Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för statlig verksamhet i Sveriges alla kommuner och tillkännager detta för regeringen.
Under många år har våra statliga verk och myndigheter centraliserats i en rasande takt. Inte enbart till Stockholm utan även till andra större städer på bekostnad av de mindre ofta perifert belägna orterna. Visserligen har vissa myndigheter utlokaliserats. Men samtidigt har flera myndigheter, som haft en spridd verksamhet gjort omlokaliseringar och försvunnit just från dessa orter. Glädjande har regeringen tagit sig an frågan och har en tydlig målsättning med att utlokalisera statlig verksamhet. Flera beslut om utlokalisering har tagits. Men sannolikt kommer residensstäderna att prioriteras. Min ambition med motionen är att säkra statlig verksamhet i de mindre geografisk avlägsna kommunerna.
Enligt EU:s statistikbyrå Eurostat har Sverige Europas snabbaste urbaniseringsprocess, tre gånger snabbare än genomsnittet. Det finns många förklaringar till flyttströmmar såsom tillgång till högre utbildning, kultur och nöjen men även känslan av trygghet. Men även tillgången på jobb och service i kommunerna spelar stor roll.
Värmlands län har förlorat drygt 1 200 statliga jobb mellan 2004 och 2013 enligt granskning som SVT gjort. Värmland är ett av de län som har förlorat mest statliga jobb och service i landet. Jobb som är livsviktiga för mindre kommuner. När jobben och servicen minskar blir det ännu svårare att attrahera ny arbetskraft till befintlig basindustri. Om man tar min hemkommun, Hagfors som exempel där flera statliga verksamheter har försvunnit. En ort med flera stora industrier som är världsledande inom sina områden. Tillgången till kompetent arbetskraft är avgörande men företagen får allt svårare att rekrytera. Genom att statliga jobb har försvunnit gör en mindre differentierad arbetsmarknad svårare för medföljande att få jobb. Minskad service blir kommunen mindre attraktiv och då blir det ännu sämre möjligheter att locka nya kommuninvånare. Sedan känner sig folk svikna av staten och framtidstron minskar. En del väljer då att flytta. Befolkningsminskningen försvårar kommunernas åtagande. Följden blir också att arbetskraftsförsörjningen hotas till basindustrin som ofta är placerad i glesbygdskommuner och kan på sikt äventyra företaget existens på orten. Den internationella konkurrensen är hård och många av företagen ägs av stora utländska koncerner. Där jämförs produktionsenheterna internt och tillverkningen kan flyttas snabbt till ”syskonfabriker” i andra länder. Denna verklighet finns i många mindre kommuner i Värmland och i övriga Sverige. Vår basindustri bidrar väsentligt till landets välstånd.
Sammanfattningsvis så behöver glesbygdskommuner och landsbygden vissa grundläggande förutsättningar för att bo och verka på orten. Det är statens uppgift att se till att det finns tillgång till en grundläggande service runt om i Sverige. Där spelar statens verksamheter en viktig roll för jobbskapande, service och kompetensutveckling för kommunen. Dessutom är jag övertygad om att det finns nationalekonomiska vinster att hämta genom lägre lokalkostnader och ett generellt lägre löneläge hos medarbetarna.
|
Mikael Dahlqvist (S) |
|