Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att informera kommuner och regioner om att motorcyklister bör tillåtas köra i kollektivkörfält då det ökar trafiksäkerheten, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Stockholm var sannolikt den första staden i världen som på försök tillät motorcyklisters färd i kollektivkörfält. Försöket var lyckat och permanentades och har varit en självklar säkerhetsåtgärd för motorcyklister runt om i vår huvudstad. I en undersökning genomförd 2015 framförde motorcyklister i Stockholms län att körning i bussfiler är en viktig trafiksäkerhetsåtgärd. Motorcyklisterna upplever att detta är den viktigaste åtgärden för att öka deras säkerhet och komma säkert till jobbet på morgonen och hem till familjen vid arbetsdagens slut. Förklaringen ligger i att fyra av fem som svarade på enkäten varit nära en kollision det senaste året och lika hög andel har en eller flera gånger blivit trängd av andra trafikanter. Körning i kollektivkörfält ökar trafiksäkerheten genom att man syns bättre, minskar risken för kollisioner och förbättrar framkomligheten (Om mc-användning i Stockholm, Görtz och Nordqvist 2015). Nu byggs allt fler städer om genom att man bygger cykelbanor och kollektivkörfält. Motorcyklister får därigenom ett ännu mindre utrymme att färdas på tillsammans med bilar, lastbilar och tung trafik.
London följde efter Stockholms goda exempel och har öppnat cirka 1 000 bussfiler för mc och moped. Det började som ett försök men permanentades på grund av att det fungerade så bra. Detta är dock inte nog menar nu Transport for London som vill öppna alla bussfiler för mc. Om inte kommunerna gör det frivilligt är man beredd att tvinga fram detta. Staden utreder också hur utbyggnaden av cykelbanor påverkar säkerheten hos mc och moped. London stad ser det som självklart att inga åtgärder får genomföras som leder till försämrad säkerhet hos motorcyklister och mopedister (Easy rider, Improving motorcycle safety on London’s roads, Transport for London 2016). I Norge är motorcyklar tillåtna i alla bussfiler i hela landet. Nyligen presenterades statistik från norska regeringen som visade att bara två personer omkommit i Oslo på mc under 2010–2016. Rätten att få köra i bussfiler lyfts fram som en orsak till detta.
Trafiksituationen i många av våra större städer innebär köer, trängsel och att de som är oskyddade ska dela körbanor med trafikanter som ofta ägnar sig åt annat än bilkörning. Det ger många situationer där trafikanter gör misstag i trafiken. När motorcyklister kör i bussfil syns de bättre vilket gör att kollisionsrisken minskar och att trafiksäkerheten ökar. Varken SL eller polisdistrikten i Stockholm har haft något emot att motorcyklister kör i bussfiler. Trafikverket lovade vid en hearing i Stockholm den 26 november 2009 då mc-strategin version 1.0 presenterades att ta fram ett officiellt ställningstagande i frågan eftersom detta sågs som den viktigaste åtgärden av motorcyklisterna som pendlar med mc i Stockholm. Detta har Trafikverket ännu inte levererat. Sveriges Motorcyklister, SMC, lovade då att ta fram ett informationsmaterial om hur körning i bussfiler ska gå till på ett trafiksäkert sätt (Uppförandekod för mc-körning i bussfil, SMC).
Regeringen har nyligen lanserat Nystart för Nollvisionen där man lyfter fram ett ökat fokus på de oskyddade trafikanterna. Dock nämns inga exempel på hur säkerheten i vägmiljön ska förbättras för motorcyklister, varken på landsväg eller i städerna. Att tillåta mc i bussfil är en enkel och kostnadseffektiv åtgärd som ses som absolut viktigast av motorcyklister och mopedister som kör i städerna. Vilka som får använda kollektivkörfält regleras i 10 kap. 1 § 5 trafikförordningen (1998:1276). Trafikförordningen är tydlig och säger att ett visst körfält eller en viss körbana ska vara körfält eller körbana för fordon i linjetrafik m.fl.
Varje väghållare kan därmed öka säkerheten för motorcyklister och moped klass I genom att öppna kollektivkörfälten för mc. Tyvärr gör man inte det, tvärtom har man stängt en bussfil för mc efter 30 år utan att skicka ut förslag på remiss och utan att informera.
|
Per Klarberg (SD) |
|