Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta en statlig fond för att säkerställa befintlig personal på landsbygdsskolorna och tillkännager detta för regeringen.
Att hela landet skall leva är en viktig devis för oss sverigedemokrater, och en viktig del av ett levande Sverige är våra landsbygdsskolor. Landsbygdsskolorna kan också sägas stå för den svenska modellen, där de har en central roll i de mindre samhällen och byar som finns runtom i Sverige. Risken är stor att om skolan försvinner från byn, så försvinner sedan bensinstationen, sedan matbutiken. Till slut försvinner även invånare från byn, och med dem försvinner även skatteintäkter från kommunen.
Inte sällan missas den här aspekten av de kommunala tjänstemännen när ekonomiska beslut ska fattas. De missar allt det positiva som landsbygdsskolorna för med sig, och ser bara skolan som en kostnad. De har helt enkelt inte hela bilden.
Alla människor kan inte leva på en och samma plats. Det fungerar inte ur ett logistiskt perspektiv eller bostadsperspektiv. Redan idag har storstäder som Stockholm stora utmaningar inom dessa områden.
Vi föreslår därför inrättandet av en statlig fond där landsbygdsskolor – som fått en tillfällig minskning av elever – kan söka medel. På så sätt kan det kortsiktiga inkomstbortfallet täckas – något som annars kan leda till att lärare måste sägas upp för att aldrig återvända. Ur fonden ska även medel kunna sökas för vidareutbildning av det befintliga lärarlaget – en språklärare kan relativt enkelt bli behörig i ytterligare språk, en biologilärare bli behörig i fysik och så vidare.
Bidraget ska vara specifikt riktat till landsbygden och ska gälla för såväl friskolor som kommunala skolor. På landsbygden grundas inte sällan små specialiserade friskolor av föräldrar, detta som en lösning för att deras barn ska få gå kvar i en skola i den by som man bor i.
Fondens syfte är inte att öka antalet lärare på en skola, utan att tillse att befintlig verksamhet kan bibehållas. Medel söks en gång per år under en period av tre år; därefter kommer en karensperiod om tre år då skolan inte kan söka medel ur fonden. På det här sättet ges skolan en möjlighet att profilera sig och på så sätt locka till sig fler elever.
|
Stefan Jakobsson (SD) |
Robert Stenkvist (SD) |