Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka forskning och rådgivning kring insjöfiske och vattenbruk samt samordna detta vatten- och miljöarbete med de nordiska länderna och tillkännager detta för regeringen.
Sveriges produktionsförmåga av mat utnyttjas allt sämre genom att åkrar och betesmarker läggs i träda, extensiva vallar eller förbuskas. Produktionen av mjölk, nötkött och griskött minskar. Skogarnas avkastning av viltkött minskar på grund av de växande rovdjursstammarna av björn och varg.
Här gäller det att vända utvecklingen genom nya riksdagsmål, en samlad livsmedelsstrategi, en bred kraftsamling mellan stat och näring, industri och handel, forskning och rådgivning med mera.
Denna motion riktar in sig på de svenska insjöarnas rikedom av fisk och den stora potentialen för att öka produktionen och fångstuttagen. Sverige har 95 000 sjöar där våra fyra största sjöar svarar för närmare 90 % av svenska insjöfisket som 2014 uppgick till 82,7 miljoner i första handelsledet. Det finns utvecklingspotential i insjöfisket.
Fångsterna i det yrkesmässiga sötvattensfisket uppgick år 2014 till totalt 1 598 ton och ett värde i första handelsledet av 82,7 miljoner kronor. Motsvarande uppgifter för år 2013 var 1 348 ton respektive 79,0 miljoner kronor.
De ekonomiskt mest betydelsefulla fiskarterna i det yrkesmässiga sötvattensfisket år 2014 är gös, kräfta och ål. Värdet av gös uppgick till 33,2 miljoner, av kräfta till 29,4 miljoner och av ål till 6,9 miljoner. Motsvarande uppgifter för år 2013 var för gös 26,5 miljoner, 29,0 miljoner respektive 8,3 miljoner kronor för kräfta och ål. Fångsten av gös uppgick år 2014 till 541 ton, av kräfta till 188 ton och av ål till 110 ton. Motsvarande fångster för år 2013 var för gös 401 ton, 186 ton respektive 93 ton för kräfta och ål.
Hur mycket proteinbiomassa kan de svenska insjöarna producera och vad kan den användas till? Här är kunskapen för dålig och det bedrivs inte mycket forskning med den inriktningen idag. Brax, mört och övrig vitfisk borde ses som en slumrande resurs som borde kunna fångas i växande mängder och nyttjas till nya spännande ändamål.
Många av landets sjöar är övergödda och påverkar Östersjön negativt. Övergödningen har gynnat vitfisken som ökar belastningen genom att späda på övergödningen ytterligare. De tusentals ton vitfisk som finns i sjöarna skulle kunna användas som råvara till fiskmjöl och användas som foder i den ökade fiskodlingen som vi redan beslutat om. Detta skulle gynna såväl vattenmiljön som rovfiskarna gädda, gös och abborre som alla är värdefulla exportprodukter.
Det är mycket som förenar de nordiska länderna vad gäller insjöfisket, och det arbete som sker i Sverige bör i så hög grad som möjligt ske med goda kontakter med de övriga nordiska länderna.
I Sverige exporterar vi gädda, gös och abborre samtidigt som vi importerar odlad fisk (hajmal m.m.) från Sydostasien. Någonstans på vägen genom Europa möts dessa fiskar. Med ökad satsning på insjöfiske kan behovet av import långt bortifrån minskas.
Landsbygdens turismföretagande gynnas av bra fiskevatten vilket ju saknas i stora delar av Europa.
Den viktigaste punkten är dock att fiskevård, vattenvård och fiskodling ses som ett gemensamt område då de alla påverkar varandra. Alltså behöver vi i likhet med Finland utveckla forskning och rådgivning på området.
Vi har motionerat i denna angelägna fråga tidigare. Utskottet har utan närmare kommentarer hänvisat till den forskning och rådgivning som idag pågår. Vi anser den alldeles otillräcklig och därtill att detta vatten- och miljöarbete bör samordnas med de nordiska länderna.
|
Staffan Danielsson (C) |
Anders Åkesson (C) |