Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör se över möjligheterna för personer med nedsatt arbetsförmåga på grund av funktionsnedsättning eller sjukdom att fortsätta arbeta enligt den danska modellen för flexjobb och tillkännager detta för regeringen.
Antalet arbetslösa som har en nedsatt arbetsförmåga är stort. Var fjärde arbetslös i Sverige har enligt Neuroförbundet en funktionsnedsättning. Såväl individ som samhälle kan vinna på att individen kommer i arbete istället för att gå arbetslös. Ett vanligt reguljärt jobb är inte alltid ett alternativ för denna grupp som inte kan arbeta fullt ut.
Flexjobb är en anställningsform för den som har väsentligt och permanent nedsatt arbetsförmåga på grund av funktionsnedsättning eller sjukdom. Den som har nedsatt arbetsförmåga kan med ett flexjobb arbeta 100 procent av sin individuella förmåga och få 100 procent av lönen. Personen som söker ett flexjobb ska riskera att trängas ut från den ordinarie arbetsmarknaden. På så vis skiljer sig flexjobb från exempelvis lönebidraget i Sverige, som främst ska hjälpa till med återinträdet på arbetsmarknaden.
Arbetsgivaren betalar endast för den tid som flexjobbaren kan arbeta och staten tillskjuter pengar för resterande del av lönen så att arbetsgivaren inte ska behöva betala för mer tid än vad flexjobbaren kan bidra med. Det innebär att flexjobbaren kan ha ett jobb att gå till med allt vad det innebär av socialt nätverk och samvaro, och en inkomst samt försörja sig själv utifrån sina egna förutsättningar.
Flexjobb har funnits i Danmark sedan 1998 och har där fungerat mycket väl. Exempelvis har andelen ms-sjuka i arbete ökat. Många personer med funktionsnedsättning skulle kunna jobba och jobba mer om de fick rätt stöd.
Tanken med flexjobben är att man ska kunna arbeta efter sin individuella förmåga utan att det ska drabba arbetsgivaren; det är med andra ord en vinst för alla parter.
Vi är positiva till att regeringsförklaringen i höstas innehöll ett löfte om att införa flexjobb för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Nu är det dags att regeringen börjar ta steg för ett förverkligande. Den modell som regeringen kallar flexjobb har enligt uppgift ifrån Neuroförbundet inte slagit så väl ut. Flexjobben kostar förvisso initialt och löpande men alternativkostnaden är att betala arbetslöshetsersättning eller motsvarande stöd till dessa personer som utan ett jobb lever i fortsatt utanförskap så länge som de står helt utanför arbetsmarknaden.
Jag önskar att regeringen ser över systemet som nu finns för att få personer med funktionsnedsättning i arbete och tar lärdom av Danmarks typ av flexjobb i den översynen.
|
Carina Herrstedt (SD) |
|