Förslag till riksdagsbeslut
Sverigedemokraterna är ett företagarvänligt parti som eftersträvar minskad byråkrati gällande sådant som ligger utanför företagarnas profession. Ett av många olika problem företagare kan råka ut för är fakturabedrägeri och många gånger känner företagaren att det är svårnavigerat även om det är helt uppenbart att det rör sig om en så kallad bluffaktura. Begreppen bluffaktura eller fakturabedrägeri rör krav på betalning för en vara eller tjänst som aldrig beställts eller blivit levererad. Det finns oseriösa aktörer som systematiskt ägnar sig åt detta och lever på att företagare räds betalningsanmärkningar och inkassokrav.
Denna kriminalitet drabbar inte bara företag, utan även kommuner och statliga myndigheter men även riktade målgrupper så som småföretagare. Särskilt mikro- och småföretag har minimala resurser till att värja sig för dessa fakturor som kan innefatta allt ifrån försök till bedrägeri till utpressning och rena hot. Vidare kan bluffakturor skickas ut vid särskilt utstuderade tidpunkter så som högtider, ledigheter, löneutbetalningar och bokslut, då belastningarna på företagen är större än normalt och den ordinarie personalen kan vara ersatt av vikarier.
Det finns ett stort mörkertal om hur stort antal bluffakturor som skickas ut eller som borde anmälas. Därmed framkommer inte rättvisande faktaunderlag i t.ex. en rättegång och de rättsliga påföljderna för förövarna blir därmed inte lika kännbara.
Det finns idag privata initiativ för att jobba mot oseriösa företag som skickar ut så kallade bluffakturor. Svensk Handel har något som de kallar för Varningslistan dit man som företagare eller privatpersoner kan dela erfarenheter när man känner att allt inte står rätt till.
Detta menar vi är positivt men vi ser även behovet av att Sveriges företagare i ett tidigare skede får tillgång till ”varningssignaler” ifrån t.ex. de statliga myndigheterna.
Vi menar därför att en myndighetsadministrerad tjänst genom förslagsvis en särskild hemsida där man som företagare eller privatperson ska kunna anmäla in fakturor som man anser eller misstänker kan vara felaktiga. Om man då fyller i ett formulär med företagsnamn, organisationsnummer, plus-/bankgiro, bild på fakturan samt vad man anser vara felaktigt så kommer ju resten att kunna gå på mer eller mindre automatik. Om flera personer anmäler samma företag bör det rimligen snabbt kunna flaggas upp att det rör sig om misstänkt fakturabedrägeri varpå frågeställaren snabbt kan få råg i ryggen att bestrida fakturan.
Vidare bör ett företag som är uppflaggat för fakturabedrägeri inte kunna använda sig av kronofogden för att driva in en fordring, liksom att företagare som drabbats ska kunna känna sig trygga i att det inte kan leda till betalningsanmärkningar om ett uppflaggat företag driver process. Vi ser även vikten av att företag bör få ökat stöd och kunskap i att bestrida felaktiga fakturor och hur man begär rättelse ifrån kronofogden.
|
Josef Fransson (SD) |
|
|
Mattias Bäckström Johansson (SD) |
Johan Nissinen (SD) |