Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en översyn av antalet riksdagsledamöter och tillkännager detta för regeringen.
Den grundlagsutredning som presenterades för ett antal år sedan ledde till några viktiga förändringar av regeringsformen. Det blev ingen konstitutionsdomstol som den i Karlsruhe i Tyskland, däremot avskaffades i alla fall uppenbarhetsrekvisitet. På så sätt underströks grundlagarnas betydelse, och Lagrådets och domstolarnas självständiga ställning stärktes, vilket sammantaget utgjorde steg i rätt riktning.
Det fanns naturligtvis både för- och nackdelar med att vissa grundläggande frågor aldrig behandlades i utredningen, exempelvis den om vårt statsskick – Sverige förblir exempelvis en konstitutionell monarki.
Dock kan det finnas anledning att ändå gå vidare inom ett område, nämligen antalet riksdagsledamöter. Dagens antal på 349 riskerar att leda till att många hamnar i skuggan av varandra. Med ett lägre antal finns en tydligare koppling mellan de valda och väljarna och dessutom får medborgarna lättare att utkräva ansvar.
En konstitution, en grundlag, kan ses som ett lapptäcke av olika lösningar, principer och idétraditioner. Det ena landet är inte det andra likt, även om vi tittar på så nära grannar som Finland, Danmark, Tyskland och Storbritannien som alla kan beskrivas som öppna demokratiska samhällen med tydliga välfärdsambitioner.
Vid en internationell jämförelse visar det sig dock att Sverige har betydligt färre invånare per parlamentsledamot än många andra länder. Även det talar för en översyn.
|
Hans Wallmark (M) |
|