Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att göra en översyn av gränsdragningen mellan personlig integritet och brottskämpande myndigheters behov av information och tillkännager detta för regeringen.
Att bygga upp omfattande system som inte behövs för samhällets säkerhet, över medborgare som inte lämnat sitt tillstånd, leder rakt in i ett kontrollsamhälle. Att inte se nödvändigheten av att skydda privatlivets helgd är oroande och ofattbart. Självklart är det viktigt att förfoga över effektiva verktyg för att kunna komma åt kriminalitet och stävja terrorism. Men att för den skull masslagra trafikdata om allt och alla är en kraftig inskränkning i den personliga integriteten.
De senaste åren har Sverige och andra EU-länder fattat beslut som på olika sätt har lett till begränsningar i den personliga integriteten. Glädjande nog konstaterade dock EU-domstolen i april 2014 att till exempel datalagringsdirektivet inte är förenligt med grundläggande fri- och rättigheter och att detsamma utgör ett allvarligt intrång i privatlivet. Något som har fått domstolar i flera länder att döma ut datalagringen och inte längre kräva att internetoperatörer ska spara användaruppgifter.
Diskussionen har varit aktuell också i Sverige där Post- och telestyrelsen (PTS), trots EU-domstolens beslut, tvingade Tele 2 att återuppta datalagring. Något som företaget hade överklagat i flera instanser.
I samband med att Tele 2 överklagade beslutet till Kammarrätten valde rätten att inhämta ett förhandsyttrande från EU-domstolen och i juli 2016 presenterade dess generaladvokat ett förslag till avgörande i ärendet. Generaladvokaten rekommenderade då domstolen uttala: att allmän lagringsskyldighet för leverantörer av elektroniska kommunikationstjänster kan vara förenligt med EU-rätten under förutsättning att det finns strikta regler kring användningen av uppgifterna såsom krav på förhandsprövning, mm. I sitt utlåtande menade generaladvokaten vidare att det svenska systemet brister på ett flertal punkter då det gäller detta.
Om EU-domstolen går på samma linje är det allvarligt och det innebär att Sverige snarast måste göra en översyn av datalagringssystemet, så att det uppstår en mer rimlig balans mellan personlig integritet och brottsbekämpande myndigheters behov av information.
Med hänvisning till den oklara juridiska situation som råder mellan gränsdragningen för personlig integritet och brottskämpande myndigheters behov av information som beskrivs ovan bör Sverige snarast göra en översyn av olika lagstiftningar i allmänhet och datalagringssystemet i synnerhet. Detta måtte riksdagen ge regeringen tillkänna.
|
Betty Malmberg (M) |
Finn Bengtsson (M) |