Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa automatiska nykterhetskontroller vid de svenska hamnarna och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen har beslutat att det svenska trafiksäkerhetsarbetet ska utgå från en s.k. nollvision. Viktiga åtgärder som gjorts för att öka trafiksäkerheten är utbyggnaden av mötesfria vägar, säkrare fordon och sänkta hastigheter. Några av de främsta riskfaktorerna i vägtrafiken är alkohol och andra droger, trötthet, ouppmärksamhet, hög hastighet, slarv med bilbälte, låg ålder samt låg körvana.
Rattfylleri är alltjämt ett stort problem. Det beräknas att ca 13 000 personer varje dag framför motorfordon i rattfullt tillstånd, en hög siffra som kan jämföras med att det i vårt land finns ca 15 000 taxibilar. Att komma till rätta med rattfylleriet skulle på ett påtagligt sätt öka trafiksäkerheten i vårt land.
Under perioden 2013–2015 har försöksverksamhet med automatiska nykterhetskontroller, s.k. alkobommar, genomförts vid hamnar i Stockholm och Göteborg. I detta försöksprojekt har antalet rattfyllerister mer än halverats. De förare som varit påverkade när de kört av färjan har stoppats och lagförts. Under projektets gång kunde man i Stockholms Frihamn se en successiv minskning av rattfylleriet. Vid försöksperiodens början var andelen alkoholpåverkade bland dem som körde av färjan fyra gånger högre än genomsnittet i den svenska vägtrafiken vid slumpmässiga kontroller. Under hösten 2015 var andelen nere på mindre än hälften av den ursprungliga. Alkobommarna fyller därför åtminstone två syften: att minska andelen som försöker köra ut på de svenska vägarna med alkohol i kroppen och att stoppa de som ändå försöker.
I november 2015 presenterade Trafikverket en utredning om införande av automatiska nykterhetskontroller vid Sveriges hamnar.
Motorförarnas helnykterhetsförbund (MHF) har i en skrivelse redogjort för hur det med relativt små åtgärder är möjligt att införa alkobommar vid hamnarna. Om man använder samma struktur som vid försöksprojekten i Stockholm och Göteborg skulle den automatiska nykterhetskontrollen enbart aktiveras när lediga myndighetsresurser finns inom kontrollstationens upptagningsområde. Därigenom blir verksamheten mycket kostnadseffektiv och man behöver inte ha resurser på plats.
Ett permanent införande av alkobommar vid hamnarna bör genomföras brett så att man undviker ”läckage”, d.v.s. att rattonyktra förare i stället väljer att anlöpa hamnar utan alkobommar. Därför bör bommarna införas i alla större hamnar med internationell trafik. Det finns omkring 20 sådana hamnar i Sverige. MHF har ett förslag att 16 av dessa hamnar prioriteras och utrustas med alkobommar. Dessa är Frihamnen, Värtahamnen och Stadsgården i Stockholm, Trelleborg, Malmö, Helsingborg, Ystad, Nynäshamn, Kapellskär, Karlskrona, Karlshamn, Göteborg Kiel, Göteborg Fredrikshamn, Strömstad, Umeå och Varberg.
Regeringen beslutade den 14 april 2016 att ge Trafikverket i uppdrag att förbereda införandet av anläggningar för nykterhetskontroll, i tre till fem hamnar som bedöms lämpliga för detta. I uppdraget ingår att identifiera och föreslå tre till fem lämpliga hamnar utifrån trafikvolym, kostnader, infrastruktur och kontrollsituation, samt med hänsyn till rådande konkurrensförhållanden för hamnarna.
I uppdraget ingår även att förbereda upphandling av anläggningar för nykterhetskontroller. Polismyndigheten, Tullverket och Kustbevakningen ska för uppdragets genomförande bidra med kunskap och erfarenheter utifrån sina respektive sakområden, i syfte att åstadkomma goda och effektiva lösningar för en nyktrare trafik. De rekommendationer som MHF tagit fram bör beaktas i utformningen av arbetet med alkobommarna.
|
Lars-Axel Nordell (KD) |
|