Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
Sverigedemokraterna är ett socialkonservativt parti med nationalistisk grundsyn som betraktar värdekonservatism och upprätthållandet av en solidarisk välfärdsmodell som de viktigaste verktygen i byggandet av det goda samhället. Partiets övergripande mål är att formera en demokratisk, politisk rörelse som slår vakt om den gemensamma nationella identitet som har utgjort grunden för framväxten av välfärdsstaten och vårt lands fredliga och demokratiska utveckling.
Sverigedemokraterna eftersträvar ett försiktigt framåtskridande som baseras på varsamhet, eftertanke och långsiktigt ansvarstagande. Vi eftersträvar ett demokratiskt, jämställt och miljövänligt samhälle där alla medborgare skyddas av, och är lika inför, lagen. Genom att kombinera frihet och trygghet, individualism och gemenskap hoppas vi kunna skapa ett folkhem som i så hög grad som möjligt är präglat av trygghet, välstånd, demokrati och en stark inre solidaritet.
Sverigedemokraterna står fria från såväl socialismens som liberalismens ekonomiska teorier och kan därför inta ett pragmatiskt och verklighetsanpassat förhållningssätt i ekonomiska frågor. Förutsatt att det kan gagna Sverige och dess medborgare är vi öppna för samtal, diskussioner och samarbeten med alla andra partier. I vår höstbudget stakar vi ut våra viktigaste visioner för de kommande åren. Vi visar att det inte måste finnas någon motsättning mellan ekonomisk tillväxt och sysselsättning å den ena sidan och allmän välfärd, trygghet och socialt ansvarstagande å den andra.
Nuvarande regering är inne i halvtid och efter höstens exceptionellt stora invandring ökar de offentliga utgifterna till oacceptabla nivåer. Det är inte bara utgiftsområdena för migration och etableringsåtgärder som återigen tillåts ta oproportionerligt stor andel av reformutrymmet i anspråk. Den destruktiva politiken sätter även sina spår överallt i samhället. Därför krävs att alla som kan är med och tar ansvar.
Vi skär ner på bidragen till politiska partier och på Regeringskansliets anslag. De politiska partierna bör i större grad finansiera sin egen verksamhet. Regeringen, med Regeringskansliet i spetsen, bör i egenskap av styrande organ föregå med gott exempel och klara sig med färre medel. Dessutom halverar vi anslaget för presstöd. Halveringen avser dock inte distributionsstödet, som behålls oförändrat. Delvis som kompensation för detta genomför vi emellertid lättnader på skattesidan och budgeterar därför för ett avskaffade av skatten på annonser för dagspress och periodiska publikationer. I kombination med åtgärder som Sverigedemokraterna föreslår på andra områden, såsom lindring av sjuklöneansvaret och sänkta arbetsgivaravgifter för småföretagare, torde detta främst kunna underlätta omställningen för framförallt mindre redaktioner. Härigenom gynnas dessutom små lokala redaktioner som idag inte uppbär presstöd. Vi avser även att helt skrota den särskilda satsningen på den nationella minoriteten romer, eftersom det är olyckligt att en enskild satsning bär en så tydlig etnisk prägel. Vi noterar vidare att regeringen föreslår öka anslagen för Allmänna val och demokrati kraftigt.
Denna satsning förefaller emellertid endast avse återstoden av innevarande mandatperiod fram till nästa val, för att därefter sänkas till nivåer som till och med är lägre än utgångsläget före satsningen. Sverigedemokraterna anser demokratifrågor vara alltför betydelsefulla för att hanteras som riktade punktsatsningar från sittande regering inför en uppseglande valrörelse och menar istället att anslaget bör hanteras mer långsiktigt och kontinuerligt. En utjämning skulle härvidlag förvisso innebära en initial sänkning men sett över hela budgetperioden ett större anslag för ändamålet än vad regeringen föreslår. Avslutningsvis sänker vi anslaget till Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information.
Vi avser, i likhet med regeringen, att förstärka Sametinget då vi menar att Sveriges urfolk har en så tydlig särställning att det motiverar ett ökat anslag för Sametingets arbete med delaktighet och självbestämmande. Behovet av anslagsförstärkning motiveras också av att det ska genomföras val till Sametinget under år 2017. I förhållande till regeringen går vi dock längre och ökar anslaget för år 2017 med fem miljoner kronor. Sverigedemokraterna ställer sig positiva till att regeringen numera förefaller ha kommit fram till samma slutsats som vi om att fortsättningsvis tillföra extra medel för länsstyrelsernas djurskyddskontroller. Vi menar dock att än mer resurser behövs och anslår sålunda en ökning om 30 miljoner kronor för detta viktiga ändamål, det vill säga fem miljoner kronor mer än regeringen. Härutöver omlokaliserar vi 25 miljoner kronor inom anslaget, från länsstyrelsernas arbete med mottagande och bosättning av nyanlända till deras regionalt brottsförebyggande arbete samt identifierade behov inom krisberedskap och civilt försvar.
Sedan Datainspektionen grundades på 70-talet har mängden data i samhället ökat på ett sätt som nog ingen då kunde förutse. Vi välkomnar regeringens anslagsförstärkning till myndigheten, vilken man har motiverat med bland annat arbetet med EU:s nya dataskyddsförordning. Det är dock uppenbart att myndigheten har behov av ytterligare förstärkning och nyrekrytering. Vi ökar därför anslagen till Datainspektionen med 25 miljoner kronor ytterligare utöver det som regeringen redan har satsat. En annan myndighet som utför ett mycket angeläget arbete för medborgarna är Justitieombudsmannen, JO. Under flera år har JO anfört att myndigheten varit så belastad av arbete från granskningsanmälningar att man varit tvungen att åsidosätta arbetet med de egna inspektionerna. Vi anslår därför 25 miljoner kronor extra per år för detta viktiga arbete, som verkligen kan komma de svagaste och mest utsatta i samhället till del. Samtidigt som vi förstärker delar av riksdagens myndigheter vill vi också öka riksdagens tillsyn av desamma. Ett led i detta är att återupprätta en JO-delegation i anslutning till riksdagens konstitutionsutskott samt öka riksdagens förvaltningsanslag med tio miljoner kronor, där fem miljoner avsätts för att anställa tillkommande utskottspersonal med uppgift att i första hand bereda ärenden som rör uppföljning av JO och Riksrevisionen. Resterade fem miljoner tillförs riksdagens utredningstjänst.
Tabell 1 Anslagsförslag 2017 för utgiftsområde 1 Rikets styrelse
Tusental kronor
|
Ramanslag |
Regeringens förslag |
Avvikelse från regeringen (SD) |
|
|
1:1 |
Kungliga hov- och slottsstaten |
136 996 |
|
|
2:1 |
Riksdagens ledamöter och partier m.m. |
880 313 |
|
|
2:2 |
Riksdagens förvaltningsanslag |
767 892 |
+10 000 |
|
2:3 |
Riksdagens fastighetsanslag |
113 000 |
|
|
2:4 |
Riksdagens ombudsmän (JO) |
90 241 |
+25 000 |
|
3:1 |
Sametinget |
45 243 |
+5 000 |
|
4:1 |
Regeringskansliet m.m. |
7 379 026 |
−350 000 |
|
5:1 |
Länsstyrelserna m.m. |
2 736 126 |
+5 000 |
|
6:1 |
Allmänna val och demokrati |
87 340 |
−7 000 |
|
6:2 |
Justitiekanslern |
48 734 |
|
|
6:3 |
Datainspektionen |
54 354 |
+25 000 |
|
6:4 |
Svensk författningssamling |
1 300 |
|
|
6:5 |
Valmyndigheten |
19 588 |
|
|
6:6 |
Stöd till politiska partier |
172 200 |
−17 000 |
|
7:1 |
Åtgärder för nationella minoriteter |
102 917 |
|
|
7:2 |
Åtgärder för den nationella minoriteten romer |
14 500 |
−14 500 |
|
8:1 |
Presstöd |
567 119 |
−284 000 |
|
8:2 |
Myndigheten för press, radio och tv |
33 648 |
|
|
9:1 |
Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information |
17 939 |
−7 000 |
|
|
Summa |
13 268 476 |
−609 500 |
|
|
|
|
|
|
Jonas Millard (SD) |
|
|
Fredrik Eriksson (SD) |
Olle Felten (SD) |