Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen åter bör ge Brå i uppdrag att göra brottsanalyser av den typ som gjordes 1996 och 2005 och tillkännager detta för regeringen.
Det är relevant och viktigt att verkligheten redovisas i officiell statistik. Det ger underlag för diskussion och för att det brottsförebyggande arbetet ska kunna bedrivas på bästa sätt.
Naturligtvis är människor i alla länder i mycket hög utsträckning vanliga hederliga människor som inte begår brott, vilket självfallet också gäller alla dem som flyr till eller arbetskraftsinvandrar till vårt land. Detta förtar dock inte behovet av att föra relevant statistik över brottsligheten. I andra länder, och tidigare i Sverige, är och var det naturligt att också redovisa brottslingars nationalitet.
Brottsförebyggande rådet (Brå) har 1996 och 2005 gjort intressanta rapporter om brottsligheten bland personer födda i Sverige och i utlandet. Brå motiverar 2005 sin rapport med följande: ”En kunskapsbaserad bild av svenskars och invandrares brottslighet är bättre än en som är grundad på gissningar och personliga uppfattningar. Avsaknad av aktuella fakta om brottsligheten bland utrikes födda och deras barn underlättar att myter skapas och befästs.”
Det vill säga, ju mindre statistik som redovisas, och ju mindre polis och medierna redovisar signalement och bakgrund för grova brottslingar, desto fler medborgare tror snart att nästan alla brott i Sverige begås av andra än infödda svenskar vilket ju är helt fel. Dessutom driver myndigheters och mediers tystlåtenhet allt fler att söka sig till alternativa medier av ofta mycket blandad kvalitet, samtidigt som förtroendet för medierna minskar eftersom många upplever att de inte är betrodda att få relevant information.
Det kan också uppfattas som en respektlöshet mot brottsoffret, och försvåra tips, när dessa personers vittnesmål censureras till banalitet, typ ”en man kring 25 år i ljus jacka”.
Starka skäl talar alltså för mer öppenhet i brottsrapportering och brottsstatistik hos myndigheter och medier. Det är egentligen obegripligt att Brå sedan 2005 inte gjort någon aktuell uppföljning av sina rapporter från 1996 och 2005. Möjligen tolkar man sina instruktioner så att detta inte längre bör göras, och sant är att regeringen sedan 2006 och tills nu inte gett Brå något sådant uppdrag. Tvärtom, vilket jag anser synnerligen anmärkningsvärt, har justitieminister Morgan Johansson i riksdagen förklarat att han inte avser att ge Brå något nytt uppdrag. ”Detta skulle inte tillföra kunskap med potential att förbättra det svenska samhället”, skriver justitieministern.
Jag hoppas att regeringen kan tänka om. När en kvarts miljon människor under några år beviljas uppehållstillstånd i Sverige, när utanförskapet växer i allt fler förorter, när integrationen ofta fungerar uselt och när 75 procent av flyktingarna efter åtta år i Sverige inte har ett hel- eller deltidsarbete måste det vara relevant och viktigt för samhället att kartlägga och följa utvecklingen i syfte att bättre kunna förebygga utanförskap och brottslighet.
Därför bör regeringen snarast ge Brottsförebyggande rådet (Brå) ett nytt sådant uppdrag. Och detta bör riksdagen ge regeringen tillkänna.
|
Staffan Danielsson (C) |
|