Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Försvarsmakten i uppdrag att inom ramen för nästkommande perspektivstudier redovisa konsekvenserna för Försvarsmakten av en svensk Natoanslutning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Sedan Rysslands illegala annektering av Krim år 2014 och Rysslands aggressiva agerande i östra Ukraina har det säkerhetspolitiska läget i världen och i vårt närområde försämrats. Detta har åter aktualiserat debatten om ett svenskt Natomedlemskap.
Ett beslut om anslutning bör ske genom en blocköverskridande parlamentarisk överenskommelse och med folklig förankring. En anslutning bör också ske i nära samråd med Finland. Beslutet bör föregås av en fördjupad, öppen och faktabaserad debatt. Utredningen ”Säkerhet i ny tid – Betänkande av utredningen om Sveriges försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten SOU 2016:57” som överlämnades till regeringen den 9 september 2016 kommer säkerligen att bidra till ett fördjupat nationellt samtal kring de nordiska, nordiskbaltiska och bilaterala svensk-finska samarbetena samt den transatlantiska länken, FN, EU, OSSE och Nato. Men då utredningen enligt kommittédirektivet inte skulle utvärdera den militära alliansfriheten behöver konsekvenserna av ett svenskt medlemskap belysas ytterligare.
Försvarsmaktens perspektivstudier belyser omvärldstrender och deras konsekvenser för grundläggande försvarsplanering med 10–15 års perspektiv. Givet att vår omvärldsmiljö är i snabb förändring finns det anledning att arbeta med breda infallsvinklar i dessa studier. Med tanke på det förändrade omvärldsläget och behovet av en fördjupad debatt finns det därför anledning att från ett myndighetsperspektiv, inom ramen för dessa studier, även belysa vilka konsekvenser en svensk anslutning till Nato skulle få för Försvarsmaktens utformning för att uppnå de av regering och riksdag fastställda försvarspolitiska målsättningarna.
|
Göran Pettersson (M) |
|