Motion till riksdagen
2016/17:1955
av Eskil Erlandsson m.fl. (C)

Beskattning av skogsägare


Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten till införande av ett miljöanpassat skogsavdrag och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i ett övergångsskede mellan nuvarande och kommande system behålla skogskonto och skogsskadekonto och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Vi måste ha fler jobb på landsbygden och en hållbar utveckling i hela landet. Skogen och jobben i skogen spelar där en avgörande roll. För att skogen och skogsbruket fortsatt ska ha en viktig roll i Sverige behövs reformer.

Miljöanpassat skogsavdrag

Skogsägare kan på ett schablonmässigt sätt identifiera hur stor del av en skogsintäkt som är avkastning och hur stor del som är kapitaluttag. Skogsavdrag är ett regelverk som syftar till att möjliggöra för enskilda skogsägare att köpa skogsfastigheter, utan att köparen själv har hela köpeskillingen att tillföra med eget kapital. Genom att få möjlighet att göra skogsavdrag för upp till halva köpeskillingen för skogen skjuts beskattningen av denna summa upp tills fastigheten säljs nästa gång. Vid bestämning av takten på utnyttjandet av skogsavdraget finns bestämmelser om så kallade rationaliseringsförvärv. Om ett förvärv anses vara ett rationaliseringsförvärv blir effekten att skogsavdraget kan erhållas snabbare samt att mindre skog behöver avverkas för ett fullt utnyttjande av avdragsutrymmet. Om köpet godkänns som så kallat rationaliseringsförvärv, kan hela summan för upplåtelse av avverkningsrätt användas som underlag för skogsavdrag, i annat fall bara hälften av den summan. Då en närliggande fastighet med skogsmark blir till salu handlar det oftast om miljonbelopp redan vid rätt små skogsarealer. Då är tolkningen av rätten till skatteavdrag utifrån rationaliseringsförvärv helt avgörande för om det går att genomföra en affär.

Sedan februari 2013 har Skatteverket gjort en nationell och arealmässig tolkning av vad de anser är att betraktas som rationaliseringsförvärv av skogsfastigheter. En brukningsenhet som har en storlek på åtminstone 400 hektar produktiv skogsmark får anses vara rationell. Om tidigare ägd fastighet arealmässigt motsvarar en rationell brukningsenhet kan förvärvet inte anses utgöra ett rationaliseringsförvärv.

I oktober 2014 överlämnade Skatteförenklingsutredningen sitt betänkande ”Förenklade skatteregler för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag” (SOU 2014:68).

I utredningen föreslås införande av ett miljöanpassat skogsavdrag. I förslaget utmönstras rationaliseringsförvärv ur reglerna för skogsavdrag och dagens skogsavdragsregler vid rationaliseringsförvärv föreslås istället bli generella. Detta kan väntas leda till högre tillväxt eftersom avverkningar fortsättningsvis kan ske på ett mer skogsekonomiskt sätt, då den yngre delen av den avverkningsmogna skogen i normalfallet kan förväntas få stå kvar under den mest intensiva tillväxtperioden istället för att avverkas av skatteskäl.

Förslaget kan således, utöver förenklingsvinster, väntas medföra positiva effekter för både miljö- och avkastningsmålet inom skogspolitiken. Vidare väntas skattekrediterna inte öka, då avverkningarnas storlek bedöms minska. Regeringen bör därför se över möjligheten att införa ett miljöanpassat skogsavdrag.

Skogskonto och skogsskadekonto

Majoriteten av skogsägarna i Sverige är att beteckna som familjeskogsbrukare och för alla dessa brukar man sin skog, inte sällan sedan flera generationer tillbaka. En förändrad möjlighet till ekonomisk utjämning mellan åren skulle vara förödande för det engagemang och det naturvårdande arbete som alla dessa engagerade skogsägare bedriver varje dag. Dagens regelverk som möjliggör utjämning av inkomster mellan åren i form av insättning på skogskonto och skogsskadekonton ger en stabil grund och möjlighet att bedriva ett långsiktigt hållbart skogsbrukande.

Utredningen Förenklade skatteregler (SOU 2014:68) föreslog i oktober 2014 att bland annat skogskonton och skogsskadekonton skulle fasas ut. Vi ser att det finns en fortsatt viktig betydelse för den enskilde skogsägaren att på ett rimligt sätt kunna bruka sin skog och på så sätt kunna ta tillvara på den ekonomiska utdelning man varit med och byggt upp ofta under flera decennier. Därför menar vi att utredningens förslag om avskaffande av skogskonton och skogsskadekonton inte ska genomföras.

 

 

Eskil Erlandsson (C)

 

Per Åsling (C)

Helena Lindahl (C)

Emil Källström (C)

Rickard Nordin (C)

Peter Helander (C)

Kristina Yngwe (C)