Förslag till riksdagsbeslut
Under alltför många år har frågan om huruvida gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker ska tillåtas i Sverige diskuterats och utretts. Vi är många som anser att försäljning ska tillåtas och att gårdsförsäljning framdeles ska behandlas som den näringspolitiska fråga det egentligen är. Allt annat är orimligt.
Det förvånar därför stort när folkhälsoministern i december 2014 aviserade att den nuvarande regeringen helt stänger dörren för att tillåta gårdsförsäljning. Det är mycket olyckligt för svenska producenter tillika näringsidkare, vilket också leder till färre arbetstillfällen inte minst på landsbygd.
I en interpellationsdebatt (ip. 2015/16:370) som rörde mindre producenters möjligheter att slå sig in på Systembolagets sortimentslista anförde statsrådet bland annat ”att det är angeläget att den svenska landsbygden får de möjligheter som behövs för att växa och att Systembolaget bidrar till det genom att ha en löpande dialog med de mindre producenterna om hur bolaget på olika sätt kan underlätta för dem på lika villkor”.
Det är just detta det handlar om. Mindre producenters möjlighet att bedriva sin verksamhet, få avsättning för sina produkter och att ha en levande landsbygd. Det är därför hög tid att följa upp hur Systembolagets olika regler påverkar förutsättningarna för mindre producenter.
Sverige är idag det enda land i EU som inte tillåter gårdsförsäljning av alkoholhaltiga produkter. Det är både genant och ett hån mot svenska producenter. Självklart måste också vi i vårt land kunna visa sådan tilltro till företagare, med för verksamheten särskild licens, att de kan sköta försäljning av lokalt försålda alkoholprodukter på ett seriöst sätt.
Detta är också en näring som kan ha stor betydelse för företagande på landsbygd. Det visar inte minst gårdsförsäljning av andra livsmedel, vilket är en försäljningskanal som under årens lopp har varit mycket positiv för utvecklingen på landsbygden.
Konsumenterna uppskattar lokalt producerade livsmedel och också den trivsamma miljön där produkten kan inhandlas. Själva försäljningen av livsmedlet ifråga är sällan den enda intäktskällan för företagen, men likväl kan den vara ett viktigt komplement. Det bidrar därmed också till att öka antalet arbetstillfällen inte minst på landsbygd.
Då det gäller gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker har Sverige intagit en mycket förmyndaraktig attityd. Trots att det finns cirka 150 gårdar som tillverkar vin i Sverige och dessutom ett stort växande antal mikrobryggerier som brygger öl, får dessa företagare inte tillstånd att saluföra sina drycker direkt från gården. Förbudsivrare påtalar risker för ökad konsumtion, trots att de produkter som kan komma att säljas via gårdsförsäljning ofta har ett avsevärt högre pris än då motsvarande alkoholhaltiga drycker säljs på Systembolaget.
Undertecknad menar istället att det är politikers attityd till gårdsförsäljning av alkoholprodukter som måste ändras. För detta handlar om turism och näringspolitik och inte om alkoholpolitik. Den svenska besöksnäringen och turismen ökar stadigt och möjligheten för kunder att inhandla och provsmaka lokalt producerade alkoholdrycker kan vara ytterligare en ingrediens för att främja landsbygdsturismen och därmed företagandet på landsbygd.
Dessutom är det en självklarhet att svenska företagare inom alla näringar ska kunna verka på samma villkor som sina europeiska kollegor.
Med hänvisning till ovanstående bör riksdagen ge regeringen i uppdrag att möjliggöra gårdsförsäljning så att även svenska företagare kan verka på samma villkor som företagare i övriga EU då det gäller försäljning av alkoholhaltiga drycker, samt att följa upp hur Systembolagets ändrade regler har påverkat möjligheten för mindre producenter att få avsättning för sina produkter.
Riksdagen bör även ge regeringen i uppdrag att överväga en regional försöksverksamhet med gårdsförsäljning i Östergötland för att kunna följa effekterna av ett införande.
|
Betty Malmberg (M) |
|