Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att agronomutbildningen ska motsvara 300 hp och tillkännager detta för regeringen.
Då en liknande motion behandlades förra riksmötet motiverade utskottet sitt avslag på motionen med: ”Enligt Näringsdepartementet är motiveringen till att en förlängning inte kommit till stånd bl.a. att agronomerna får jobb efter avlagd examen, både de som valt att ta ut agronomexamen efter fyra och ett halvt år och de som har läst i fem år och som dessutom har en generell masterexamen.”
Detta är ett märkligt uttalande från Näringsdepartementet som visar föga insikt om situationen. För det första skulle en förlängning av utbildningen till fem år inte kräva någon ökning av anslaget eftersom de allra flesta redan läser fem år. Enligt examensstatistik från 2015 är det hela 68 procent som läser mer än 300 hp medan övriga läser mellan 270 och 300 hp. Att en förlängning inte skulle föranleda någon kostnadsökning har SLU framfört tidigare till regeringen, nu senast i en skrivelse daterad 2016-08-19. Dessutom skulle kostnaden för studenten inte öka eftersom de redan kan ta studielån för fem år.
För det andra är skälet till att studenterna får jobb att de sedan länge själva insett att de måste vara konkurrenskraftiga genom att läsa ihop extrapoäng så att deras kompetensnivå blir jämförbar med andra utbildningar.
För det tredje påverkar studielängden lantbruksuniversitets möjlighet att attrahera utländska studenter, och för det fjärde anser undertecknad det beklagligt att studenternas formella examen inte visar den bredd och djup som deras samlade studiemeriter faktiskt innebär. Det försvårar också deras möjlighet till internationella studentutbyten och innebär också att deras internationella anställningsbarhet försämras. Att genomgå fem års programstudier utan att få en internationellt gångbar yrkesexamen är orättfärdigt mot studenterna.
I våra grannländer Danmark, Finland och Norge är agronomutbildningen uppdelad i 3 + 2 år liksom den är i de allra flesta europeiska länder. SLU har vid olika tillfällen hemställt att agronomutbildningen ska bli femårig. SLU:s motiv för förlängningen – vilket regleras i en förordning som bara kan ändras efter beslut från regeringen – är att agronomen i yrkeslivet har samma krav gällande avancerade kunskaper och färdigheter som de övriga femåriga SLU-programmen, som redan är anpassade till Bologna. Att så är fallet avspeglas till exempel i att de har samma fördjupning i examensmålen. Enligt universitetets styrelse har också kraven på vetenskapligt grundade och tillämpade kunskaper ökat inom yrkesrollen.
Med hänvisning till ovanstående anser undertecknad att riksdagen bör ge regeringen i uppdrag att inom befintlig ram utöka agronomprogrammet till att omfatta 300 hp. Detta måtte riksdagen ge regeringen tillkänna.
|
Betty Malmberg (M) |
|