Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för ett starkare nordiskt samarbete och tillkännager detta för regeringen.
Det nordiska samarbetet har under en lång tid tillbaka i historien varit viktigt för ländernas utveckling. Både när som gemensam arbetsmarknad och samarbetet över viktiga frågor. Värmland är beroende av att samarbetet med Norge fortsätter och utvecklas. Mellan 2004 och 2010 mer än fördubblades arbetspendlingen från Sverige till Norge. Svensk arbetskraft i Norge finns i många olika branscher och är en viktig tillgång för den norska arbetsmarknaden. Sammanlagt handlar det om runt 56 000 svenskar som har inkomst helt eller delvis från Norge. Det motsvarar 11,5 miljarder svenska kronor i lönesummor som går in i den svenska ekonomin. Även i det svenska näringslivet har Norge en särställning. Investeringar från norska företag motsvarar det dubbla som Danmark och Finland tillsammans investerar i Sverige. Även gränshandeln och import som export till och från Norge växer. Exporten till hela Amerika – både nord och syd – ligger i linje med exporten till Norge. Och om man räknar med gränshandeln är ”exporten” till Norge lika stor som den svenska exporten till hela Asien.
Därför är situationen bekymmersam när politiska krafter felaktigt använder det nordiska samarbetet som ett hot mot det egna landets utveckling. Regeringen bör överväga kunskapsinsatser för att medvetandegöra hur viktiga Nordens länder är för varandra. Speciellt i en globaliserad värld där framtidens utmaningar blir än mer komplexa. Ett tydligt exempel är hanteringen av flyktingkrisen där alla nordiska länder har hanterat frågan på olika sätt. Även om krisen är en landsövergripande fråga speciellt i Norden då samtliga länder tillhör gruppen världens bästa länder att leva i. Det är ingen slump att många väljer att komma till just de nordiska länderna.
Inom Norden råder det passfrihet och en gemensam arbetsmarknad samt en social trygghet som har stor betydelse för en dynamisk, flexibel och effektiv arbetsmarknad. Fortfarande finns det dock utvecklingspotential och gränshinder som måste undanröjas. Regeringen bör ta initiativ för en högre prioritet när det kommer till att ta bort gränshinder som berör handel och investeringar i negativ riktning. Mång företag tycker att regelverk och lagar är allt för komplicerade vilket missgynnar den ekonomiska tillväxten. För att på ett bättre sätt kunna dra nytta av varandras tillgångar, behövs det krafttag för att uppnå den gemensamma visionen om ett gränslöst Norden. Målet måste vara att människor och företag fritt kan röra sig över gränserna för etablering, jobb eller utbildning. För Värmlands och andra gränsregioners del är det oerhört viktigt att samarbetet mellan länderna utökas och att arbetshinder tas bort för minska gränsernas betydelse för arbetsmarknaden.
Dialogen kring gemensamma utmaningar behöver intensifieras, inte minst när det gäller grön omställning och innovation för att nordiska länder ska kunna stärka sin globala konkurrenskraft. Infrastrukturen är en grundförutsättning både för arbetsmarknaden och för gemensam tillväxt. De nordiska länderna behöver ha ett djupare samarbete kring planeringen av nya infrastrukturprojekt. Bygget av Öresundsbron ledde till att Malmö–Köpenhamns-regionen fick sig en enorm skjuts framåt när det kommer till ekonomisk tillväxt. Det starka bandet saknas mellan Sverige och Norge. Flertalet rapporter påpekar att bristen på samarbete leder till stora tillväxtförluster. Framför allt är detta viktigt för Värmland och andra delar av Sverige som angränsar till Norge. Resandet mellan länderna ökar och behovet av nya effektiva och hållbara transportnät över de nordiska gränserna är stora, både för person- och för godstrafik.
Regeringen bör överväga att se över hur man genom infrastruktur kan sluta de nordiska länderna närmare varandra. Ett första steg bör vara att göra det möjligt att snabbt och enkelt ta sig mellan Nordens största tillväxtregioner Oslo och Stockholm.
|
Lars Mejern Larsson (S) |
|