Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om flexibel skolstart och tillkännager detta för regeringen.
Att barn utvecklas olika torde inte komma som någon överraskning för någon. Just att barn skiljer sig åt som individer är viktigt att ta hänsyn till när deras omsorg och skolgång planeras. Ibland förstärks skillnaden mellan elever, då utvecklingen även är beroende på när på året barnen är födda.
Länge har det i den offentliga debatten diskuterats huruvida månaden ett barn är fött påverkar utvecklingen senare i livet. Till exempel gjort Sveriges Radio en undersökning 2012 där de undersökte risken för att bli diagnostiserad för adhd och konstaterar att den ökar med 34 procent för decemberbarn.[1]
En nylig forskningsrapport från Försäkringskassan undersökte sambandet mellan att vara född i december och använda olika stöd i socialförsäkringen. Rapporten som under hela 20 år undersöker decemberbarn under perioden 1974–1994 konstaterar:
Barn födda mellan den 2 och 31 december har en överrisk senare i livet att behöva stöd från socialförsäkringen jämfört med barn födda månaden efter samma årsskifte. När vi kontrollerar för kohorteffekter och föräldrars utbildning påverkas inte resultaten.[2]
Belagda samband mellan att födas sent på åren och negativa konsekvenser såsom sjukdom torde ha flera olika implikationer. Dels måste skolan utröna hur dessa negativa konsekvenser kan minskas, dels bör andra delar av samhället såsom föreningslivet överväga åtgärder.
Flera åtgärder skulle kunna vara tänkbara. Idag kan barn som är tidiga i utvecklingen inte börja skolan ett år tidigare på samma villkor som årskullen över, utan de hamnar sist i skolkön och får ta de skolplatser som blir över, vilket innebär att nästan inga föräldrar tar detta alternativ även om de skulle vilja.
Ett extra år i förskolan kan ge barn med senare utveckling en möjlighet att påbörja skolgången på en mer lämplig tidpunkt. En annan möjlighet skulle kunna vara att intagningen till skolan sker två gånger per kalenderår.
Försäkringskassan konkluderar i den ovan nämnda rapporten:
Sammanfattningsvis har vi visat att det finns en klar överrisk för att uppbära någon form av funktionshinderförmån för barn födda sent på året. Vi bedömer att resultaten är generaliserbara till barn som mognar något senare än snittet. Ett antal individer kommer varje år att på grund av tidig skolstart riskera ett livslångt utanförskap och en relativ fattigdom.[3]
Vad som ovan anförs om möjligheten till flexibel skolstart bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
|
Mathias Tegnér (S) |
|
[1]http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2151&artikel=5102022
[2]Försäkringskassan. Barns relativa ålder och funktionsnedsättning. (2016) s. 20.
[3]Försäkringskassan. Barns relativa ålder och funktionsnedsättning. (2016) s. 6.