Motion till riksdagen
2016/17:2208
av Aron Emilsson m.fl. (SD)

Biblioteksfrågor


Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att inrätta ett nationellt lånekortssystem och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheterna att tydligare knyta biblioteken till medborgarskapet vad gäller tillgänglighet och tjänster och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bibliotekslagen inte bör ålägga biblioteken att prioritera litteratur på andra språk än svenska och de officiella minoritetsspråken och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Stockholms stadsbiblioteks huvudbyggnad liknar ett antikt tempel, ett tempel för böcker och kunskap. Ett arkitektoniskt formspråk som söker förmedla och inhysa respekt för byggnadens funktion och innehåll.  En byggnad som tydligt förmedlar ett budskap om att detta tempel är en plats för vördnad inför den kunskap byggnaden huserar. En plats för insikt och utsikt under studiero.

I Sverige och på bibliotek världen över råder en tysthetsnorm och Stockholms stadsbiblioteks huvudbyggnad låter besökare förstå vikten av denna norms upprätthållande genom sin utformning. Alla Sveriges bibliotek är inte designade som tempel, alla bibliotek är inte designade för att inge respekt för byggnadens innehåll och funktion, men oavsett bibliotekets arkitektoniska utformning är det viktigt att förståelsen för bibliotekens funktion och uppgift vidmakthålls på bibliotek över hela landet. Bibliotekens funktion som kunskapsförmedlare och plats för kunskapsinhämtning är lika viktig idag som under biblioteksväsendets inrättande.  Biblioteken är en bärande pelare i det demokratiska systemet, och därför får inte bibliotekens syfte och funktion slarvas bort i samtidens tillfälliga nycker och trender.

Det har under det senaste året återkommande rapporterats om oroligheter på bibliotek runtom i landet. Dessa bibliotek upplevs inte längre vara en trygg miljö för studier och inhämtning av kunskap. Utöver det så påverkar oroligheterna arbetsmiljön för dem som arbetar inom biblioteksväsendet. Bibliotekens roll sätts ur spel av personer som inte förstår att visa vördnad för dess funktion, utan använder biblioteken för egna syften. De svenska biblioteken är en verksamhet som är finansierad av svenska folket, och bör primärt rikta sig mot svenska medborgare. Bibliotekens verksamhet ska vara medborgare och nationen till gagn, och utländska medborgare som inte har rätt att vistas i landet ska kunna nekas tillgång till bibliotekens tjänster.

Bibliotekslagen specificerar att biblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt några prioriterade grupper. Dessa grupper är personer med funktionsnedsättning, personer som tillhör någon av de nationella minoriteterna och personer med annat modersmål än svenska utöver de nationella minoritetsspråken. Hur resurser ska fördelas är en prioriteringsfråga, så även inom biblioteksväsendet. Sverigedemokraterna stödjer till fullo att särskild uppmärksamhet riktas mot de nationella minoritetsspråken och till personer med funktionsnedsättning.  Däremot anser vi inte att gruppen personer med annat modersmål än svenska utöver de nationella minoritetsspråken bör vara en prioritet för det svenska biblioteksväsendet. Vi konstaterar att denna grupp är mycket omfattande och att det kan bli oerhört kostsamt och ansträngande för biblioteken att på ett trovärdigt sätt uppnå denna målsättning, och kan bli en övermäktig uppgift för framförallt de små biblioteken och filialerna. Litteratur på andra språk än svenska och de nationella minoritetsspråken bör därför enbart vara aktuellt att prioritera i utbildningssyften och i de fall en svensk upplaga av boken inte finns tillgänglig. Detta krav, om att prioritera böcker på alla världens språk bör därför strykas från bibliotekslagen.

Vårt grannland Norge införde år 2005 ett nationellt lånekortssystem. I en tid då befolkningen blir alltmer rörlig och resande ser vi klara fördelar med ett sådant system och tror att det skulle vara ett positivt incitament för att öka utlåningen vid landets bibliotek och stimulera intresset för litteratur. Kungliga biblioteket arbetar med att ta fram en nationell biblioteksstrategi. Ett initiativ vi ser positivt på. Sverigedemokraterna har sedan en tid tillbaka drivit frågan om nationellt lånekort, och i framtagandet av den nya nationella biblioteksstrategin anser vi det lämpligt att inom ramen för det uppdraget också utreda möjligheten att införa ett nationellt lånekortssystem. Vi föreslår därför att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att möjligheten att införa ett nationellt lånekortssystem bör utredas inom ramen för denna strategi.

 

Aron Emilsson (SD)

 

Angelika Bengtsson (SD)

Cassandra Sundin (SD)

Sara-Lena Bjälkö (SD)