Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att omvandla den sjätte buffert-AP-fonden till investeringsfond och på så sätt skapa ekonomiskt utrymme för att intensifiera byggnationen av studentboenden och trygghetsboenden, skolrenovering och förbättrad infrastruktur och tillkännager detta för regeringen.
Förslaget går ut på att omvandla den sjätte buffert-AP-fonden till en investeringsfond med kortsiktig återbetalning. Fonden innehåller idag ca 23,6 miljarder sek.
När företrädare för svenska företag ombeds uttala sig om vad deras företag behöver för att växa och utvecklas så framför de – oavsett storlek på företaget – tre saker: förse dem med kompetent personal, en bra logistik och en god energiförsörjning.
Att lyssna på våra företag är viktigt och vi anser att det blivit dags att förse företagen med det som de behöver.
Alla är överens om att en byggnadsarbetare generar arbete för ytterligare fyra till sexton personer på marknaden i form av transporter, underleverantörer, mat, kollektivtrafik, kläder, övernattning och så vidare.
Sverige har idag ett skriande behov av följande:
Genom att investera pengar i dessa fyra projekt, så löser man inte bara huvudproblemen, ett antal positiva bieffekter uppstår också.
1. Bygga studentbostäder.
Inför starten av höstterminen 2016 saknades det hela 20 000 studentbostäder i Sverige. På grund av bristen på studentbostäder tvingas många studenter att välja bort studier vid universiteten i Stockholm, Uppsala, Lund och Göteborg. På de orter där våra mest välrenommerade universitet ligger är det alltså i princip omöjligt att hitta ett boende. Hittar studenterna ett boende är det inte sällan ett boende i andra eller tredje hand, något som ofta renderar i ett antal flyttar för dessa studenter. Detta skapar självfallet oro och försämrad möjlighet till studiero.
Sverigedemokraterna vill investera fem miljarder kronor för att bygga fler studentbostäder. På kort sikt kommer det minska antalet avhopp, på lång sikt kommer det skapa en god tillförsel av kompetens till de lokala företagen, som på så sätt kan växa och utvecklas. Tanken är att så mycket som möjligt av den hyra som studenterna betalar in, ska användas för att återbetala lånet från investeringsfonden.
2. Förbättrad kollektivtrafik och bättre vägar.
Våra vägar och vår kollektivtrafik är idag kraftigt eftersatta och underdimensionerade. Det leder till att det varje dag skapas långa köer. Det i sin tur resulterar i att ett stort antal människor inte kommer i tid till sina arbeten, något som kostar pengar – såväl i direkt timlön som i bortfall av utfört arbete. Skulle man exempelvis kunna minska körtid genom Stockholm med en timme skulle det spara oerhört mycket pengar.
Varje dag passerar minst 600 000 fordon Stockholm innerstad och mer än 600 000 åker kollektivt (källa: Gatu- och fastighetskontoret). Varje liten effektivisering av systemet skulle ge enorma tids- och ekonomiska vinster. Genom att bygga förbifarter, tågförbättringar och liknade effektiviseringar så skapas detta utrymme. Via vägskatten kan lånet snabbt återbetalas till investeringsfonden.
3. Renovera svenska skollokaler.
Det finns ett enormt behov av att renovera den svenska skolans lokaler. Enligt Barnverket – som arbetat mycket med frågan – så är områden som ljus, ljud, luft och yta faktorer som kraftigt påverkar skolresultaten. Det säger sig självt att det inte går att prestera på topp när belysningen är dålig, när syret tryter och hjärnan går på lågvarv eller när eleverna fryser och svettas om vartannat på grund av dålig ventilation.
Är dessutom lekytan utomhus alldeles för liten – så att eleverna inte får möjlighet att röra på sig – lokalerna för trånga, så att elevernas privata sfär kränks, ja då krävs ett under om eleverna ska prestera bra i skolan.
SD vill därför satsa 5 miljarder på att renovera det svenska skolväsendet för renovering av lokaler. Långsiktigt kommer det att resultera i bättre studieresultat. Kortsiktigt kommer det ge elever som mår bättre och är friskare, vilket kommer resultera i färre sjukdagar för såväl elever som föräldrar. Dessa effekter är en enorm återbetalning till samhället.
4. Bygga ut antalet trygghetsboenden (de gamla ålderdomshemmen).
Idag flyttar de äldre helst inte till våra äldreboenden (vård- och omsorgsboenden eller särskilt boende) då boendena ses som en sista anhalt. Äldre vistas istället så länge som möjligt i sina hem, delvis också beroende på ekonomiska orsaker. Det här kostar samhället mycket pengar i form av hemtjänst, en hemtjänst som tillbringar lika mycket tid i bilen som hos brukaren. Hemtjänsten erbjuder dessutom sämre service och mat än vad de äldre kan få på ett trygghetsboende.
En kraftig utbyggnad av antalet trygghetsboenden (enligt ålderdomshemsprincipen) där de gamla får eget rum med kök, där det finns ett samlingsrum för mat och aktiviteter, och där det finns möjligheter att med stöd av personalen få gå på promenad och tillbringa tid utomhus, skulle däremot få många äldre att vilja flytta från sina hus och lägenheter och istället bo på ett äldreboende. Detta om priset för äldreboenden skulle sättas på en rimlig nivå.
Det här skulle också skapa en enorm rörelse på bostadsmarknaden samtidigt som det skulle minska belastningen på hemtjänstpersonalen. Dessutom skulle det ge de äldre en värdig ålderdom. Sverigedemokraterna investerar 5 miljarder i återuppbyggnaden av de så kallade ålderdomshemmen. Tanken är att så mycket som möjligt av den hyra som de äldre betalar in, ska användas för att återbetala lånet från investeringsfonden.
Ett genomförande av förslagen ovan skulle resultera i en ökad efterfrågan på arbetskraft. Bieffekten av det är att antalet personer som är i behov av försörjningsstöd skulle minska – något som skulle resultera i en rejäl besparing för samhället.
Utöver förslagen ovan, föreslår jag införande av så kallad viktad upphandling då något ska upphandlas, oavsett nivå (kommun, landsting eller stat).
Genom viktad upphandling ser vi till att varje investerad 100-lapp stannar kvar i systemet via återbetalning i form av skatter, boende, mat och kläder (några exempel) där vi prioriterar i turordning kommunerna, landsting/regionerna och Sverige. En investerad hundralapp kan bli upp emot 150 kr om den får rulla i systemet några gånger istället för att försvinna ut ur Sverige.
Om den viktade upphandlingen fokuserar på saker som trippel A godkänd, företagshistoria, svensktalande personal, personalvårdsprogram, fackanslutna osv istället för pris, så kan pengarna stanna inom rikets gränser.
|
Stefan Jakobsson (SD) |
|