Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda skillnaderna mellan nettot för garantipensionärer och de som arbetat hela livet och om höjning bör ske för de som arbetat samt om kapitalgränserna för att erhålla bostadstillägg bör höjas väsentligt, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Det finns mycket att fundera över kring pensionerna, det svenska systemet är nog i grunden bra men det finns också allvarliga brister. Pensionernas värde har minskat, och det är oacceptabelt att pensionen för de som arbetat ett helt liv kan ge obetydligt mindre i netto än för en fattigpensionär med fullt bostadstillägg. Fokus har länge med all rätt varit på fattigpensionärerna och garantipension och bostadstillägg har höjts, men nu är det nog vid vägs ände eftersom garantipension och bostadstillägg rimligen inte ska kunna ge mer i netto än det netto som den som arbetat hela livet erhåller.
Det måste rimligen löna sig att arbeta och de som gjort det måste erhålla en klart högre pension netto än de som inte har gjort det.
Belöningen för den som ärvt någon sommarstuga eller arbetat ihop till en sådan eller något annat är också att detta kapital gör att bostadstillägget minskas tills att man belånat stugan så att värdet gått ner tillräckligt. Eller givit bort den. Regeringen bör utreda att värdet på det kapital man får ha innan bostadstillägget begränsas borde höjas från nuvarande nivå på 100 000 kr till kanske 500 000 kr.
Som det är nu får den med garantipension fullt bostadstillägg hela tiden, medan den som sparat ihop en del pengar får lågt eller inget tills att sparkapitalet smultit ihop tillräckligt. Är detta verkligen rimligt? Systemen ska väl uppmuntra att man försöker spara?
De nyanlända som inte arbetat får grundpension, äldreförsörjningsstöd och bostadstillägg och ett netto nära garantipensionärernas.
SPF Seniorernas ordförande Christina Rogestam argumenterar väl för sina medlemmar i uttalanden och artiklar. Människor som arbetat heltid hela livet inom exempelvis vård eller handel får vanligtvis en pension på 13 000–15 000 kronor brutto per månad.
Deras pensioner blir så låga att de delvis måste kompletteras med garantipension – ett grundskydd tänkt för de som arbetat väldigt lite eller inte alls. Efter många års arbete landar således många pensionärer på endast ett litet högre netto än en garantipensionär med bostadstillägg – som aldrig arbetat. Äger man sedan t ex en sommarstuga och inte får bostadstillägg torde man få ett lägre netto än garantipensionären.
Det framgår dessutom med all tydlighet i Långtidsutredningen att andelen äldre med låg ekonomisk standard kommer att öka kraftigt om inget görs åt nuvarande pensionssystem.
Till år 2060 kommer andelen kvinnliga pensionärer med låg ekonomisk standard att öka från 20 till 50 procent, bland män blir ökningen från dagens 10 till 35 procent. Utvecklingen med pensioner som halkar allt längre efter inkomstutvecklingen i samhället och som dessutom hamnar på orimligt låga nivåer måste vändas.
Centerpartiet har ju alltid drivit på för att fattigpensionärerna ska få en rimlig garantipension. Vi har lyckats rätt bra med det, även om en pensionär som inte yrkesarbetat fick 2015 i netto per månad efter garantipension minus skatt plus bostadstillägg ut 9 510 kr.
En pensionär som yrkesarbetat hela livet med en låg slutlön på 20 000 kr får i netto per månad efter garantipension minus skatt plus ett litet bostadstillägg (1 300 kr) ut 10 390 kr.
Skillnaden i netto per månad är alltså 880 kr.
Om slutlönen var 25 000 kr blir motsvarande netto (inget bostadstillägg utgår) 10 820 kr per månad. Dvs en skillnad gentemot garantipensionären på 1 310 kr.
Det ska ju löna sig att arbeta, vilket också ska göra att man får en hygglig pension. Är man låginkomsttagare blir pensionen låg, som framgår ovan. Och det man får ut är inte mycket högre eller kan t o m vara lägre än vad garantipensionärerna får ut i netto.
Skulle låginkomsttagaren ha en förmögenhet i form av sommarstuga eller villa (OBS egen villa räknas ej) eller bankkonto eller aktier erhålles inget bostadstillägg och då sjunker nettot till 9 090 kr, 420 kr mindre än garantipensionärens netto. Först när kapitalet har minskat eller försvunnit erhåller man helt eller delvis bostadstillägg.
Mot denna bakgrund bör riksdagen ställa sig bakom att regeringen utreder skillnaderna i netto mellan garantipensionärer och pensionärer som jobbat hela livet och om åtgärder bör vidtas för de som arbetat, samt också utreder om kapitalgränserna för att erhålla bostadstillägg ska höjas väsentligt.
|
Staffan Danielsson (C) |
|