Motion till riksdagen
2016/17:1730
av Said Abdu och Lars Tysklind (båda L)

Dalsland och Värmland


Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tillgången till väl fungerande infrastruktur och bredband i Dalsland och Värmland och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tågförbindelsen mellan Stockholm och Oslo måste stärkas och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra Europaväg 45:s sträckning genom Värmland och Dalsland och tillkännager detta för regeringen.
  4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att klassa Dalsland som ett skogslän och tillkännager detta för regeringen.
  5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om betydelsen av samverkan på forskarbasis mellan industri och högskola eller universitet och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Regeringens utökade satsning på regional tillväxt används i dag till regionala tillväxtåtgärder, transportbidrag samt EU-finansierade regionalpolitiska satsningar. Denna satsning tillsammans med Dalslands och Värmlands stora naturrikedomar, driftiga företagare och entreprenörer skapar nya utmaningar och utvecklingsmöjligheter. För att ge dessa bygder verktyg för hållbar tillväxt och utveckling samt att på bästa sätt tillvarata den potential som finns, behövs bra politik för företagande samt satsningar på infrastruktur och samhällsservice.

Infrastruktursatsningar och bredband

God tillgänglighet till och från arbete, studieort och bostad är en nödvändighet om en region ska växa och utvecklas. Det är av stor vikt att människor ska kunna leva och bo i Dalsland och Värmland och med god tillgänglighet även kunna arbeta i storstadsregionerna Oslo, Göteborg och Stockholm. Infrastruktursatsningar måste därför ha hög prioritet för regionen. Utökad kollektivtrafik är också viktig för att kunna vidga arbetsmarknadsregionerna inom länen. Likaså har de lokala flygplatserna betydelse för att snabbt knyta ihop regionen med resten av världen.

Tågförbindelsen Stockholm–Oslo

Tågförbindelsen mellan Stockholm och Oslo är sträckan Kil–Kristinehamn ett av det svenska järnvägsnätets mest trafikerade områden, och i dagsläget finns endast enkelspår. Fler dubbelspår är angelägna på dessa sträckor. Detta är satsningar som kräver lång framförhållning för att säkerställa bra godstransporter och den mycket viktiga persontrafiken mot Stockholm.

Europaväg 45:s sträckning genom Värmland och Dalsland

För att förbättra person- och godstrafiken krävs en satsning på Europaväg 45. Vägsträckan lever inte upp till Europavägstandarden, och på långa sträckor genom Dalsland är hastighetsbegränsningen satt till 70 km/tim. Tungt trafikerade sträckor i både Värmland och Dalsland kräver tjälsäkrare vägar, förbättrade underhållssatsningar och förbättrade säkerhetsåtgärder. Ett exempel på en vägsträcka som kräver utbyggnad och förstärkt underhåll är sträckningen Ånimskog–Åmål i Dalsland, som behöver byggas om till mötesfri landsväg. Enligt Trafikverket är vägen idag mellan 9 och 11 meter bred, vilket innebär att stora delar av sträckan är för smal för att mötessepareras. Ett annat exempel är E45:ans dragning genom Säffle och Valnäs i Värmland. Här måste beslutade åtgärder som ombyggnaden av landsväg till 2+1-väg med mitträcke också genomföras enligt plan. Ytterligare planerade åtgärder, som 2+1-väg mellan Valnäs vid Segmon och Säffle, måste prioriteras.

Sjöfart

Sjöfarten är viktig för hållbara miljövänliga transporter via Göta älv och Trollhätte kanal och på Vänern. Det finns stor potential att flytta över ytterligare gods från både väg och järnväg om de rätta förutsättningarna ges. Slussarna i Göta älv och Trollhätte kanal genomgick ett omfattande renoveringsarbete under augusti–september 2011, där bland annat samtliga slussportar byttes ut. Denna renovering är en grundförutsättning för en framtida utökad Vänertrafik.

Bredband

Betydelsen av fungerande och snabb internetuppkoppling för utvecklingen av Dalsland och Värmland är stor och där bör även staten delta genom att åta sig ett samordningsansvar. Det är en förutsättning för att fortsätta utvecklingen inom entreprenörskap, miljö, utbildning, vård och omsorg. Därför är en bredbandssatsning angelägen ur regionens perspektiv.

Tillväxt med Dalsland som skogslän

Dalsland skulle utvecklas bättre om en realistisk hantering av landskapet sker genom att klassa Dalsland och norra Älvsborg som ett så kallat skogslän. Det finns mängder av möjligheter för ett attraktivt Dalsland och Värmland med goda kommunikationer, god infrastruktur, bra företagsklimat, goda utbildningsmöjligheter och en höjd utbildningsnivå. Det är en liberal utgångspunkt att samhället ska erbjuda alla människor i Sverige en god samhällsservice även om förutsättningarna och därmed lösningarna är olika. Endast så kan vi skapa bättre förutsättningar för tillväxt och utveckling. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Utbildning

Tillgång till goda utbildningsmöjligheter är en viktig hörnsten. Universitetet i Karlstad och Högskolan Väst är bra exempel på utbildningens betydelse för ett län eller en region. Regeringens införande av yrkeshögskolan och lärlingsutbildningar har välkomnats av många ungdomar. Kvalificerad utbildning och den nya gymnasiala yrkesutbildningen är viktiga instrument för att främja industriell och annan utveckling. De extra utbildningsplatser som tillskapats kommer dessutom att ytterligare stärka tillgången till ett varierat studieutbud.

Forskningssamverkan mellan industri och högskola/universitet är en av nycklarna till framgång och överlevnad för hela bygder och branscher. Den samverkan som nu sker mellan bilbranschen och Högskolan Väst är därför oerhört värdefull, liksom samverkan med Innovatum där kommersialiseringsgraden är hög

 

 

Said Abdu (L)

Lars Tysklind (L)