Förslag till riksdagsbeslut
Sverigedemokraterna är ett socialkonservativt parti med nationalistisk grundsyn som betraktar värdekonservatism och upprätthållandet av en solidarisk välfärdsmodell som de viktigaste verktygen i byggandet av det goda samhället. Partiets övergripande mål är att formera en demokratisk, politisk rörelse som slår vakt om den gemensamma nationella identitet som har utgjort grunden för framväxten av välfärdsstaten och vårt lands fredliga och demokratiska utveckling.
Sverigedemokraterna eftersträvar ett försiktigt framåtskridande som baseras på varsamhet, eftertanke och långsiktigt ansvarstagande. Vi eftersträvar ett demokratiskt, jämställt och miljövänligt samhälle där alla medborgare skyddas av, och är lika inför, lagen. Genom att kombinera frihet och trygghet, individualism och gemenskap hoppas vi kunna skapa ett folkhem som i så hög grad som möjligt är präglat av trygghet, välstånd, demokrati och en stark inre solidaritet.
Sverigedemokraterna står fritt från såväl socialismens som liberalismens ekonomiska teorier och kan därför inta ett pragmatiskt och verklighetsanpassat förhållningssätt i ekonomiska frågor. Förutsatt att det kan gagna Sverige och dess medborgare är vi öppna för samtal, diskussioner och samarbeten med alla andra partier.
I vår höstbudget stakar vi ut våra viktigaste visioner för de kommande åren. Vi visar att det inte måste finnas någon motsättning mellan ekonomisk tillväxt och sysselsättning å den ena sidan och allmän välfärd, trygghet och socialt ansvarstagande å den andra.
För Sverigedemokraterna spelar kulturen en central roll i livet, politiken och samhällsbygget. Vi eftersträvar en bred och livskraftig svensk kulturpolitik där barns, äldres och funktionsnedsattas rätt till kultur särskilt beaktas. För oss är det självklart att vi i Sverige har ett unikt och värdefullt kulturellt arv som är värt att bevara och belysa. Den gemensamma svenska kulturen har hållit oss samman och utgjort grunden för framväxten av det demokratiska, fredliga och solidariska välfärdssamhället. Att stärka den nationella identiteten och kulturarvets ställning är således en angelägen uppgift för alla oss som vill befrämja en positiv samhällsutveckling.
Satsningarna inom utgiftsområdet fördelar sig vad gäller kultur mellan insatser för att bevara och levandegöra det svenska kulturarvet och insatser som syftar till att tillgängliggöra kulturen för barn och unga, för de äldre och för personer med funktionsnedsättningar. Därutöver tillförs friluftslivet ordentliga anslagshöjningar, och idrotten tillförs medel för att permanenta elitsatsningen och för särskilda satsningar på idrott för äldre.
Vi utvecklar i denna budget ambitionen att väva in det kulturella perspektivet inom andra samhällssektorer än de traditionellt kulturpolitiska.
Inom utgiftsområdet minskas anslag till uppenbart mångkulturalistiska och politiserade verksamheter, samt delar av samtidskulturen. Dessutom minskas vissa anslag till följd av skarpare reglering och kontroll av att de verksamheter som uppbär statsbidrag delar det svenska samhällets grundläggande demokratiska värderingar. Stöd till organisationer som baseras på kön eller etnicitet dras också in.
För Sverigedemokraterna har kulturen en central plats i livet, politiken och samhällsbygget. Kulturen ska vara livskraftig och till för alla. Ledord i vår politik på området är tillgänglighet och folkhälsa.
Vi ser kultur som en viktig beståndsdel genom livets alla skeden, men gör också riktade satsningar för att särskilt tillgängliggöra kulturen för barn, gamla och funktionsnedsatta. För oss är det också självklart att Sverige är unikt och att den svenska kulturen också är unik och värd att bevara och belysa. Den gemensamma svenska kulturen är betydligt äldre än mångkulturen och vi vill särskilt belysa dess betydelse för det fredliga, demokratiska och solidariska välfärdssamhället vi lever i. Att stärka den nationella identiteten och kulturarvets ställning är således en förutsättning för alla som vill befrämja en positiv samhällsutveckling.
Sverigedemokraterna väljer i den här utgiftsområdesmotionen att prioritera tillgänglighetsåtgärder, kultur i relation till folkhälsa och insatser som är ägnade åt att bevara och levandegöra det svenska kultur- och naturarvet. Vidare anser vi det viktigt att kulturen kommer nära medborgarna och stödjer därför ansatser som syftar till att fördela kulturen något mindre centraliserat och mer regionalt och lokalt. I detta ligger även satsningar på barn, unga och funktionsnedsatta. Vi anslår extra medel till friluftslivet och för att permanenta elitidrottsatsningen, och vi tillskjuter medel till idrott för äldre. Anslagen till idrotten skall även inrymma pris- och löneomräkning. Vi satsar också på att öppna och tillgängliggöra museer och samlingar för fler, samt att säkra likvärdigheten mellan, och tillgången till, kultur- och musikskolor.
Vi sänker däremot anslag som inriktar sig på uppenbart mångkulturalistisk och politiserad verksamhet, samt delar av samtidskulturen. Dessutom minskar vi anslagen till organisationer som enbart baseras på kön och etnicitet. Vidare ser vi det som självklart att föreningar som uppbär någon form av offentligt stöd också är öppna för allmänheten. Därutöver minskas vissa anslag till följd av skarpare reglering och kontroll av att de verksamheter som uppbär statsbidrag delar det svenska samhällets grundläggande demokratiska värderingar.
Kulturen är inte bara en central byggsten i vårt samhälle och vår nationella identitet, den är dessutom en värdefull beståndsdel i varje individs liv. Att skapa och ta del av kulturupplevelser bidrar till den personliga utvecklingen och höjer livskvaliteten. Sverigedemokraterna ser det som självklart att denna möjlighet ska finnas för människan genom hela hennes liv, från skapande förskola till skapande äldreomsorg. Vi eftersträvar en bred och livskraftig svensk kultur och en kulturpolitik där barns, äldres och funktionsnedsattas rätt till kultur beaktas från vaggan till graven.
Sverigedemokraternas uppfattning är att staten har ett tungt ansvar vad gäller att skapa goda grundförutsättningar för ett levande kulturliv och för att säkerställa en god infrastruktur för kulturarbetare. Detta bland annat genom att tillhandahålla utbildningar och statliga kulturinstitutioner av hög kvalitet liksom ett fungerande regelverk anpassat till kulturskaparnas särskilda arbetsvillkor, och föra en aktiv arbetsmarknadspolitik.
Det är samtidigt vår övertygelse att Sveriges kulturskapare bildar en kompetent och resursstark grupp som är fullt kapabel att i något högre utsträckning än idag ansvara för sin egen försörjning och för spridandet av sina verk. Vår uppfattning är därför att graden av direkta och indirekta statliga subventioner riktade till samtidskultur och enskilda kulturskapare skulle kunna vara något mindre än idag.
I de kulturpolitiska målen bör tydligt framgå att staten har ett ansvar för att skapa goda grundvillkor för kultursektorn, men att just samtidskulturen i något högre utsträckning än idag stimuleras att stå på egna ben.
Med dessa tre aspekter i åtanke; kulturens roll för samhälle, individuell livskvalitet och arbetsmarknadens förutsättningar, föreslår Sverigedemokraterna att de nuvarande nationella målen för kulturpolitiken ska upphävas och ersättas av följande nationella kulturpolitiska mål:
Kulturen ska binda samman Sveriges förflutna med nutid och framtid, förvalta landets historia och arv samt stärka gemenskapen i samhället och den nationella identiteten. Möjlighet till kulturupplevelser ska finnas för individer i alla livets skeden. Kulturen ges möjlighet att spela en stor roll för hälsan och knyta ihop natur- och kulturvård. Kulturhistorisk hänsyn och kulturell planering ska vara en integrerad del av stads- och samhällsbyggnadsfrågor. Det ska finnas god tillgång till kulturella utbildningar och kulturinstitutioner av hög kvalitet samt ett fungerande regelverk anpassat till kulturskaparnas särskilda arbetsvillkor. Samtidskulturen ska uppmuntras att i något högre utsträckning stå på egna ben.
För att uppnå målen ska kulturpolitiken:
Tabell 1 Anslagsförslag 2017 för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund
och fritid
|
Tusental kronor |
||||
|
Ramanslag |
Regeringens förslag |
Avvikelse från regeringen (SD) |
||
|
1:1 |
Statens kulturråd |
44 483 |
+27 000 |
|
|
1:2 |
Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete |
336 301 |
–86 857 |
|
|
1:3 |
Skapande skola |
187 654 |
+80 000 |
|
|
1:4 |
Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet |
39 481 |
+20 000 |
|
|
1:5 |
Stöd till icke-statliga kulturlokaler |
9 851 |
+15 000 |
|
|
1:6 |
Bidrag till regional kulturverksamhet |
1 422 836 |
–30 000 |
|
|
1:7 |
Myndigheten för kulturanalys |
14 411 |
+1 089 |
|
|
2:1 |
Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens Hus, Drottningholms slottsteater och Voksenåsen |
1 006 604 |
+9 838 |
|
|
2:2 |
Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål |
190 599 |
–2 013 |
|
|
2:3 |
Statens musikverk |
112 108 |
+6 000 |
|
|
3:1 |
Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter |
147 724 |
–22 000 |
|
|
3:2 |
Myndigheten för tillgängliga medier |
120 192 |
0 |
|
|
3:4 |
Institutet för språk och folkminnen |
65 930 |
+11 000 |
|
|
4:1 |
Statens konstråd |
8 614 |
–1 000 |
|
|
4:2 |
Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön |
32 944 |
–10 000 |
|
|
4:3 |
Nämnden för hemslöjdsfrågor |
11 551 |
+5 000 |
|
|
4:4 |
Bidrag till bild- och formområdet |
28 067 |
0 |
|
|
5:1 |
Konstnärsnämnden |
21 489 |
–1 000 |
|
|
5:2 |
Ersättningar och bidrag till konstnärer |
395 800 |
–33 000 |
|
|
6:1 |
Riksarkivet |
378 688 |
+5 500 |
|
|
7:1 |
Riksantikvarieämbetet |
223 613 |
+56 932 |
|
|
7:2 |
Bidrag till kulturmiljövård |
253 522 |
+12 495 |
|
|
7:3 |
Kyrkoantikvarisk ersättning |
460 000 |
+100 000 |
|
|
8:1 |
Centrala museer: Myndigheter |
1 128 591 |
–88 000 |
|
|
8:2 |
Centrala museer: Stiftelser |
253 971 |
+10 000 |
|
|
8:3 |
Bidrag till vissa museer |
52 214 |
+11 000 |
|
|
8:4 |
Riksutställningar |
43 435 |
+2 500 |
|
|
8:5 |
Forum för levande historia |
55 379 |
–9 500 |
|
|
8:6 |
Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål |
80 |
0 |
|
|
9:1 |
Nämnden för statligt stöd till trossamfund |
10 093 |
+5 000 |
|
|
9:2 |
Stöd till trossamfund |
91 913 |
–31 000 |
|
|
10:1 |
Filmstöd |
547 144 |
–207 500 |
|
|
11:1 |
Utbyte av tv-sändningar mellan Sverige och Finland |
21 220 |
+1 055 |
|
|
11:2 |
Forskning och dokumentation om medieutvecklingen |
3 252 |
0 |
|
|
11:3 |
Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet |
483 |
0 |
|
|
11:4 |
Statens medieråd |
21 953 |
0 |
|
|
11:5 |
Stöd till taltidningar |
57 556 |
+5 600 |
|
|
12:1 |
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor |
41 786 |
+15 000 |
|
|
12:2 |
Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet |
243 440 |
–23 000 |
|
|
12:3 |
Särskilda insatser inom ungdomspolitiken |
35 000 |
0 |
|
|
13:1 |
Stöd till idrotten |
1 935 311 |
–84 500 |
|
|
13:2 |
Bidrag till allmänna samlingslokaler |
52 164 |
–20 000 |
|
|
13:3 |
Bidrag för kvinnors organisering |
28 163 |
–28 163 |
|
|
13:4 |
Stöd till friluftsorganisationer |
47 785 |
+65 000 |
|
|
13:5 |
Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer |
15 000 |
–15 000 |
|
|
13:6 |
Insatser för den ideella sektorn |
28 758 |
0 |
|
|
14:1 |
Bidrag till folkbildningen |
3 855 540 |
–310 000 |
|
|
14:2 |
Bidrag till tolkutbildning |
58 765 |
–28 225 |
|
|
14:3 |
Särskilda insatser inom folkbildningen |
175 000 |
–175 000 |
|
|
14:4 |
Särskilt utbildningsstöd |
154 860 |
0 |
|
|
15:1 |
Lotteriinspektionen |
49 936 |
0 |
|
|
|
Nya anslag |
|
|
|
|
16:1 |
Kulturarvs-ROT |
|
+160 000 |
|
|
16:2 |
Kulturarvsfond |
|
+100 000 |
|
|
16:3 |
Skapande äldreomsorg |
|
+35 000 |
|
|
16:4 |
Öppna museer |
|
+140 000 |
|
|
16:5 |
Kulturreservat |
|
+30 000 |
|
|
16:6 |
Stimulansbidrag kulturmiljökompetens |
|
+50 000 |
|
|
16:7 |
Stimulansbidrag kultur i vården |
|
+35 000 |
|
|
16:8 |
Kulturlotsar och Sverigecenter |
|
+295 000 |
|
|
|
Summa |
14 521 254 |
+104 251 |
|
Tabell 2 Flerårsplan inom Kulturområdesövergripande verksamhet
Förändring gentemot regeringen
Miljoner kronor
|
|
Förslag 2017 |
Beräknat 2018 |
Beräknat 2019 |
Beräknat 2020 |
|
|
Kulturområdesövergripande verksamhet |
|||||
|
1:1 |
Statens kulturråd |
+27 |
+8 |
+8 |
+6 |
|
1:2 |
Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete |
–87 |
–88 |
–8 |
–48 |
|
1:3 |
Skapande skola |
+80 |
+80 |
+80 |
+80 |
|
1:4 |
Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet |
+20 |
+20 |
+20 |
+20 |
|
1:5 |
Stöd till icke-statliga kulturlokaler |
+15 |
+15 |
+15 |
+15 |
|
1:6 |
Bidrag till regional kulturverksamhet |
–30 |
–30 |
–30 |
–30 |
|
1:7 |
Myndigheten för kulturanalys |
+1 |
+1 |
+1 |
+1 |
|
Summa Kulturområdesövergripande |
+26 |
+6 |
+46 |
+44 |
|
Under 2017 tillförs anslaget extra medel för att arbeta fram och marknadsföra en nationell kulturkanon. Följande år budgeteras medel för en nationell samordnare för kulturkanonarbetet. Vidare så tillför vi 2 miljoner kronor för att utreda formerna för ett spelinstitut och beräknar att denna utredning ska vara klar till 2020. Slutligen tillför vi 5 miljoner kronor för att samordna kulturlotsarna.
Anslaget tillförs 5 miljoner kronor riktade till samisk kultur. Samtidigt sparas 5 miljoner kronor på interkulturell verksamhet och 30 miljoner kronor på regeringens satsning för kulturverksamhet i förortsområdena. Vi omprioriterar delar av de pengar regeringen anslagit. I likhet med regeringen ställer vi oss i grunden positiva till en nationell strategi för landets kultur- och musikskolor, men ser behovet av att följa upp satsningen med dels förtydligat uppdrag, dels adekvata resurser. Kulturskolan för med sig positiva bidrag i form av folkhälsa, förbättrade studieresultat och naturligtvis kunskap om konst och kultur. De ökade resurserna syftar till att förbättra och förstärka likvärdighet och tillgång till kulturskola och dess närmare samverkan med ordinarie skolväsen. Vår intention är också att de kommuner som helt saknar kulturskola ska kunna stödjas att etablera ett basutbud. När det däremot gäller anslaget i sin helhet ser vi emellertid inget behov av regeringens större anslagshöjning i dagsläget i förhållande till andra prioriterade satsningar, så totalt minskas anslaget med 87 miljoner kronor.
Sverigedemokraterna har länge förespråkat att Skapande skola utvidgas till att omfatta även förskolan och har sedan tidigare budgeterat medel för detta. Vi kan med glädje konstatera att regeringen nu intagit samma ståndpunkt, vilket gör att vi under detta anslag ställer oss bakom regeringens satsning om tillfälliga satsningar på Skapande skola för förskolan. Samtidigt tror vi behovet vara större och anslår ytterligare 80 miljoner kronor årligen, även efter det att regeringens tillfälliga satsning utgått. Vi vill framförallt att pengarna ska användas till att i högre utsträckning riktas mot att anlita professionella kulturskapare.
Anslaget tillförs 20 miljoner kronor för att stödja projekt som syftar till att via nyttjande av ny teknik förbättra tillgängligheten på kulturområdet för personer med funktionsnedsättningar. Projekten ska utföras parallellt och i samspel med kartläggningen av hur digital teknik kan användas för att tillgängliggöra kultur för denna grupp.
Anslaget tillförs 15 miljoner kronor för utökade satsningar på tillgänglighetsanpassning av icke-statliga kulturlokaler. Av dessa kommer 10 miljoner kronor från vårt tidigare anslag, Särskilda satsningar för funktionsnedsatta.
Till följd av delvis förändrat fokus för kulturpolitiken och avvecklat offentligt stöd till i första hand uppenbart mångkulturalistiska verksamheter beräknar vi kunna minska anslaget något.
Tabell 3 Flerårsplan inom Teater, dans och musik
Förändring gentemot regeringen
Miljoner kronor
|
|
Förslag |
Beräknat |
Beräknat 2019 |
Beräknat 2020 |
|
|
Teater, dans och musik |
|||||
|
2:1 |
Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens Hus, Drottningholms slottsteater och Voksenåsen |
+10 |
+10 |
+10 |
+10 |
|
2:2 |
Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål |
–2 |
–2 |
–2 |
–2 |
|
2:3 |
Statens musikverk |
+6 |
+6 |
+6 |
+6 |
|
Summa |
+14 |
+14 |
+14 |
+14 |
|
Riksteatern tillförs 5 miljoner kronor för att i samverkan med kommuner, landsting och berörda aktörer runtom i Sverige föra ut fler föreställningar och kulturupplevelser över hela landet.
Statens musikverk tillförs medel i syfte att i ökad omfattning bevara, levandegöra och sprida det musikaliska kulturarvet som en viktig del av den traditionella, folkliga, svenska kulturen. 1,5 miljoner kronor av dessa medel avsätts för att förstärka och bättre samordna visarkiven i Sverige.
Tabell 4 Flerårsplan inom Litteratur, läsande och språk
Förändring gentemot regeringen
Miljoner kronor
|
|
Förslag 2017 |
Beräknat 2018 |
Beräknat 2019 |
Beräknat 2020 |
|
|
Litteratur, läsande och språk |
|||||
|
3:1 |
Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter |
–22 |
–22 |
–22 |
–22 |
|
3:2 |
Myndigheten för tillgängliga medier |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
3:4 |
Institutet för språk och folkminnen |
+11 |
+11 |
+10 |
+10 |
|
Summa |
–11 |
–11 |
–12 |
–12 |
|
Anslaget minskas då bland annat medel för internationellt litteratursamarbete, litterära evenemang och efterhandsstödet till litteratur sänks. Anslaget för kulturtidskrifter behålls till största del, men minskas med 3 miljoner kronor.
Anslaget tillförs medel i syfte att bland annat höja ambitionsnivån vad gäller arbetet med Unescos konvention om skydd för det immateriella kulturarvet och vad gäller bevarandet och levandegörandet av de estlandssvenska och finlandssvenska minoriteternas kulturarv. Dessutom anslås 5 miljoner kronor för att åter stärka institutets arbete och närvaro i Umeå och norra Sverige, sedan avvecklandet av DAUM i staden. Detta för att särskilt bevara och levandegöra de samiska och tornedalsfinska kulturarven. Det finns runtom i landet en rad specialmuseer, men till skillnad från våra nordiska grannländer Norge och Finland, så har Sverige inget nationellt offentligt finansierat kulturarvscenter där till exempel döva, syn- och hörselskadade kan ta del av samlad kunskap och kompetens, föremål och arkivalier, som visar dessa gruppers historiska arv. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning ska naturligtvis i hög utsträckning vara en integrerad del i övriga museers verksamhet, men ett samlat center kunde också fungera som resurs för övriga museer. För att få en god uppfattning om behov och omfattning, så vill vi som ett första steg i ett synliggörande och tillgängliggörande av kulturarvet för dessa grupper ge ett riktat uppdrag till Institutet för språk- och folkminnen att samla in och bygga upp en kunskapsbas kring detta, i samråd med Forum för levande historia. Därför ökar vi anslagen till institutet i syfte att kunna tillsätta resurser för att utföra detta arbete.
Tabell 5 Flerårsplan inom Bildkonst, arkitektur, form och design
Förändring gentemot regeringen
Miljoner kronor
|
|
Förslag |
Beräknat 2018 |
Beräknat 2018 |
Beräknat 2020 |
|
|
Bildkonst, arkitektur, form och design |
|||||
|
4:1 |
Statens konstråd |
–1 |
–1 |
–1 |
–1 |
|
4:2 |
Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön |
–10 |
–10 |
–10 |
– 0 |
|
4:3 |
Nämnden för hemslöjdsfrågor |
+5 |
+5 |
+5 |
+5 |
|
4:4 |
Bidrag till bild- och formområdet |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
Summa |
–6 |
–6 |
–6 |
–6 |
|
Till följd av ett minskat uppdrag gällande konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön minskas anslaget.
Anslaget minskas i linje med vår principiella hållning om att delar av den statliga subventioneringen av samtidskonst bör bli något mer återhållsam.
Anslaget tillförs medel i syfte att, med särskilt fokus på barn och unga, intensifiera arbetet med att skapa intresse kring, och sprida kunskap om, äldre hantverksmetoder och den traditionella svenska folkkonsten.
Tabell 6 Flerårsplan Kulturskaparnas villkor
Förändring gentemot regeringen
Miljoner kronor
|
|
Förslag 2017 |
Beräknat 2018 |
Beräknat 2019 |
Beräknat 2020 |
||
|
Kulturskaparnas villkor |
||||||
|
5:1 |
Konstnärsnämnden |
–1 |
–1 |
–1 |
–1 |
|
|
5:2 |
Ersättningar och bidrag till konstnärer |
–33 |
–33 |
–33 |
–33 |
|
|
Summa |
–34 |
–34 |
–34 |
–34 |
||
Anslaget minskas i linje med vår principiella hållning om att delar av den statliga subventioneringen av samtidskonst och samtidskonstnärer bör bli något mer återhållsam. Istället för vissa former av direkt subventionering genomför vi olika former av lättnader och bättre villkor för kulturskapare.
Tabell 7 Flerårsplan Riksarkivet
Förändring gentemot regeringen
Miljoner kronor
|
|
Förslag |
Beräknat |
Beräknat |
Beräknat |
|
|
Riksarkivet |
|||||
|
6:1 |
Riksarkivet |
+6 |
+6 |
+6 |
+6 |
|
Summa |
+6 |
+6 |
+6 |
+6 |
|
Riksarkivet tillförs medel årligen för att kompenseras för den ökade administrationen och hanteringen kring överlämnandet av allmänna handlingar, i samband med den nya lagstiftningen på området.
Tabell 8 Flerårsplan inom Kulturmiljö
Förändring gentemot regeringen
Miljoner kronor
|
|
Förslag |
Beräknat 2018 |
Beräknat 2019 |
Beräknat 2020 |
|
|
Kulturmiljö |
|||||
|
7:1 |
Riksantikvarieämbetet |
+57 |
+64 |
+64 |
+64 |
|
7:2 |
Bidrag till kulturmiljövård |
+12 |
+12 |
+12 |
+12 |
|
7:3 |
Kyrkoantikvarisk ersättning |
+100 |
+100 |
+100 |
+100 |
|
Summa Kulturmiljö |
+169 |
+176 |
+176 |
+176 |
|
Anslaget tillförs medel och ökningen rymmer dels en återföring av tidigare minskade medel, dels en förstärkning av verksamheten och kulturarvsforskningen i övrigt. Ökningen ska täcka ökade utgifter till följd av en ambitionshöjning kring basverksamheten, förbättrad tillgänglighet till fornminnen och intensifierade åtgärder mot kulturarvsbrottslighet. Därutöver anslår vi också riktade medel för ett fortsatt och intensifierat arbete med att i olika former verka för att kartlägga, förebygga och begränsa skadorna på kulturlämningar i den svenska skogen. Anslagsökningen rymmer också 5 miljoner kronor öronmärkta för att täcka ökade administrativa kostnader i samband med inrättandet av en kulturarvsfond, samt 1 miljon kronor öronmärkt för en utredning och framtagande av en långsiktig strategi för landets kulturreservat. Inom ökad ram uppdras myndigheten också att tillsammans med statens kulturråd samordna och administrera kulturlotsar och Sverigecenter.
Kulturmiljövårdanslaget är enligt vår mening i behov av en ordentlig uppräkning. År 1999, då kulturreservaten infördes, var anslaget 241 miljoner kronor. Anslaget har således inte följt inflationen på flera år. Sverigedemokraterna anser att det är hög tid att skjuta till efterlängtade resurser för värnandet av våra gemensamma kulturmiljöer. Vi tillför 12,5 miljoner kronor för att kompensera realsänkningen som uteblivit. Samtidigt bryter vi ut 30 miljoner kronor för ett nytt, öronmärkt anslag för kulturreservat, vilket blir anslag 16:5, under nya anslag.
Anslaget tillförs medel årligen under mandatperioden, jämfört med regeringens föreslagna budget. Utöver en generell ambitionshöjning gällande basverksamheten syftar ökningen särskilt till att möjliggöra insatser för bevarande av det kyrkoantikvariska arvet i en bredare ambition, såsom det immateriella kyrkliga kulturarvet och förbättrad vård, och tillgängliggörande av äldre kulturhistoriska inventarier.
Tabell 9 Flerårsplan inom Museer och utställningar
Förändring gentemot regeringen
Miljoner kronor
|
|
Förslag 2017 |
Beräknat 2018 |
Beräknat 2019 |
Beräknat 2020 |
|
|
Museer och utställningar |
|||||
|
8:1 |
Centrala museer: Myndigheter |
–88 |
–88 |
–88 |
–88 |
|
8:2 |
Centrala museer: Stiftelser |
+10 |
+10 |
+10 |
+10 |
|
8:3 |
Bidrag till vissa museer |
+11 |
+11 |
+11 |
+11 |
|
8:4 |
Riksutställningar |
+3 |
0 |
0 |
0 |
|
8:5 |
Forum för levande historia |
–10 |
–10 |
–10 |
–10 |
|
8:6 |
Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
Summa |
–74 |
–77 |
–77 |
–77 |
|
Stödet till Statens världskulturmuseer minskas med 15 miljoner kronor som ett första steg i avvecklandet av det statliga stödet till Världskulturmuseet i Göteborg. Däremot låter vi till skillnad från tidigare anslaget till Moderna museet ligga kvar i sin helhet. Till förmån för vårt nya anslag ”Öppna museer” drar vi under det här anslaget in de medel regeringen satsar på fri entré, vilka istället alltså inordnas under det nya anslaget 16:4.
Stödet till Statens historiska museer och stödet till Statens maritima museer tillskjuts medel. Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde, Naturhistoriska riksmuseet, Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet, samt Statens försvarshistoriska museer tillförs 2 miljoner kronor vardera. Totalt omfördelas således 15 miljoner kronor inom anslaget. 10 miljoner kronor överförs till anslag 8:2.
Anslaget tillförs 10 miljoner kronor från anslag 8:1. Medlen syftar till en förstärkning om 5 miljoner kronor vardera till stiftelsen Skansen och stiftelsen Nordiska museet.
Anslaget tillförs medel i syfte att utveckla verksamheten vid Zornsamlingarna och Ájtte – Svenskt fjäll- och samemuseum. Dessutom anslår vi genom en ny satsning, 5 miljoner kronor i nationellt verksamhetsstöd till det sydsamiska kulturcentret Gaaltije.
Regeringen väljer att avsluta Riksutställningars verksamhet och flytta över anslag och ansvarsuppgifter till att sortera under Riksantikvarieämbetet.
Anslaget tillförs 2,5 miljoner kronor i syfte att stödja museernas arbete med att utveckla nya metoder för att levandegöra sina arkiv, utställningar och kulturarvets olika former. Rådgivning, ny teknik och interaktion, kommunikation och pedagogik är några områden där myndigheten kan stödja landets museer. Inte minst beräknas behovet öka då reformen ”Öppna museer” kommit igång.
Tabell 10 Flerårsplan inom Trossamfund
Förändring gentemot regeringen
Miljoner kronor
|
|
Förslag |
Beräknat 2018 |
Beräknat 2019 |
Beräknat 2020 |
|
|
Trossamfund |
|||||
|
9:1 |
Nämnden för statligt stöd till trossamfund |
+5 |
+5 |
+5 |
+5 |
|
9:2 |
Stöd till trossamfund |
–31 |
–31 |
–31 |
–31 |
|
Summa |
–26 |
–26 |
–26 |
–26 |
|
Vi tillför ökade anslag öronmärkta för tillsyn, granskning och uppföljning gentemot trossamfunden. Vi ser ett behov av tätare och tydligare granskning och uppföljning av trossamfund och föreningar än idag. Därför anslår vi i denna budget ett höjt anslag till SST för att förstärka myndighetens arbete med granskning och tillsyn.
Anslaget minskas dels för att tills vidare frysa utbetalningar till de islamiska förbund som inte följer kraven på demokrati och jämställdhet på ett tillfredsställande sätt, och dels då vi är kritiska till de senaste årens svagt motiverade ökningar av stödet, samt för minskade administrationskostnader för stöd till trossamfund.
Tabell 11 Flerårsplan inom filmstödet
Förändring gentemot regeringen
Miljoner kronor
|
|
Förslag |
Beräknat 2018 |
Beräknat 2019 |
Beräknat 2020 |
|
|
Filmstöd |
|||||
|
10:1 |
Filmstöd |
–208 |
–208 |
–200 |
–175 |
|
Summa |
–208 |
–208 |
–200 |
–175 |
|
Förra året kom regeringen med en ny filmproposition där man bland annat tar ett helhetsgrepp om filmpolitiken genom att förstatliga den, vilket följdes av flera tillkännagivanden från kulturutskottet.
Sverigedemokraterna som en del av en utskottsmajoritet var kritiska till merparten av regeringens förslag. Utöver det så fick vi gehör för vårt förslag om produktionsincitament i kammaren. För Sverigedemokraterna är det viktigt att riksdagens position som Sveriges demokratiskt valda beslutande församling respekteras och att regeringen tillmötesgår tillkännagivanden. I och med att regeringen förra året föreslog att ökningen av filmstödet skulle finansieras med en momsökning på biograferna ställer vi oss inte bakom regeringens ökning av detta stöd, eftersom ett av utskottens krav på regeringen var att momsökningen på biograferna inte skulle äga rum.
I enlighet med vår begäran, från följdmotion till filmpropositionen, om att Sverige tar ett större ansvar i det samnordiska projektet kring samisk film, tillför vi 2,5 miljoner kronor till filmstödet öronmärkt för samisk film. Detta stöd ska inte delas ut av Svenska Filminstitutet utan ska ingå i samiska filminstitutets filmbidragspott för samisk film.
Tabell 12 Flerårsplan inom medier
Förändring gentemot regeringen
Miljoner kronor
|
|
Förslag |
Beräknat 2018 |
Beräknat 2019 |
Beräknat 2020 |
|
|
Medier |
|||||
|
11:1 |
Utbyte av tv-sändningar mellan Sverige och Finland |
+1 |
+1 |
+1 |
+1 |
|
11:2 |
Forskning och dokumentation om medieutvecklingen |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
11:3 |
Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
11:4 |
Statens medieråd |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
11:5 |
Stöd till taltidningar |
+6 |
+6 |
+6 |
+6 |
|
Summa |
+7 |
+7 |
+7 |
+7 |
|
Tabell 13 Flerårsplan inom Ungdomspolitik
Förändring gentemot regeringen
Miljoner kronor
|
|
Förslag 2017 |
Beräknat 2018 |
Beräknat 2019 |
Beräknat 2020 |
|
|
Ungdomspolitik |
|||||
|
12:1 |
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor |
+15 |
+15 |
+15 |
+15 |
|
12:2 |
Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet |
–23 |
–23 |
–23 |
–23 |
|
12:3 |
Särskilda insatser inom ungdomspolitiken |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
Summa |
–8 |
–8 |
–8 |
–8 |
|
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor tillförs medel för att tillgängliggöra samt anpassa lokaler och föreningar för personer med funktionsnedsättning.
Anslaget rymmer mycket god verksamhet och förblir på en stabil nivå, men minskas då vi, som ett led i arbetet med att motverka segregation och återupprätta gemenskapen i samhället, anser det rimligt att avveckla det skattefinansierade stödet till invandrarföreningar som vilar på etnisk grund och vars verksamhet helt eller delvis syftar till att upprätthålla hemlandets kultur och identitet i Sverige.
Vi tillför medel så att organisationer som företräder ungdomar med funktionsnedsättning ska kunna äska medel för kulturella verksamheter men även till att anpassa lokaler. Samtidigt tillför vi också Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) ökade anslag för en förstärkning av deras gransknings- och utvärderingsarbete kring hur mottagare av offentligt stöd lever upp till de av staten ställda kraven och verkar i enlighet med den svenska demokratins grundfundament.
Tabell 14 Flerårsplan för Politik för det civila samhället
Förändring gentemot regeringen
Miljoner kronor
|
|
Förslag 2017 |
Beräknat 2018 |
Beräknat 2019 |
Beräknat 2020 |
|
|
Politik för det civila samhället |
|||||
|
13:1 |
Stöd till idrotten |
–85 |
–96 |
–96 |
–96 |
|
13:2 |
Bidrag till allmänna samlingslokaler |
–20 |
–20 |
–20 |
–20 |
|
13:3 |
Bidrag för kvinnors organisering |
–28 |
–28 |
–28 |
–28 |
|
13:4 |
Stöd till friluftsorganisationer |
+65 |
+65 |
+65 |
+65 |
|
13:5 |
Bidrag till riksdagspartiers |
–15 |
–15 |
–15 |
–15 |
|
13:6 |
Insatser för den ideella sektorn |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
Summa |
–83 |
–94 |
–94 |
–94 |
|
Sverigedemokraterna har länge fokuserat på ökade medel till idrotten men välkomnar inte de riktade anslagen för integrationsåtgärder då det inte ligger under idrottens uppdrag. Vi anser att barn- och ungdomsidrotten, elitsatsningarna och idrott för äldre bör prioriteras. Till följd av regeringens riktade satsningar ovan minskas det totala stödet till idrotten relativt regeringens siffror således. Vi omprioriterar inom anslaget för att stärka barn- och ungdomsidrotten, svenska idrottsutövares internationella konkurrenskraft och en fortsättning inom ramen för en permanentad elitsatsning. Vi budgeterar också för att anslaget årligen ska ta hänsyn till pris- och löneomräkning, samt stärka projekt som bidrar till idrott och hälsofrämjande aktiviteter för äldre.
Anslaget dras in i sin helhet då vi anser att Sveriges kvinnor är en resursstark och kompetent grupp vilka inte är i behov av ett särskilt riktat stöd för sin organisering.
Anslaget till friluftslivet har länge legat still samtidigt som rörelsen efterfrågat ökade anslag för att kunna utveckla sitt arbete. Sverigedemokraterna tror på friluftslivets betydelse för turismen, meningsfull fritidsaktivitet och för förståelsen för kultur- och naturvård, folkhälsa och som resurs i regional utveckling. Det är därför välkommet att regeringen sällat sig till denna linje och tillför efterlängtade anslagshöjningar. Samtidigt menar vi att regeringens ambitioner inte är tillräckliga, utan budgeterar ytterligare medel, varav 5 miljoner kronor avsätts med intentionen att ge friluftsorganisationerna utrymme att intensifiera sitt arbete med att höja medvetenheten hos medborgarna – i synnerhet barn och ungdomar – och deras förståelse och omsorg för svensk natur och det svenska immateriella kulturarvet relaterat till naturen.
Anslaget dras in i sin helhet då vi anser att det statliga stödet till de politiska partierna är väl tilltaget.
Tabell 15 Flerårsplan inom Folkbildning
Förändring gentemot regeringen
Miljoner kronor
|
|
Förslag 2017 |
Beräknat 2018 |
Beräknat 2019 |
Beräknat 2020 |
||||
|
Folkbildningen |
||||||||
|
14:1 |
Bidrag till folkbildningen |
–310 |
–344 |
–344 |
–344 |
|||
|
14:2 |
Bidrag till tolkutbildning |
–28 |
–34 |
–35 |
–35 |
|||
|
14:3 |
Särskilda insatser inom folkbildningen |
–175 |
–150 |
–136 |
–41 |
|||
|
14:4 |
Särskilt utbildningsstöd |
0 |
0 |
0 |
0 |
|||
|
Summa |
–513 |
–528 |
–515 |
–420 |
||||
Folkbildningen rymmer många goda delar, och som ett komplement till det offentligas utbildningsalternativ och som en väg till social gemenskap och spridare av lusten att lära har folkbildningen en viktig roll i vårt samhälle. Av den anledningen är det fullt rimligt att stat och samhälle stödjer denna sektor. Samtidigt är det naturligtvis rimligt att mottagare av statsbidrag uppfyller rimliga krav på kvalitet och samhällsnyttigt innehåll.
Anslaget till folkbildningen minskas i vår budget. Minskningen härleds dels till att vi, i motsats till regeringen, inte anslår några medel för fler utbildningsplatser vid de allmänna kurserna, dels till förändrade villkor för bidragsgivningen, innebärande att uppenbart samhällssplittrande, mångkulturalistiska verksamheter samt verksamheter präglade av politisk extremism eller ensidig politisk påverkan inte längre ska kunna uppbära statligt stöd. Vid sidan av detta gör vi bedömningen att trycket på folkbildning sannolikt kommer att minska något som ett resultat av de mycket offensiva satsningar Sverigedemokraterna gör på nya jobb- och utbildningsplatser. Vi motsätter oss också de medel som regeringen öronmärker för nyanlända, vilket gäller inte bara personer som fått uppehållstillstånd utan även asylsökande. Detta då vi anser att den formen av etableringsinsatser inte bör riktas mot personer som ännu inte fått uppehållstillstånd. Det riskerar ge otydliga signaler, urvattna medborgarskapet och ta resurser, som kan behövas i annan svenskundervisning, i anspråk.
Sverigedemokraterna ser i det korta perspektivet behov av tolkutbildningar, på grund av dagens, sedan en tid tillbaka, omfattande invandring. Vi föreslår dock en successiv nedtrappning av anslaget då vi menar att vår assimileringspolitik och ansvarsfulla invandringspolitik jämte skärpta krav på kunskaper i svenska språket kommer att göra att behovet av kontakttolkar minskar på sikt.
Tabell 16 Flerårsplan inom nya anslag
Förändring gentemot regeringen
Miljoner kronor
|
|
Förslag 2017 |
Beräknat 2018 |
Beräknat 2019 |
Beräknat 2020 |
|
|
Spelmarknaden |
|||||
|
15:1 |
Lotteriinspektionen |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
Summa |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
Regeringen har sedan en tid tillbaka tillsatt en spelutredning där vi väntar på utredningens förslag.
Tabell 17 Flerårsplan inom nya anslag
Förändring gentemot regeringen
Miljoner kronor
|
|
Förslag 2017 |
Beräknat 2018 |
Beräknat 2019 |
Beräknat 2020 |
|
|
Nya anslag |
|||||
|
16:1 |
Kulturarvs-ROT |
+160 |
+160 |
+160 |
+160 |
|
16:2 |
Kulturarvsfond |
+100 |
+100 |
+100 |
+100 |
|
16:3 |
Skapande äldreomsorg |
+35 |
+35 |
+35 |
+35 |
|
16:4 |
Öppna museer |
+140 |
+140 |
+140 |
+140 |
|
16:5 |
Kulturreservat |
+30 |
+30 |
+30 |
+30 |
|
16:6 |
Stimulansbidrag kulturmiljökompetens |
+50 |
+50 |
+50 |
+50 |
|
16:7 |
Stimulansbidrag kultur i vården |
+35 |
+35 |
+35 |
+35 |
|
16:8 |
Kulturlotsar och Sverigecenter |
+295 |
+295 |
+295 |
+295 |
|
Summa |
+845 |
+845 |
+845 |
+845 |
|
Vi stärker medlen för att bevara, vårda, levandegöra och sprida kunskap om fornlämningar, kulturlandskap och bebyggelse, det här bland annat genom införandet av ett ROT-avdrag öronmärkt för kulturhistoriska bebyggelsemiljöer.
Vi avsätter 100 miljoner kronor för att inrätta en statlig kulturarvsfond. Till denna ska privatpersoner, organisationer, föreningar och i särskilda fall även kommuner kunna vända sig för att äska medel till verksamheter som bevarar och levandegör det traditionella svenska kulturarvet.
Vi avsätter medel för att ge stöd till projekt som stärker äldre människors möjlighet till deltagande i kulturlivet. Vi vill således förstärka den engångssatsning på kultur för äldre som förra regeringen initierade 2011 samt göra den till ett permanent anslag.
Sverigedemokraterna inför en fond med syfte att tillgängliggöra museernas utställningar och arkiv. Satsningen riktar sig till hela landet, både till statliga och regionala museer och stiftelser. Fonden är ämnad att användas för att kunna delsubventionera införandet av fri entré, digitalisera eller synliggöra samlingar, utveckla kulturarvspedagogik eller för att marknadsföra och utveckla verksamheten. Målet ska vara att öppna och tillgängliggöra verksamheten för fler medborgare, då kulturarvet är vår gemensamma skatt som vi alla behöver kunskap om och känsla för.
30 miljoner kronor bryts ut ur det allmänna kulturmiljövårdsanslaget och öronmärks här i ett eget anslag, för att garantera medlen och uppvärdera betydelsen av denna reservatsform. Den långsiktiga ambitionen är att höja anslaget successivt. Utöver 30 miljoner kronor anslås 1 miljon kronor till Riksantikvarieämbetet för en utredning och framtagande av en långsiktig strategi för kulturreservaten.
Kommunerna har en viktig roll och ett stort ansvar att inom ramen för plan- och bygglagen och samhällsbyggnaden i stort värna, vårda och inkludera k-märkta byggnader och kulturmiljöer i stads- och samhällsplanering. Ett bekymmer är att möjligheterna och skyddet för kulturmiljöer inom rådande lagstiftning idag inte är tillfredsställande. Här kan det bli nödvändigt att se över såväl kompetensutveckling och stöd till kommunerna, som lagstiftning. Landets kulturhistoriska miljöer är ett värdefullt arv och ska ses som en resurs och inte som ett hinder i samhällets utveckling.
För att ta ett första steg på vägen inför vi ett stimulansbidrag till Sveriges kommuner om 50 miljoner kronor i syfte att kommuner där det saknas, alternativt finns behov av förstärkning, kan tillsätta kulturmiljökompetens vid plan- eller samhällsbyggnadsförvaltningarna.
Kultur har idag en potential och roll inom fler samhällsområden än de traditionellt kulturpolitiska och jämte kulturens inneboende egenvärde, kan dess former i samspel med andra verksamheter skapa goda instrumentella värden. Modern forskning visar till exempel att kulturkonsumtion och kulturellt utövande har stor inverkan på människors välmående och hälsa, och inte minst betydelse för rehabilitering av vissa sjukdomar. Kultur har en viktig roll att spela både i det förebyggande folkhälsoarbetet och inom ramen för sjukvård och omsorg. Sverigedemokraterna har sedan tidigare drivit linjen att landstingen bör bejaka kulturens hälsofrämjande egenskaper. För att främja utvecklingen och arbetet kring detta anslår vi i årets budget medel för ett stimulansbidrag till landstingen.
Sverigedemokraterna är ett parti som menar allvar med att kulturen är en central del av livet, politiken och samhällsbygget. Vi behöver kultur för att inte bara överleva utan även leva ett fullgott liv. Vi behöver kultur för att den binder oss samman, skapar relationer och utvecklar vår livskvalitet. En särskilt viktig roll har kultur som tillväxtfaktor för ett starkt socialt kapital. Social tillit mellan människor och mellan individer och institutioner. I Sveriges kommuner finns generellt sett ett antal viktiga kulturinstitutioner såsom kulturskola, bibliotek och inte sällan ett varierat föreningsliv. Alla dessa olika former av verksamheter fyller sitt syfte och utför viktig kulturell förmedling. Samtidigt saknas det idag en funktion som har till uppgift att synliggöra, marknadsföra och samordna den lokala kulturen och kulturarvet till att bli levandegjord, förmedlad och utövad i kommunens verksamheter och föreningsliv. För att stärka invandrares integration i det svenska samhället, kommunernas utveckling, invånares relation till sitt lokala kulturarv och det sociala kapitalet lanserar Sverigedemokraterna därför ”Kulturlotsen” och Sverigecenter. En landsomfattande kulturpolitisk reform för integration och vitalisering av kulturlivet.
|
Aron Emilsson (SD) |
|
|
Angelika Bengtsson (SD) |
Cassandra Sundin (SD) |
|
Sara-Lena Bjälkö (SD) |
|