Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att trygga såväl den fria rörligheten som de fackliga fri- och rättigheterna i hela EU och tillkännager detta för regeringen.
Sverige ska konkurrera med kunskap och kompetens – inte med låga löner. Svenska kollektivavtal ska gälla i Sverige. För det krävs starka parter på arbetsmarknaden.
Rätten för alla EU-medborgare att fritt röra sig och arbeta var de vill inom EU är en hörnsten i det europeiska samarbetet. Men en gemensam europeisk arbetsmarknad får inte leda till försämrade villkor för Europas löntagare. Rörlighet ska gå hand i hand med social trygghet, ett högt arbetstagarskydd och goda arbetsvillkor för alla arbetstagare, oavsett var de kommer från.
Det är inte acceptabelt att löntagare konkurrerar med varandra med löner, hälsa och i värsta fall livet som insats. Samtidigt har företagare som gör rätt för sig och följer svenska regler och avtal svårt att hävda sig mot oseriösa konkurrenter.
I Sverige är kollektivavtalet grunden för rättvisa villkor på arbetsmarknaden och en viktig funktion är att skapa samma konkurrensvillkor för alla företag. Men det blir allt vanligare att seriösa företag, som försöker konkurrera med schysta villkor, slås ut på grund av att andra företag shoppar runt bland EU-länders olika skattesystem för att hitta billigaste lösningen för att driva sitt företag.
Svenska kollektivavtal ska gälla i Sverige. Den fria rörligheten ska garantera att människor kan röra sig fritt över gränserna, inte att företag ska utnyttja denna rättighet för att dumpa löner och arbetsvillkor eller slå ut seriösa företag som har schyssta villkor.
Utstationeringskommittén har därför förslag på förändringar för att stärka kollektivavtalens ställning i utstationeringssituationer. Förslaget stämmer bättre överens med den svenska arbetsmarknadsmodellen än de regler som infördes efter Lavaldomen. De svenska arbetstagarorganisationerna ska inte hindras att vidta stridsåtgärder för svenska kollektivavtal med minimivillkor, oavsett de villkor den utstationerande arbetsgivaren tillämpar.
Men det räcker inte. Utstationeringsdirektivet måste också förändras. Lika lön och andra ersättningar ska gälla för också utstationerade arbetstagare. Det är nödvändigt att hjälpas åt för att skapa ett socialt Europa för jobb och tillväxt. Den fria rörligheten måste värnas samtidigt som den aldrig får överordnas fackliga rättigheter. Regeringen bör beakta detta i det fortsatta arbetet för en bättre och mer hållbar arbetsmarknad i EU.
|
Hanna Westerén (S) |
|