsystem och de enda sträckor som är betjänta av ERTMS är höghastighetsjärnväg med tåg som färdas över 250 km/h – något Sverige inte har. Därför slopar Sverigedemokraterna regeringens satsning på införande av ERTMS.

Sverige har Europas sämsta kontakledningssystem, vilket står för 20 % av alla driftstörningar i infrastrukturen jämfört med 9 % i övriga EU länder. Denna avvikelse påvisar att genomgripande åtgärder är nödvändiga för att säkerställa energiförsörjningen. Därför vill Sverigedemokraterna, som ett första steg, EU-certifiera elsystemet för att förhindra kontaktledningsnedrivningar.

Göta älv är en av Sveriges i särklass viktigaste vattenleder. Förutom att stora mängder gods transporteras längs älven, vilket gör den viktig för den såväl regionala som nationella industrin, tas även dricksvattnet till många kommuner härifrån. De geologiska betingelserna runt älven gör att den är utsatt för jordskredsrisker. Därför väljer Sverigedemokraterna att redan från och med 2017 påbörja en långsiktig satsning på jordskredssäkring av älven. I samband med det arbetet väljer Sverigedemokraterna att påbörja upprustningen av älvens slussar, som snart når sin tekniska livslängd. Detta är viktigt både för att kunna hantera större mängder gods – och för att kunna reglera vattennivåerna i vattendrag uppströms.

I ett läge där svensk infrastruktur på många plan står inför en systemkollaps väljer regeringen att lägga några av sina stora infrastruktursatsningar på cykelinfrastruktur och hållbara stadsmiljöer. Vi anser detta – i det ansträngda läge landet idag befinner sig – vara en allvarlig felprioritering, och vi tar därför bort regeringens extrasatsningar på området, för att istället omfördela medlen till mer akuta områden.

1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur

Järnvägsunderhållet i Sverige har helt havererat där en allt för stor del av arbetet utgörs av akuta åtgärder istället för förebyggande arbete, mycket på grund av att infrastrukturen under lång tid använts som en budgetregulator.

Därför väljer Sverigedemokraterna att kraftigt satsa på järnvägsunderhållet i väntan på regeringens tillförda medel efter innevarande mandatperiod.

1:3 Trafikverket

Regeringen väljer att dra ner på ett antal viktiga trafikmyndigheter för att finansiera ett – förvisso lovvärt – initiativ för trafikpolitiken. I det nuvarande akuta läget för svensk infrastruktur anser vi att Trafikverket fyller en viktig roll och att vi inte har råd att långsiktigt skära ner på myndigheten. Därför höjer Sverigedemokraterna anslaget till Trafikverket jämfört med regeringen.

1:4 Ersättning för sjöräddning och fritidsbåtsändamål

För att stimulera användandet av sjötransporter satsar Sverigedemokraterna pengar som får användas av Trafikverket för att fullt ut bekosta isbrytningsverksamheten. I dagsläget bekostas isbrytningen av sjönäringen själv genom farledsavgifterna, något som t.ex. inte är fallet för biltrafiken och deras snöröjning. Därför anser Sverigedemokraterna att detta är en prioriterad konkurrensrättvisande åtgärd.

Efter en lagändring är det numera olagligt för fritidsbåtar att tömma sin latrin i havet – något som Sverigedemokraterna välkomnar. Våra vattendrag och innanhav är viktiga för såväl miljön som medborgarna. Däremot finner vi det märkligt att inte mer görs för att motverka att kryssningsfartyg, som inte innefattas av lagen, fortsatt släpper ut sitt avlopp i Östersjön. Därför väljer Sverigedemokraterna att införa en stimulans i form av avskaffade farledsavgifter för fartyg som, istället för att dumpa det till havs, väljer att ta hand om sin latrin i hamn.

1:9 Statens väg- och transportforskningsinstitut

Regeringen väljer att dra ner på ett antal viktiga trafikmyndigheter för att finansiera ett – förvisso lovvärt – initiativ för trafikpolitiken. I det nuvarande akuta läget för svensk infrastruktur anser vi att VTI fyller en viktig roll och att vi inte har råd att långsiktigt skära ner på myndigheten. Därför höjer Sverigedemokraterna anslaget till VTI jämfört med regeringen.

1:12 Transportstyrelsen

Regeringen väljer att dra ner på ett antal viktiga trafikmyndigheter för att finansiera ett – förvisso lovvärt – initiativ för trafikpolitiken. I det nuvarande akuta läget för svensk infrastruktur anser vi att Transportstyrelsen fyller en viktig roll och att vi inte har råd att långsiktigt skära ner på myndigheten. Därför höjer Sverigedemokraterna anslaget till Transportstyrelsen jämfört med regeringen.

1:13 Trafikanalys

Regeringen väljer att dra ner på ett antal viktiga trafikmyndigheter för att finansiera ett – förvisso lovvärt – initiativ för trafikpolitiken. I det nuvarande akuta läget för svensk infrastruktur anser vi att Trafikanalys fyller en viktig roll och att vi inte har råd att långsiktigt skära ner på myndigheten. Därför höjer Sverigedemokraterna anslaget till Trafikanalys jämfört med regeringen.

3:1 Marknadspott

För att ytterligare stärka svensk infrastruktur satsar Sverigedemokraterna på en särskild marknadspott för att åtgärda hastigt uppkomna flaskhalsar som exempelvis står i vägen för betydande näringslivssatsningar. Anslaget ska disponeras av Trafikverket och ligger i linje med vad som framförts av Näringslivets Transportråd.

Andra förslag som berör kommunikationer

Nej till flygskatt

Flyget har, liksom alla andra trafikslag, en viss miljöpåverkan och det är viktigt att jobba för att minska denna. Sverigedemokraterna ser positivt på satsningar på t.ex. förnybara flygbränslen och andra miljövänligare tekniker inom flygindustrin.

Regeringen har tillsatt en utredning för att undersöka hur en skatt på flygresor skulle kunna utformas, med syfte att minska flygets klimatpåverkan. Om en sådan skatt införs skulle det innebära slutet för en stor del av vår inrikesflygfart samtidigt som det skulle få oproportionella negativa effekter på svensk ekonomi jämfört med den eventuella marginella miljönyttan.

Inrikesflyget i Sverige står i dagsläget för ungefär 1 procent av de totala utsläppen av koldioxid samtidigt som hela transportsektorn står för 38 %. Samtidigt är flyget inte helt utbytbart, vilket innebär att människor fortfarande kommer att flyga i en liknande omfattning men till en högre kostnad, om en flygskatt skulle införas. Studier visar att skatten skulle minska de svenska utsläppen med 0,2 %, samtidigt som BNP skulle minska med 1,5 till 5,4 miljarder kronor första året.

Sverigedemokraterna säger därför nej till ett införande av flygskatt.

Nej till kilometerskatt

Regeringen planerar införa en s.k. kilometerskatt, d.v.s. en skatt som betalas av åkerierna för varje avverkad kilometer. Detta skulle, ovanpå tidigare nämnda faktorer, innebära nådastöten för många svenska åkerier, med i vissa fall en nära nog fördubbling av skattetrycket när det gäller trafikspecifika skatter.

Sverigedemokraterna motsäger sig därför en skatt på avstånd.

Omorganisering av trafikpolisen

Registrering av cabotagetransporter ska ske vid ankomst till våra gränser. Sverigedemokraterna förespråkar att ett elektroniskt system, likt det tyska LKW-Maut-systemet, införs i Sverige för bilar vägande över 12 ton. Systemet bygger på att transpondrar monteras i de lastbilar som vill utföra transporter i Sverige, vilket gör att myndigheterna lätt kan kontrollera färdväg och antal dygn en utländsk bil befunnit sig i landet. Detta säkerställer att avgifter betalas och att cabotageregler samt kör- och vilotidsdirektivet efterlevs. Polisen skulle på detta vis få ett effektivt verktyg för att stävja det allt mer omfattande fusket.

För att beivra fusket på vägarna kommer det framöver även krävas stora satsningar på trafikpolisen. Sedan mitten av åttiotalet har antalet trafikpoliser på våra vägar minskat från drygt 1 800 till 190. Därför anser Sverigedemokraterna att det krävs en ambitionshöjning gällande utbildning och rekrytering av specialiserade trafikpoliser. Dessa bör i sin tur vara organiserade i en separat gren av polisen i likhet med tyska BAG, och liksom sin tyska förebild på sikt kunna bli helt självfinansierande.

 


Tabell 1 Anslagsförslag 2017 för utgiftsområde 22 Kommunikationer

Tusental kronor

Ramanslag

Regeringens förslag

Avvikelse från regeringen (SD)

1:1

Utveckling av statens transportinfrastruktur

24 107 726

−1 130 000

1:2

Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur

21 556 141

+2 000 000

1:3

Trafikverket

1 305 021

+3 000

1:4

Ersättning för sjöräddning och fritidsbåtsändamål

188 308

+277 000

1:5

Ersättning för viss kanal- och slussinfrastruktur

62 284

 

1:6

Ersättning avseende icke statliga flygplatser

82 513

 

1:7

Trafikavtal

900 000

 

1:8

Viss internationell verksamhet

28 757

 

1:9

Statens väg- och transportforskningsinstitut

48 174

+700

1:10

Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk

150 000

 

1:11

Trängselskatt i Stockholm

1 448 531

 

1:12

Transportstyrelsen

2 086 091

+6 000

1:13

Trafikanalys

65 483

+1 000

1:14

Trängselskatt i Göteborg

1 027 434

 

1:15

Sjöfartsstöd

1 632 000

 

2:1

Post- och telestyrelsen

28 516

 

2:2

Ersättning för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning

140 278

 

2:3

Grundläggande betaltjänster

33 537

 

2:4

Informationsteknik och telekommunikation

22 844

 

2:5

Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation

126 014

 

2:6

Gemensamma e-förvaltningsprojekt av strategisk betydelse

75 265

 

 

Nya anslag

 

 

3:1

Marknadspott

 

+1 000 000

 

Summa

55 114 917

+2 157 700

 

Specificering av anslagsförändringar

 

 

1:1

Kontaktledningar

 

+20 000

1:1

Jordskredssäkra Göta älv

 

+50 000

1:1

Nya slussar Göta älv

 

+50 000

1:1

ERTMS

 

−1 000 000

1:1

Cykelinfrastruktur

 

−250 000

1:2

Förebyggande underhåll befintlig järnväg

 

+2 000 000

1:3

Trafikverket

 

+3 000

1:4

Isbrytning

 

+250 000

1:4

Farledsreduktion för fartyg som tömmer sin latrin i hamn

 

+27 000

1:9

Statens väg- och transportforskningsinstitut

 

+700

1:12

Transportstyrelsen

 

+6 000

1:13

Trafikanalys

 

+1 000

3:1

Marknadspott

 

+1 000 000

 

 

 

 

 

Per Klarberg (SD)

 

Tony Wiklander (SD)

Jimmy Ståhl (SD)

Sara-Lena Bjälkö (SD)