Förslag till riksdagsbeslut
Alla människors lika värde är en självklar princip i alla civiliserade samhällen. En princip som faller tillbaka på den allmänna förklaring som FN kungjorde redan den 10 december 1948. Den allmänna förklaringen stadgar i artikel 1: ”Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap.”
Jämställdhet mellan kvinnor och män är således en självklar grundbult samtidigt som det förväntas att vi alla tar personligt ansvar för att forma våra egna liv. Samhället stöttar på olika sätt för att kvinnor och män ska ges likvärdiga möjligheter och genom den svenska diskrimineringslagens paragrafer kan jag som enskild sörja för att mina rättigheter inte åsidosätts. Samhällets arbete gällande jämställdhet är sålunda väl genomtänkt och utvecklat.
Att sedan den så kallade feministiska regeringen lägger förslag om att inrätta en jämställdhetsmyndighet och begår övergrepp på äganderätten då den till och med pläderar för könskvotering av styrelserna i privata företag, är inget mer än pinsamt. En myndighet kan inte råda bot på de utmaningar som kvarstår på jämställdhetens område likaväl som en aktiv könskvotering aldrig kan tillåtas styra över ägandet i svenska företag.
Enligt undertecknad är det givetvis företagen som själva ska avgöra vilken kompetens de vill ha då tillsätter nya ledamöter i styrelser. Kompetens som kan besittas av kvinnor såväl som av män. Självklart inser också jag att kvinnorna många gånger förfördelas i dessa sammanhang men detta är och förblir ett problem för företaget ifråga. Inte för regeringen.
Intressant i sammanhanget är att följa utvecklingen i Norge där ett liknande förslag har realiserats men sedan har fått till följd att kvinnor i ledande funktioner i företagen har minskat drastiskt. Vad har vi vunnit då?
Med hänvisning till ovan anser undertecknad att inte vare sig inrättandet av en jämställdhetsmyndighet eller kvotering av kvinnor in i styrelserummen kan råda bot på de jämställdhetsproblem som återstår att bearbeta i vårt samhälle. Detta måtte riksdagen ge regeringen tillkänna.
Betty Malmberg (M) |
|