Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga möjligheterna att kartlägga industrins villkor ur ett globalt och långsiktigt perspektiv och att överväga möjligheterna att utveckla den regionala kapaciteten att medverka till förverkligandet av nationella initiativ och satsningar av betydelse för basindustrins olika grenar och tillkännager detta för regeringen.
Regeringen har sedan den tillträdde presenterat en rad initiativ för att stärka den svenska industrins konkurrenskraft. Exportstrategin öppnar nya möjligheter för att svenska industriföretag ska nå internationella marknader. Skogsprogrammet omfattar områden av betydelse för branschens utveckling och innovationskraft. Regeringen har även presenterat konkreta handlingsplaner för nyindustialiseringsstrategin – Smart industri. Inom ramen för det nationella innovationsrådets arbete har regeringen lanserat ett samverkansprogram inom fem strategiska styrkeområden av betydelse för landets konkurrenskraft.
Strategierna understryker att regeringen med kraft verkar för industrins konkurrenskraft. Samtidigt vill vi framhålla vikten av att engagemanget är bestående och får bra förutsättningar för att kunna förverkligas på regional nivå. För att nationella satsningar ska få betydelse för industrins konkurrenskraft behöver de matchas med de styrkeområden som identifieras regionalt. Exportstrategin lyfter bland annat fram att utländska investeringar som leder till ny produktion ska ges särskild uppmärksamhet, vilket förutsätter att kapacitet finns på lokal och regional nivå där etableringarna ska förverkligas.
Kompetensförsörjningen är ett avgörande område för industrins konkurrenskraft som är helt beroende av insatser som sker i närhet till industriarbetsplatserna. Teknisk utveckling och demografiska förändringar i kombination med ungas svikande intresse för tekniska yrkesutbildningar riskerar att utvecklas till allvarliga hinder för industrins utveckling. Regeringen genomför en rad insatser som främjar den tekniska och industriella kompetensförsörjningen.
Regionerna behöver dock ha kapacitet för att kunna förverkliga de nationella satsningarna och omsätta dem till åtgärder som möter industriarbetsplatsernas kompetensbehov. Utbildnings- och arbetsmarknadspolitiken behöver i större utsträckning samverka och samordnas för att kunna möta de kompetensbehov som finns på arbetsplatserna. Även den lokala och regionala samverkan behöver utvecklas.
Vi menar därför att regeringen bör göra en samlad bedömning av hur nationella insatser kan utvecklas genom genomförandeinsatser som stödjer regioners arbete med validering av reella kompetenser, kompetensutveckling i arbetslivet samt utbildnings- och arbetsmarknadspolitiska satsningar inom områden som är av betydelse för industrins kompetensförsörjning.
Regeringen bör också överväga riktade satsningar för regionalt genomslag för att stärka industriföretags kompetenser kring de möjligheter och utmaningar som digitalisering, automatisering/robotisering och cirkulära affärsmodeller innebär.
Vi vill också peka på att regeringens strategiska samverkansprogram inom nationella styrkeområden, bland annat gällande att stärka industriforskningsinstitutens roll som forsknings- och innovationspartner och satsningar inom ramen för Testbädd Sverige, matchas med regionala styrkeområden. För Dalarna, i samverkan med närregioner, menar vi att det bland annat skulle kunna innebära satsningar som utvecklar den nationella konkurrenskraften inom bland annat metallurgi och elkraftöverföring.
|
Patrik Engström (S) |
|
|
Hans Unander (S) |
Maria Strömkvist (S) |
|
Roza Güclü Hedin (S) |
|