Förslag till riksdagsbeslut
Samlingslokalen förenar över gränser och gör möten möjliga. Här frodas initiativkraft och frivilligt arbete. Samlingslokalen är en träffpunkt, ett centrum och en kraftkälla till utveckling. Samlingslokalerna är också av stor betydelse som grund för demokrati, kultur och integration. Det är en spännande utmaning att se till att våra lokaler är så moderna att nya generationer väljer dem som mötesplatser.
De samlingslokaler runt om i landet som i hög utsträckning ägs och förvaltas av den ideella sektorn har en stor betydelse som arenor för kulturupplevelser och kulturmöten. Till detta bör tilläggas de allmänna samlingslokalernas viktiga betydelse för att medborgarna ska kunna utnyttja sin yttrande-, mötes- och föreningsfrihet.
Även om den stora delen av arbetet i våra folkrörelsedrivna anläggningar sker ideellt, ligger det ett ansvar på stat och kommun att se till att inte arbetsuppgiften blir så övermäktig att dörrarna stängs, en efter en, till våra tidigare så öppna och inbjudande lokaler. För så kan det bli, om inte de ekonomiska resurserna ges för att rusta upp samlingslokalerna och göra dem tillgängliga för alla i samhället. Under 2015 och de senaste tio åren har det utbetalade stödet till nödvändiga ombyggnader legat kvar på runt 24 miljoner kronor. Utökningar av stödet har föreslagits men då med en uttalad inriktning specifikt mot utanförskapsområden i storstäder. Om så blir fallet är det en för hela landet olycklig utveckling. Mötesplatser behövs för ungas delaktighet, för möten och utbyte över kulturella gränser, för entreprenörskap och lokal utveckling, för service och samhällskontakter med mera.
En stor del av de resurser som funnits har nyttjats för tillgänglighetsanpassning. Samlingslokalsorganisationerna ligger väl framme men det återstår ännu en del att göra. Det är av utomordentligt stor betydelse att fortsatt tillgänglighetsanpassning kan genomföras. Det är även viktigt att samlingslokalerna i högre utsträckning förses med den tekniska utrustning som krävs för att utveckla mötesformerna i det digitala samhället.
Samlingslokalsorganisationerna Bygdegårdarnas Riksförbund, Folkets Hus och Parker och Våra Gårdar är tre riksförbund som tillsammans organiserar dessa sammanlagt cirka 2 700 mötesplatser. Den service och verksamhetsutveckling som tillhandahålls genom förbundens kanslier är en möjliggörare av all den utveckling som beskrivs ovan. Det är av yttersta vikt att det stöd som genom Boverket tilldelas dessa inte urholkas på det sätt som skett de senaste åren.
Vi anser att det är högst rimligt att samhällets stöd till våra allmänna samlingslokaler förbättras och att en sådan förbättring kommer hela landet till del. Detta bör ges regeringen till känna.
|
Ola Johansson (C) |
|
|
Anders Åkesson (C) |
Solveig Zander (C) |