Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Södertörns högskola och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen beslutade 1995 att inrätta Södertörns högskola efter att utbyggnaden av den högre utbildningen i södra Storstockholm utretts under lång tid. Bakgrunden var bl. a. att övergången från gymnasieskolan till högre studier var låg i södra Storstockholm, arbetslösheten hög och att segregationsproblemen tenderade att växa. Högskolan har också efter sin tillkomst 1996 gjort betydande insatser för att motverka dessa negativa tendenser men trots detta kvarstår och, dessvärre, fördjupas problembilden. Särskilt oroväckande är det faktum att segregationen i Stockholmsregionen ökar och verkar bita sig fast.
Då riksdagens beslut om att starta högskolan fattades var planeringsförutsättningen att det var ett nytt universitet som skulle byggas upp och inte en regional högskola. Då denna förutsättning inte infriades av staten tvingades högskolan under många år leva under svår ekonomisk press för att anpassa sin verksamhet. Stockholms läns landsting tog under en lång period ett mycket stort ekonomisk ansvar för att motverka konsekvenserna av att staten inte från start fullföljde sina ursprungliga planeringsförutsättningar.
Högskolan har från starten arbetat med mångvetenskaplighet, mångkulturalitet och medborgerlig bildning som ledstjärnor för verksamheten. Dess nuvarande vision sätter fokus på hållbar samhällsutveckling genom forskningsframsteg, bildning och kritiska samtal om vår tids stora frågor. Områden som är av vital betydelse för att möta och lösa framtida samhällsutmaningar och som i stort sett är likartade med profilen för Malmö Högskola. Områden som av regeringen bedömts som angelägna att stärka.
Södertörns högskola bedriver forskning inom ett flertal områden men har under lång tid fokuserat på Östersjö- och Östeuropaforskning för vilken Östersjöstiftelsen varit en viktig extern finansiär. Exempel på forskning som bedrivs inom detta fält är en kartläggning av klimatutvecklingen de senaste 130 000 åren, marinarkeologisk forskning, villkoren för skrivandet i Sovjet under Stalintiden, förändrade villkor för journalistik p.g.a. teknik och nya medieformer, Europa och Asien i ett land – Ryssland mm. De forskningsprojekt som bedrivs inom ramen för Östersjö- och Östeuropaforskningen är av stor vikt för Sveriges relationer i vårt östra närområde.
Regeringen har sedan 2014 genomfört en omfattande utbyggnad av antalet högskoleplatser med målsättningen är att nå drygt 15 000 fler platser t.o.m. 2018. Många av dessa tillfaller glädjande nog Stockholms län, men trots detta minskar antalet högskoleplatser i Stockholmsregionen i relation till befolkningen p.g.a. den extremt höga befolkningstillväxten. Detta riskerar på lång sikt att hämma huvudstadsregionens tillväxt vilket är mycket oroande. Stockholmsregionens konkurrenskraft är av avgörande betydelse för Sveriges utveckling. Därför är det önskvärt att staten fullföljer sin ursprungliga ambition för högskolan.
|
Ingela Nylund Watz (S) |
|
|
Åsa Westlund (S) |
Mathias Tegnér (S) |
|
Yilmaz Kerimo (S) |
Anna Vikström (S) |
|
Leif Nysmed (S) |
Björn von Sydow (S) |
|
Serkan Köse (S) |
|