Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en förnyad satsning på att utveckla lärcentrum runt om i landet så att fler utbildningsplatser förläggs dit och tillkännager detta för regeringen.
Örebro län är ett av de län i Sverige som har lägst utbildningsnivå. Det har sett ut så historiskt, och vi har under många år arbetat med att minska snedrekryteringen till högre studier. Arbete åt alla och full sysselsättning är en grundläggande förutsättning för att alla ska vara fria och kunna tro på framtiden och är en av socialdemokratins främsta politiska prioriteringar. Det är också en förutsättning för välfärdens utveckling och en nödvändighet för en hållbar tillväxt – socialt, ekonomiskt och miljömässigt. Ett alltmer kunskapsintensivt arbetsliv ställer högre och högre krav på arbetskraften och stödet till den enskilde måste följa med i utvecklingen.
En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten. I den svenska modellen har ryggraden varit att man kan utbilda sig och vidareutbilda sig hela livet och var man än bor. Många vuxna behöver oavsett utbildningsbakgrund vidareutbilda sig på kort eller lång sikt för att anpassa sin kompetens till yrkeslivets krav.
Regeringen har nyligen lyft att breddad rekrytering och breddat deltagande till högskolan är en viktig framtidsfråga. Tyvärr är det många ungdomar som på grund av sin sociala bakgrund inte söker högskoleutbildning. Det är fortfarande dubbelt så vanligt att de som har högskoleutbildade föräldrar går vidare till högre studier än de vars föräldrar har grundskole- och/eller gymnasieutbildning. Det finns flera skäl till varför det är viktigt att motverka snedrekryteringen.
En rapport 2015 från projekt Lärcentrautveckling (CFL i Söderhamn) påvisar att lärcentrum i samverkan med högskolan lyckas nå nya grupper av högskolestuderande vilka ofta är lite äldre och kommer från hem vars föräldrar inte har högskoleutbildning. Efter utbildningen får de arbete och blir kvar i hemkommunen. Över 90 procent av studenterna som deltog med enkätsvar uppger att de bor kvar på hemorten efter studierna.
Lärcentrum har en jätteviktig roll när det gäller att höja utbildningsnivån och bidra till att förse arbetslivet med efterfrågade utbildningar som leder till arbete. Lärcentrum sitter med andra ord på nyckeln för att öppna upp dörren för nya målgrupper för att motverka dagens snedrekrytering till högre studier. Med gemensamma krafter kan fler människor ges möjlighet till utbildning och arbete.
Örebro län var tidigt med i utvecklingen av lärcentrum och det finns många goda exempel på där lärcentrum har haft en viktig funktion i kommun och region som mötesplats, mäklare och motor med fokus på utbildning och kompetensförsörjning. Vi ser alla fördelar med lärcentrum men upplevde att arbetet tappade fart under den dåvarande alliansregeringen som försämrade möjligheterna för ett livslångt lärande och som inte verkade ha ett politiskt intresse av att göra högre utbildning tillgängligt för flera. Enligt Lars Haikolas rapport Högre utbildning under tjugo år (SOU 2015:70) bedrevs det 2003 högskoleutbildning i 188 av landets kommuner. Tio år senare, 2013, fanns det bara högskoleutbildning i 98 av landets kommuner.
Utifrån denna bakgrund behövs en förnyad satsning på att utveckla lärcentrum runt om i landet så att fler utbildningsplatser förläggs till dit.
|
Matilda Ernkrans (S) |
|
|
Lennart Axelsson (S) |
Eva-Lena Jansson (S) |