Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över RUT-avdraget och tillkännager detta för regeringen.
Fler jobb som passar människor med begränsad utbildning och erfarenhet, som är längre ifrån arbetsmarknaden, var det huvudsakliga skälet vid alliansregeringens införande av avdraget för rengöring, underhåll och tvätt (RUT). RUT-sektorn är särskilt viktig för grupper som har en relativt sett svagare anknytning till arbetsmarknaden. Många företagare inom RUT-branschen är av utländsk härkomst och anställer ofta medarbetare av utländsk härkomst samt kvinnor.
Regeringen har försämrat de ekonomiska förutsättningarna för RUT-tjänster genom att sänka taket för skattereduktionen för RUT till 25 000 kronor per år, istället för tidigare 50 000 kronor, för personer som inte har fyllt 65 år. Dessutom omfattar RUT-avdraget inte längre matlagning och mer avancerat städarbete. Att som regeringen gör försämra RUT-avdraget riskerar att stänga dörren till arbetsmarknaden för människor som har svag anknytning till arbetsmarknaden.
Arbetslösheten för inrikes födda ligger på 4,8 procent, medan den för utrikes födda ligger på 21,8 procent. Detta är en stor anledning till att RUT-avdraget behövs enligt Arbetsförmedlingen. Flera remissinstanser var också kritiska till de föreslagna förändringarna av skattereduktionen för RUT- och ROT-tjänster. Arbetsförmedlingen ansåg att förändringarna i RUT-avdraget borde vägas mot att människor som står långt från arbetsmarknaden riskerar att hamna i långtidsarbetslöshet. Ekobrottsmyndigheten avstyrkte ändringarna i RUT- och ROT-avdragen då myndigheten bedömde att det finns risk för att svartarbetet kommer att öka väsentligt och därigenom den ekonomiska brottsligheten.
Arbetsförmedlingen menade att det fanns en risk att vissa personer slår i taket på 25 000 kronor och därför inte efterfrågar tjänsterna lika mycket som de skulle göra om taket låg på 50 000 kronor. Serviceföretaget Hemfrid bekräftar att många av deras kunder har avbokat RUT-tjänster på grund av osäkerhet eller köper RUT-tjänster till ett lägre belopp.
Förutom att förändringarna ger negativa effekter på sysselsättningen så slår regeringens skattehöjningar samt begränsningarna i RUT- och ROT-avdragen också direkt på hushållens ekonomi. Regeringens neddragningar av skattereduktionen för RUT- och ROT-tjänster påverkar även benägenheten att starta företag inom dessa branscher. I juni 2016 fanns enligt Skatteverket 7 743 RUT-företag, jämfört med 7 911 i juni 2015.
I migrationsöverenskommelsen enades regeringen och allianspartierna om insatser som rör mottagandet av asylsökande och etablering av nyanlända i arbetslivet och partierna kom överens om att antalet RUT-tjänster skulle utvidgas. Från den 1 augusti 2016 ger fler typer av tjänster möjlighet till RUT-avdrag. De nya arbeten som omfattas är tjänster vid flytt mellan bostäder, fler trädgårdstjänster samt vissa it-tjänster som utförs i bostaden. Detta bör dock kompletteras med en höjning av taket för RUT-avdraget.
Bland annat Arbetsförmedlingen och Svenskt Näringsliv anser båda att taket för RUT-avdraget bör höjas tillbaka till 50 000 kronor per år för att underlätta de nyanländas situation på arbetsmarknaden. Mer än varannan svensk vill att RUT-avdraget höjs igen, enligt en Sifo-undersökning som har genomförts på begäran av Hemfrid. 45 procent tyckte att RUT-avdraget borde återställas till de 50 000 kronor som maxbeloppet låg på tidigare. 9 procent ville att beloppet skulle höjas till 100 000 kronor. 22 procent ansåg att taket skulle fortsätta att ligga på 25 000 kronor och endast 12 procent ville att RUT-avdraget skulle tas bort helt.
Med anledning av ovanstående föreslår jag att regeringen överväger att höja skattereduktionen för RUT-tjänster till 75 000 kronor per person och år.
|
Marta Obminska (M) |
|